söndag 27 september 2015

Everest (2015)


Tidigare i veckan hörde Fiffi av sig och frågade om jag ville hänga med på den nya filmen Everest på lördagen. Jajamän, utropade jag. Efter att ha spenderat en vecka på hög höjd uppåt en 4000 meter hade jag provat på det där med att uppleva att kroppen får för lite syre i miniformat. Klättrarna på Everest utsätter sina kroppar för syrebrist på en helt annan nivå... Jag är allmänt fascinerad av äventyrare som tar sig an till synes omöjliga uppdrag och historier om bergklättring är alltid jättespännande tycker jag.

Men den största anledningen till att jag ville se filmen är för att jag läst Jon Krakauers bok "Into thin air" som filmen till stor del är baserad på. Det är en av de mest fascinerande och gripande böcker jag läst och helt klart på topp 10 bästa böckerna jag läst. Jag var mer eller mindre besatt av händelsen på Everest i maj 1996 efter jag läst boken.


Jag hade ganska höga förhoppningar om filmen och jag var mer eller mindre ospoilad. Det enda jag visste var att filmen hade en stjärnspäckad rollista med idel Hollywood-kändisar. Vad sägs om Josh Brolin, Jake Gyllenhaal, Kiera Knightly, Jason Clarke, John Hawkes, Emily Watson, Sam Worthington med flera?

Filmen var bra! Den var dock inte i närheten av så bra som boken var. Varken filmen eller boken pekar ut någon som "bad guy" eller överdriven hjälte. Det är bra, men det boken gör bättre är att med tydlighet beskriva vad som hände och vem som gjorde vad. I alla fall så gott som det gick att reda ut dessa saker. Krakauer tog lång tid på sig för att verkligen gå till botten med vad som hände. Det var en viss oenighet om vad som hände exakt på berget i stormen.


Filmen är dock lite mer grumlig. Jag hade ju händelserna ganska klara för mig i huvudet och kunde därmed lappa ihop vad som hände på duken, men jag vet inte hur enkelt det var för Fiffi och andra som inte läst boken. Jag önskar att filmen hade kunna vara tydligare med vissa av de mest avgörande misstagen som begicks.

Annars satt jag på helspänn mest hela tiden. Det var extra olycksbådande att se filmens första hälft då jag visste vilka som skulle överleva och vilka som skulle förgås. Jag tycker nästan att första halvan var mer spännande än den dramatiska sista delen, även om det var i slutet som alla dödsfallen skedde.


Filmen är spektakulär i sitt utseende. Jag fattar inte riktigt hur mycket som är filmat på plats och hur mycket är fejk. Man kan i alla fall konstatera att naturen där uppe på världens tak är vidunderligt vacker. Tänk att jag en gång när jag var ung nästan fick åka med på en expedition till Nepal. Annan story...

Skådespelarna skötte sig över lag bra. Jake Gyllenhaals uppspärrade ögon - check, Kiera Knightlys alienhaka - check och Emily Watsons genomskinliga hud - check.

Detta var en mycket bra film som berörde mig till tårar men som ändå inte skakade om mig som jag hoppats (och som boken gjorde). Den ska ses på stor duk och ta mig tusan om den ändå kanske inte skulle funka allra bäst i 3D? Fiffi och jag såg den dock i 2D.


Jag gillade verkligen filmen, men då bilderna jag hade i mitt huvud från boken inte alltid stämde överens med filmen blev känslan något mixad. Ikväll ger jag därmed Everest endast tre syrgastuber av fem. Kan mycket väl jacka upp den ett halvt snäpp när jag smält intrycken...

Betyg: 3/5

Vad tyckte då Fiffi? Fick hon svindel? Tappade hon andan? Läs här.

Läsa mera:
Bra wikisida om tragedin.


Sagarmatha - Mother of the Universe

8 kommentarer:

  1. Bra rec!!
    Även om jag också läste asmycket om det när det hände då 1996....vill jag banne mig se rullen! Även om man redan vet hur allt slutade.

    Fast jag har inte läst boken!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Steffo. Klart du ska läsa boken! Bara gör't. Sen kan du också se filmen, det skadar inte... :-)

      Radera
  2. Jättebra text, det är nästan så jag blir sugen på att se (om) filmen ;)

    Undrar om du hade tyckt filmen var ännu bättre om du inte läst boken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack. Jättesvårt att sia om. Vet inte hur jag mottagit filmen om jag inte hade läst boken och hade ett extra intresse för händelsen. Hade nog gillat filmen ungefär lika mycket men av lite andra orsaker... Nu jämförde jag de olika upplagorna (bok vs film) en hel del tex. Filmen saknar något litet och svårgreppbart för att den ska lyfta till de riktigt höga topparna... Den är nära, men det är som att den vänder åter just under toppen om man ska dra en liknelse...
      :-)

      Radera
  3. Jag hade sett en dokumentär om händelsen för en tid sen, men det visste jag inte förrän när filmen slutade. Blir nog bättre om man inte vet för mycket om händelsen. Annars blir man ju inte direkt överraskad.

    Tyckte själv inte det var så klurigt att förstå vad som hände och vem som gjorde vad. Man ska ändå ha i åtanke att det måste ha varit kaosartat och man kanske inte kan veta exakt vad som hände hela tiden. Tycker filmen fångade den känslan väl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan rekommendera att du läser boken. Den är mycket välskriven och väldigt engagerande.

      Radera
  4. Tack för boktipset - har läst andra böcker av JK och han har hitintills hållit måttet. Att jag sedan tycker bergsklättring är en ganska korkad sysselsättning är en annan sak ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varse!

      Om du gillat annat av Krakaur måste du läsa Into thin air. Jag har fått för mig att det kanske till och med är hans starkaste bok (fått den känslan när jag läst om hans böcker på internet etc).

      Radera