No Escape (2015)

No escape är den mest spännande filmen jag sett på ett bra tag. 100 minuters pur adrenalin. Set-uppen är tämligen simpel. Owen Wilson spelar Jack Dwyer, en chef på mellannivå som tagit med sig familjen på ett utandskontrakt. De är på väg till något land i Sydostasien och där ska företaget bygga ett vattenreningsverk. Väl framme i landet som aldrig nämns vid namn gror dock missnöjet hos rebellerna. Det verkar vara en diktatur. Jag tänker att det kanske kan vara Laos.

En kort stund in i filmen bryter helvetet lös. Jack måste fly med med familjen, Annie (Lake Bell) och de två döttrarna Lucy och Beeze på sju respektive fem år ungefär. Kommer ni ihåg de första 15 minuterna i filmen World War Z? Scenerna när Brad Pitts karaktär flyr med familjen hals över huvud. Allergimedicinen. Tänk er att den filmen fortsatt på det spåret i 100 minuter. Det är denna film. Minus allergimedicinen.

Jag vet att flera av er nu vrider på er där i stolen. Jag hade kanske inte heller triggats så hårt på en set-up med "rädda familjen" i fokus, men jag lovar det blev bra i detta fall. Personligen var jag innerligt glad när Pitt dumpade familjen och flög iväg på sina äventyr i WWZ, men här funkar det.

En film som denna som i första hand handlar om en liten grupp individer lever mycket på sina skådespelarinsatser. Owen Wilson och Lake Bell är riktigt bra i sina roller. Javisst, Owen Wilson bra i en dramatisk roll. Jag var inte förvånad men jag misstänker att några kan vara det. Ni vet väl att det sägs att komedi är det svåraste att spela och att de flesta duktiga komiker också är ena rackare på dramatiska roller. Pierce Brosnan är också mycket bra i en nerviga roll som en alkad och pensionerad Bond.

Jag såg filmen totalt ospoilad och det var som ofta helt rätt. Filmen är klaustrofobisk och helt fokuserad på familjen Dwyer. Jag älskar det valet. Filmen blir tajtare och mer spännande än om en massa tid ska lägga på att gå igenom geopolitiska förhållanden och politisk korrekt bakgrund. Den gamle silverräven Pierce Brosnan har en ganska stor biroll och han ger en perfekt men kortfattad bakgrundsinfo till Jack. Företag i Väst säljer dyra projekt (vattenreningsverk) till fattiga länder och tar sedan över ägarskapet (landets vatten) när det fattiga landet inte har råd att betala av skulden. Rebellerna jagar amerikaner i allmänhet och folk från Jacks företag i synnerhet. Med machete och skjutvapen. Och knivar. Och lastbilar.

Filmen är överraskande brutal men det gör den bara mer spännande. Jag satt på helspänn under hela filmen. Hade nästan lite träningsvärk i magen efter filmen. Det fanns många riktigt spännande scener. Den bästa scenen var den på hotelltaket tycker jag nog.

Men blev det inte smetigt då? Nja, jag tycker inte det. När filmer försöker pracka på oss en sense moral om kärnfamiljen då sparkar jag bakut. I denna film ser jag inga sådan tendenser. Att pappan Jack försöker skydda sin familj till alla pris är inte smetigt i sig. Att pappan Jack ber om hjälp eller nåd för sin familj är bara naturligt. Filmen gör till och med några intressanta varianter på det temat.

No escape var en av de stora positiva överraskningarna under Malmö filmdagar 2015. Jag gillade den andfått och ger den fyra flyktvägar av fem möjliga.

Betyg: 4/5

Sofia såg också filmen, men föll kanske inte lika hårt för den.