Rain man är ju en gammal kär klassiker som de flesta sannolikt har med bland sina favoriter från året. Vad skulle jag tycka om den nu, anno 2014? Tom Cruise och Dustin Hoffman. Då gillade jag Hoffman mest, nu för tiden lutar jag åt att Cruise är den vassare av dem.
Det är en lång film, nästan två timmar. Trots att filmen är en road movie, som jag nästan alltid älskar, är jag inte imponerad under första halvan. Tom Cruise's karaktär Charlie Babbitt är arg mest hela tiden. Jag förstår karaktären och hans reaktioner, men det dras några varv för många. Han kommer ju bli mjuk och kärleksfull mot slutet av filmen, men det är ändå lite tradigt under första timmen.
Under andra halvan får man dock maximal pay-off för filmens set-up och när Charlie och Raymond finner varandra blir det dammig i rummet! Filmens sista halvtimme är filmiskt guld, även om jag någonstans i bakhuvudet känner att det är renodlad manipulation av mina känslor.
Filmens starkaste scen är från ett badrum på ett motell då Charlie kommer på vem Raymond, Ray Man, är. Jag sitter med tårfyllda ögon. Den typen av bitterljuva scener får mig alltid på fall. Jag har inget försvar kvar.
Raymond: Never hurt the baby. Never hurt baby Charlie Babbitt.
En av filmens stora styrkor är en mycket bra filmmusik. Jag känner igen den mycket väl men jag vet inte om det är från då jag såg filmen för 25 år sedan eller om filmen har återanvänt någon känd musikslinga. Hans Zimmer står för de perfekt smäktande och lite sorgsna slingorna.
Filmens tredje största roll är Charlies filickvän Susanna spelad av Valeria Golino. Hon är sparkly och adderar en bra motvikt mot Tom Cruise's intensiva Charlie. Det är tjejen som var med i Charlie Sheens Hot shots filmer. Var tog hon vägen sen?
Susanna: How was that?
Raymond: Wet.
(kyssscenen!)
Dustin Hoffman har den "showiga" rollen och han vann också en orscsr för sin insats. Den är bra men jag finner ofta dessa over the top roller lite tråkiga. Jag tycker Tom Cruise lyfter denna film. Han är som vanligt stabil. Här är han fortfarande ung och lovande.
Vad kan man säga om filmens beskrivning av autism då? Utan att vara en expert i ämnet kan jag ändå tänka mig att detta är något av en romantiserad bild vi får oss till lags. Lyckligtvis har filmen i alla fall ett realistisk slut. Rain man håller upp! Jag var lite tveksam efter jag sett halva filmen men den är fortfarande rejält bra. Mycket bra till och med, men inte en personlig toppenfavorit.
Jag ger Rain man fyra insikter om vad som är viktigt här i livet av fem möjliga.
Betyg: 4/5
Jag har sett Valeria Golino nyligen skymta förbi i TV-serien In Treatment men annars är det lääänge sedan jag såg henne i något (bra). Denna till exempel - http://www.fiffisfilmtajm.se/the-indian-runner/ - och i Hot Shots! är hon ju jättebra :)
SvaraRaderaHon har försvunnit. Quelle tristesse.
RaderaKul att den höll - till slut. Jag såg själv om den för ett tag sen och var lite tveksam till vad jag skulle tycka. Gillade den mer än jag kunde minnas. Inte minst var det Tom Cruise jag blev imponerad av. Så där håller jag helt med dig. Kul att han växer på äldre dar ;)
SvaraRaderaSå här tyckte jag.
Jag trodde att detta kunde varit en film som inte alls höll måtten 25 år senare, men den är ju jäklans bra fortfarande. Tom Cruise, en äkta filmstjärna!
RaderaEtt tag sen jag såg men håller nog med om det mesta. Det tar ett tag innan filmen kommer igång men sedan tar den sig. Bra och trovärdigt slut också.
SvaraRaderaKul att den håller än idag i vilket fall. Det gör ju inte alla gamla favoriter...
RaderaÅh, vad härligt. Det var evigheter sedan jag såg filmen senast, men soundtracket rullar faktiskt fortfarande med jämna mellanrum -- min första erfarenhet av hr Zimmer. Om man tror att alla personer som tillhör autimsspektrat är som Raymond lär man nog bli besviken men jag misstänker att han starkt "marknadsförde" den lilla del av gruppen som väl kallas för "savants".
SvaraRaderaMusiken var verkligen lysande. Den understödde filmens scener perfekt. Jag brukar inte lägga märke till scoren, men här är den en vital del för filmens framgång tror jag.
RaderaJo, det känns som att det är en snäll bild av eventuella problem/utmaningar med autism.