torsdag 26 juni 2014

The Accidental Tourist (1988)


Macon: I'm beginning to think that maybe it's not just how much you love someone. Maybe what matters is who you are when you're with them.

The accidental tourist var en film som jag hyllade till skyarna när jag såg den på bio 1988. Den har många av de kännetecken som senare tiders American independent ofta håller sig med, en samling lustiga och väl grundade karaktärer, en bra dialog och en långsam och till synes fattig handling. Jag älskar genren.

Här har vi en otroligt deppig Macon (William Hurt) som sörjer en död son, en sprallig men fragil Geena Davis som den glada hundälskaren Muriel som försöker dra upp Macon ur hans mörker och en fortfarande smal Kathleen Turner som Sarah, den känslokalle exfrun som inte kan lindra hand smärtor längre. Så fort jag ser Turner och hör hennes hesa stämma ser jag bara henne från Californication i mitt huvud. Vilken metamorfos!


Denna gång gillade jag filmen helt ok, men jag älskade den inte. William Hurt är inte speciellt dynamisk i rollen och Geena Davis karaktär är också tämligen enkelspårig. Davis spelar dock skjortan av sin manlige kollega. Geena är ljuvlig i denna film, kanske hennes finaste insats i karriären tillsammans med rollen i Long kiss goodbye? Kanske, hon fick också en oscar för bästa kvinnliga biroll för denna film.

Men de jag gillade allra mest från filmens persongalleri, och som jag kom ihåg mycket tydligt så fort filmen startats, var Macons familj med den organiserande Rose (Amy Wright), den sävlige brodern Charles (Ed Begley Jr), brodern med dåligt lokalsinne Porter (David Ogden Stiers från MASH) och Bill Pullman som Rose's kalkonätande pojkvän Julian. De är alla mysiga. Hela filmen är mysig förresten. Den speglar en mellanklassmiljö från USA som jag gillar.


Egentligen är historien om Macons sorg ganska trist och lite väl lättgenomskådad. Hans roll som motvillig resenär och hans guideboksförfattarskap står för filmens humor. De bitarna påminner mig en hel del om Steve Martins motgångar i Planes, trains and automobiles. Han hade behövt läsa Macons guideböcker med allehanda tips om hur man gör sin resa så smärtfri som möjligt. Macons böcker hjälper resenären att få allt som hemma fast man är borta. Som att hitta de bästa hamburgarna eller pannkakorna med lönnsirap i Paris. Lustigt.

The accidental tourist ramlade ut ur min topplista för 1988 efter återtitten vilket känns lite orättvist men så går det ibland. Nu ger jag The accidental tourist tre guideböcker av fem möjliga.

Betyg: 3/5

8 kommentarer:

  1. Lustigt, för jag fick lite samma upplevelse. Gillade den mer första gången än när jag såg om den, men dålig är den inte.

    Så här skrev då jag om The Accidental Tourist.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, med sin American Independent-aura är den bra men den var kanske lite mer nydanande (för mig i alla fall) på 80-talet i sin lite quirkiga stil. Nu för tiden har man sett många fler och bättre i genren.

      Radera
  2. Är Geena Davis the original Manic Pixie Dream Girl?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja herregud, absolut. Jag hade ju tänkt skriva just det, att hon är en MPDG, har det i min lilla note i telefonen, men jag glömde det! Tack för påminnelsen! :-)

      Radera
  3. Geena ar alltid ljuvlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland i alla fall. Men mycket i denna. Kommer du ihåg denna film från Uppsala tiden? DET var tider det!

      Radera
  4. Aha! jag kande igen handlingen men mindes inte nar sag den. Borde se igen. Min favorit med geena ar nog speechless men den fick sakert inga oscars...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trodde att årtalen 1988 kanske kunde tipsat dig...

      Radera