28 days later... är en intressant film. Den revitaliserade zombiegenren när den kom ut 2002 känns det som, men vad vet jag? Den största anledningen jag blev sugen på filmen är för att manus är skrivet av geniet Alex Garland. Filmen är dock regisserad av Danny Boyle som är en mycket kompetent regissör men en regissör som jag sällan blir speciellt övertygad av. Det är ofta något med hans filmer som stryker mig mothårs. De känns kalla på något sätt.
Med detta sagt kan jag sammanfatta att 28 days later... är en bra film där manus är dess svaga punkt och regin dess starka del. Haha, som det kan gå.
Filmen inleds otroligt bra och mer än halva filmen är bra skit. Inledningen med en ensam man som vaknar upp i ett övergivet sjukhus känner jag igen från första säsongen av The walking dead som kom ut åtta år efter denna film. Oavsett uppenbara efterapningar är detta i vilket fall ett bra koncept.
A hard rain's a-gonna fall |
Filmens svaga del är från och med att vi får lära känna den käre doktorn (who?) och hans muntra pojkar. Här rämnar manus för mig totalt. Jag blir så less på denna trötta story med ett litet förband soldater som inom en månad efter att hela landet förintats har omvandlats till överkåta hormonstinna fotbollshuliganer. Det känns i alla fall fruktansvärt långsökt. Åter igen blir jämförelsen med The Walking dead lite relevant faktiskt. Där lever de överlevande i en tajt liten grupp som mer liknar en familj, om än med interna motsättningar. Att soldaterna här i 28 dagar later... helt skulle överkommit sina näras och käras död, hela landets sammanfall och rädslan för sin egen omedelbara säkerhet och istället bli dreglande kåtbockar som utan tanke tycker att det är en bra idé att våldta första bästa kvinna och flicka de ser. Suck. Uselt manus. Tyvärr Alex Garland, jag ger dig inte ett fripass denna gång. De som önskar sig en kamp mellan könen kan säkert tycka att denna stereotypiska skräckis som eldar på förutfattade meningar är bra dock.
Dessutom är sista biten av filmen helt orimlig då Jim får styrkor och förmågor som på inget sätt har förtjänats eller förklaras. Han går från att vara en ganska normal kille, typ ett cykelbud, till att bli en annan John McClane. Lite orimligt tyckte jag.
Jag är kluven som du hör, men filmen är ändå klart trivsam medan den rullar. Det är mest i eftertankens kranka blekhet som svagheterna med manus och slutet gör sig hörda.
Jag ger ändå 28 days later... tre korkade soldater av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Det där med stereotypa kåtbockssoldater var inget jag fångade upp, i alla fall inte i min recension.
SvaraRaderaÄven i The Walking Dead förekommer ju grupper med män som i princip inte gör nåt annat än att våldta kvinnor. Inte våra huvudpersoner men andra grupper de stöter på. Men kanske lite annorlunda då det gått längre tid efter apokalypsen och grupperingar hunnit bildas.
https://jojjenito.wordpress.com/2011/09/18/28-days-later/
Jag störde mig lite på den delen av manus som du läste. Tyckte det var lite väl schablonartat, speciellt då det endast gått 28 dagar sedan smittan spridit sig...
RaderaMen i övrig en hel del bra saker! :-)
Kan hålla med om att Jim blir lite väl mycket av superhjälte i slutänden, däremot känns soldattruppens mentala och känslomässiga utveckling fullkomligt sannolik inom filmens ramar. Tycker nog att det bara är slutet som utgör svagheten i denna originella film.
SvaraRaderaSka jag tolka det som att detta var första gången du såg filmen?
Nja, jag hade sett slutet av filmen tidigare, mindre än hälften så jag behövde "se om" den.
RaderaMenar du att du tycker att det var rimligt att militärgänget föll ner i självmordstankar och cave man-beteende på 28 dagar? Tillåt mig vara mycket tveksam till det. Visst om de var sådana redan innan smittan spred sig, men det framkommer inte tydligt i filmen att det var fallet, så jag antar att de var normalt folk och då... icke.