Brigsby Bear (2017)

Brigsby bear är en gullig dramakomedi med mer djup och färre klichéer än förväntat. Det är Dave McCarys första långfilm och Kyle Mooney som spelar huvudpersonen James har skrivit manus. Filmen handlar om hur den tjugofemårige James kommer hem igen till sin riktiga familj efter att blivit bortrövad av ett par i foliehattar cirka 25 år tidigare. James har levt ett liv instängd i en bunker ute i öknen då hans nya föräldrar lurat i honom att luften utanför är giftig. Som förströelse har James under hela sin uppväxt tittat på tv-serien Brigsby bear om en superhjälteteddybjörn som åker omkring i rymden och olika dimensioner och slåss mot sin nemesis. Tv-serien finns förstår inte utan det är hans nya pappa Ted Mitchum som spelar in programmet åt sin "son".



Detta var en av flera American Independent jag blev sugen på att se och den sågs i slutet av festivalen. Det är en snäll film, en gullig film. James är givetvis helt ovan med det mesta i det moderna samhället, som till exempel att strömmen är på  dygnet runt. Hos paret Mitchum stängdes generatorn ner varje kväll. När James får reda på att Brigsby bear inte var en riktig tv-serie och att alla hans kompisar på internet inte fanns, utan det var paret Mitchum som agerade bakom knapparna för att upprätthålla en fasad ställs han givetvis inför något av en livskris.

Jag gillade stämningen i filmen och jag uppskattade verkligen att de inte gjorde löje av James. det hade kunnat bli något som liknar lyteskomik i överflöd om manusförfattarna hade varit oaktsamma. Visst han ser saker för första gången men han är inte så klichéartat korkad eller knasig som man kunde fruktat. Istället är de flesta runt honom schyssta och välmenande personer. Det kändes skönt efter flertalet filmer på festivalen där allt är konfliktfyllt.



Filmen har dock en svag sekvens. Det är när hans biologiska familj får problem med honom och pappan sänder honom till psykvården. Filmen tar inte hand om detta på ett bra sätt. Konsekvenser och framför allt uppföljning av denna handling tappas bort. Som vi alltid sa i Buffypodden, man kan visst det visa hemska eller problematiska saker i showen, frågan är hur det behandlas i showen och vilka konsekvenser handlingarna får. När James kommer hem igen är alla glada. Hade väntat mig någon form av signal om att föräldrarna insåg sitt misstag och tog ansvar för det.



Filmen dräller av kända namn i större eller mindre biroller. Självaste Luke Skywalker Mark Hamill spelar Ted Mitchum. Han ser precis ut som den åldrande Luke från episode 7 och han får mig att tänka på episode 4 med uterummet i hans bunker. Den snälla och teaterintresserade polisen spelas av Greg Kinnear som med ett pipskägg ser precis ut som Mark Hamill. Det var en effekt som knappast kom till av en slump. James psykolog spelades av Clare Danes i en lite roll. Regissören McCary måste ha goda kontakter i Hollywood. Han har tidigare arbetat som manusförfattare och regissör på SNL.



Vid sidan av de kändare ansiktena gillade jag skarpt de tre yngre förmågorna; Kyle Mooney som James, Ryan Simpkins som James syster Aubrey och Jorge Lendeborg Jr i rollen som kompisen Spencer.

Allt som allt var detta en mysig och härlig film. Jag såg den sent under festivalen när jag började bli utmärglad på grund av mycket jobb och sena filmkvällar däremellan. Jag nöjde mig med denna film och skippade de två återstående den kvällen.

Jag ger Brigsby bear tre tv-seriefantaster av fem möjliga.

Betyg: 3+/5