The Post (2017)

The Post är en murvelfilm som jag missade att se när den var ny häromåret. Jag hade vissa förhoppningar på filmen. Nej, jag trodde inte att den skulle komma upp i den "master class"-nivå som Spotlight från 2015 är i. Spotlight som förövrigt kom med på min lista över de tio bästa filmerna från 10-talet.

Men precis som i Spotligt är The Post en BOATS, en film som baseras på historiska skeenden. Denna gång handlar det om kampen mellan regeringen och den fria pressen över hemlisar om Vietnam-kriget.

Washington Post tog en ledande roll i att behålla pressen fri. I Amerika är ju pressen den fjärde statsmakten (i Sverige kallas den för den tredje statsmakten). Pressen är fri i USA, inte som i Sverige där Public Service är finansierad av staten och därmed finns risken att de är i händerna på politikerna. En komplex historia detta med vad som är "fri" press.

I vilket fall får vi följa hur den kvinnliga ägarinnan med spirande mod och den envise chefredaktören står upp mot en regering som försöker tysta pressen genom hot och bufflande. Nixon och anhang vill inte att det publiceras om de oegentligheter som skett under fyra regeringar i rad under Vietnamnkriget.

Meryl Streep och Tom Hanks spelar huvudrollerna och Steven Spielberg regisserar. Allt detta talar för att filmen är kompetent men väldigt "osexig" i mina ögon. Och det är exakt så det blir också. Ganska bra, till och med väldigt bra i sina stunder, men tyvärr lättglömt också.

Alison Brie gör en halvstor roll och jag kände inte ens igen henne. Hon var sig inte lik. Inte alls.

Bradley Whitford, känd från The West Wing, var dock igenkännbar. Han verkar ha levt gott sedan glansdagarna i Vita Huset. Kommer ni ihåg honom i Get out?

Helt ok film om ett mycket intressant skeende i historien. Kul slut på filmen också för övrigt. Den insatte kunde spana på det slutet tidigt i filmen.

Betyg: 3/5

Mud (2012)

Galen: [to Ellis] So you get your heart broke? Don't walk around with a shit look on your face. Get back in there, get your tip wet. You hear me?


Om visningen: Jag såg fram emot surprise-filmen. Det är alltid spännande vilken film man ska få se. Normalt sett brukar de inte förannonsera vilken film det är utan man får reda på det först när filmen startar. Helt i blindo alltså, mycket najs. Detta år var det dock full med planscher på den amerikanska filmen Mud utanför Park. Jag började ana oråd. Det var ju en film som vi alla hade sett i samband med Malmö filmdagar i höstas. Dessutom är den redan släppt på blu-ray så filmen är tillgänglig lite överallt. När Ivanov presenterade filmen, också ett avsteg från rutinerna, beslutade vi oss således för lämna visningen och gå och äta middag istället. Detta hade annars blivit en korv mellan visningen och nästa film.


Mud beskrev som en "gothic south movie" vad det nu betyder. Den handlar om white trash-människor sa någon. Jag vet inte jag, jag tyckte den handlade om vita fattiga men i grunden redliga och ärbara människor som lever sin liv vid och på Mississippifloden. Förutom de oärliga och stygga männen som kommer för att döda förstås. Oavsett beskrivning är detta en jätte-jättebra film!

Filmen handlar om den 14-årige Ellis (Tye Sheridan) som upptäcker det fantastiska och det brutala med att bli förälskad. Han uppvaktar en några år äldre flicka och de har en fin kväll tillsammans. Platoniskt förstås. Senare blir hon den första av många flickor som raserar hans värld genom att ge honom kalla handen och dissa honom totalt, denna gång dessutom inför en hånskrattande publik. Ellis ser också sina föräldrar glida från varandra och mamman (Sarah Paulson) vill skiljas från Senior (Ray McKinnon). Är äkta kärlek omöjlig?

En båt i ett träd? Only in the movies...

I denna fragila ålder och sinnesstämning hittar Ellis och hans bästa kompis Neckbone (Jacob Lofland) en mystisk man som lever på en sandö ute i floden. Han lever dessutom i en flodbåt som fastnat i kronan på ett högt träd. De träffar Mud (Matthew McConaughey). Pojkarna är misstänksamma som barn bör vara men en långsamt spirande vänskap tar fart mellan Ellis och Mud. Dynamiken mellan Sheridan och McConaughey är lysande i denna film som till stor del lever på fantastiska skådespelarinsatser och en suverän stämning.

Mud berättar att han är på flykt undan rättvisan då han dräpt en man som tagit och slagit hans livs kärlek Juniper (Reese Witherspoon). Mud berättar för en förhäxad Ellis om sin livslånga kärlek för Juniper och hur hon är hans soul mate. Mud skulle kunna dö för henne, och han kommer antagligen också göra just det. Ellis lapar i sig av den bitterljuva historien. När Mud berättar att Juniper är i den närbelägna staden och väntar på att Mud ska komma och hämta henne så att de kan fly iväg tillsammans bestämmer sig Ellis att han och Neckbone måste hjälpa Mud. Ellis känner att Mud och Junpier måste lyckas. De måste bevisa att det går!

Ellis beslutsam

Filmen är långsam, välspelad, och ljuvlig. Den har ett magiskt skimmer över sig. En båt uppe i trädkronan? Mud som bara finns ute på ön utan någon båt? Är allt en saga, en verklighetsflykt, en allegori för livet? Filmen har premiär på svensk bio om en vecka och jag kan verkligen rekommendera den för er som gillar bra amerikansk film. Regissören Jeff Nichols har tidigare gjort två filmer och hans förra film Take shelter var ännu bättre och mer intensiv.

Not 1: Elliis i Tye Sheridans skepnad är kanske den hårdaste i betydelsen tuffaste 14-åring jag sett på film. Han backar inte en millimeter och det är tydligt att han uppfostrats till att "stand his ground".

Not 2: Tänker du dig att se filmen för att den söta och gulliga Resese Witherspoon är med i filmen? Glöm det, hon är här nästa svår att känna igen. Ser rejält sliten och nedgången ut. Hon var dock till och med än mer sliten och svart innanför skalet än vad det yttre gjorde gällande.

Ja, tänk du på vad du gjort, sister.

Not 3: Fortfarande inte övertygad att du vill se filmen? Jag har bara ett svar till dig: Matthew McConaughey! Han går från klarhet till klarhet och här gör han sin Mud så bra att jag inte kan se någon annan skådespelare spela den rollen. McConaughey är nu officiellt på min man crush lista. Oscarsnominering i sikte?

Not 4: Michael Shannon spelade galen i Take shelter, och han spelar Galen i Mud.

Not 5: Skulle filmen inte slutat lite annorlunda, lite tidigare?

Jag ger filmen Mud fyra välförtjänta drömmar om ett bättre liv av fem möjliga.

Betyg: 4/5

Blev mina filmbloggarvänner lika förtjusta i denna film som jag eller tyckte de att den var smuts? Jojjenito, Fiffi, Sofia. Johan, Erik och Markus från podden Har du inte sett den? har också sett den. Länk kommer senare.

Sam Shepard är med - alltid bra