Nick And Norah's Infinite Playlist (2008)

If you don't have a drummer, then why do you have drums you fistful of assholes?

Det lurar en mycket bra film under ytan här. Att den bra filmen inte kom upp till ytan är är förunderligt och trist. "Nick and Norah's infinite playlist" skulle kunna beskrivas som en blandning av "Juno" och "Almost famous". Det är en egensinnig romantisk komedi som utspelas under en lång natt i New York City. Filmen försöker vara independent så mycket att den glömmer att vara bra.

Michael Cera spelar Nick, en basist i ett queercore-band. Hans bandkompisar är homosexuella och de saknar en trummis. Nick skulle kunna vara en några år äldre Paulie Bleeker. När filmen börjar har Nick just blivit dumpas av sin flickvän, det bitchiga våpet Tris (Alexis Dziena). Nick kompisar dyker upp och de åker alla in till Manhattan för att leta upp en hemlig klubbspelning med favoritbandet Where's Fluffy?

Samtidigt åker kompisarna Norah (Kat Dennings) och bästa vännina och värsta partypinglan Caroline (Ari Graynor) in till stan för att leta efter Fluffy. Norah träffar Nick, Caroline festar, Nick längtar efter Tris, Caroline festar, Tris ser Norah och Nick, Caroline festar, Tris blir avundsjuk, Caroline kräks, Nick slits mellan Norah och Tris, Caroline tappas bort, osv.

Norah är en mörk skönhet med en intressant stil. det ska bli spännande att följa Dennings i framtiden. Nu senast var hon med i "Thor". Caroline är en blond bimbo som är ganska enerverande filmen igenom. Antingen tycker man att hon är hysteriskt rolig och då kanske denna film blir riktigt tjusig, eller så finner man henne jobbig och då blir filmen så mycket vekare. Till sist har vi den blonda Tris som är en manipulativ häxa, kul att "hata".

Kat Dennings som Norah

Det bästa med filmen är alla scener mellan Nick och Norah, samt de flesta scener med Nicks bandkompisar. Det mindre bra är scenerna med en borttappad och stupfull Caroline, samt den tröttsamt krystade och dåligt motiverade on/off-relationen mellan Nick och Tris. För att de scenerna skulle fungera borde det funnits liiite mer kemi dem emellan.

"Nick and Norah's infinite playlist" var underhållande för stunden, och filmen är helt klart värd att ses, men den når inte upp till de nivåer som filmerna jag hänvisade ovan till når. Både "Juno" och "Almost famous" är klart bättre filmer, utan tvekan. Nu ger jag "Nick and Norah's infinite playlist" tre bland-CD's av fem möjliga...

Betyg: 3/5

PS, Varför hette filmen "...infinite playlist" när de aldrig pratade om någon spellista?