Sarah Belding: They say the dead don't rest without a marker of some kind.
Jag kände till historien. Clintan spelar The stranger som en dag dyker upp i en stad med en mörk hemlighet. Stadens innvånare har några år tidigare indirekt deltagit i det bestialiska mordet på stadens unge sheriff. De tre mördarna blev senare förrådda av stadens ledare och kastade i fängelset. När The Stranger rider in i staden ska de tra våldsmännen snart släppas fria från fängelset. Temat i filmen är hämnd och The Stranger får sin hämnd på både våldsmän och staden med dess innvånare.
Detta är en maffig western som är mycket bra. Clintan spelar huvudrollen men han har också regisserat. Även om en del av bildspråket är influerat av mästaren Sergio Leone har Clintan mycket färre irriterande hyss för sig. Filmen har ett långsamt men stadigt tempo. Den ger tid åt händelserna att utvecklas. Detta är klart annorlunda jämfört hur man gör film idag då allt ska pressas ihop och man ofta stressar sig igenom en handling. I denna film är handlingen simpel. Det handlar bara om hämnd, inget annat. Men den blir så mycket bättre av detta.
Clint Eastwood är mycket bra i rollen. Hans minspel är underbart och han har en klcokren tajming. Filmens comic releif står den lille dvärgen Mordecai för, spelad av Billy Curtis. De flesta övriga invånare i staden är sliskiga på ett eller annat sätt där alla är mer eller mindre falska, egositsika och framför allt fega. Filmens två skurkgäng är generiska svettiga revolvermän som tar för sig av guld och annat som kommer i deras väg. Våldsmännen som mördade den unge sherfffen Duncan skulle kunna vara förebilder för bröderna Dalton i Lucky Luke, En lång och lätt korkad broder finns där till och med. Gängets ledare Stacey Bridges ska vara extra elak. Skådespelaren Geoffrey Lewis klarar kanske kanske inte riktigt av att sälja den grymhet som rollen kräver men det är en minor comment.
Filmen har en kontroversiella scen där Clintans Stranger med mer eller mindre tvång tvingar sig på en av stadens kvinnor. Tidigt i filmen retar den opportunistiska Callie Travers främlingen tills han tar saken i egna händer och sätter på henne inne i ett stall. Scenen spelas lite oklart med avseende på vad hennes agenda egentligen är, men senare i filmen försöker hon få de övriga i staden att vända sig mot honom på grund av att han våldtagit henne. Hon får inget gehör, de övriga i stan rycker bara på axlarna, både av rädsla för främlingen men också för att de inte bryr sig om henne. Senare visar det sig att hon hoppar mellan de män som har mest makt i stan. Hon blir till och med genast Staceys flcikvän så snart han dyker upp i stan igen.
Jag kan inte riktigt avgöra vad syftet med denna sekvens var. Dels visar den tydligt att främlingen vill hämnas på alla och envar i staden. Han förför också en av stadens mäktigaste mäns fruar senare i filmen vilket också verkar ingå i hämndplanen. En annan vinkel kan vara att Callie eftersom hon framställs som en opportunistisk lycksökerska fick vad hon var värd, och då blir det ju lite problematiskt. Ja, det var sannerligen en annan tid, både när filmens spelades in och framför allt den tid då filmens handling utspelas.
Jag kan med glädje och stolthet rapportera att jag gillade denna film skarpt. Jag har inte helt tappat det!
High plains drifter får fyra helveten av fem möjliga.
Betyg: 4/5
PS, var det Higgins från Magnum P.I. som man såg skymta till som stadens stövelmakare? Tror visst det.
