lördag 18 februari 2012

Red State (2011)


I fear God. You better believe I fear God.

Kevin Smith är en av mina favoritfilmskapare. Han är inte en av de bästa regissörerna, långt därifrån. Han är inte en av de bästa skådespelarna, ännu längre därifrån. Men han är en otroligt skön snubbe som gör bra och egensinniga filmer. På något sätt är hans samlade verk bättre än någon enskild film i samlingen. En filmsamling som tills nyligen var en homogen och tämligen likriktad enhet. Kevin Smith hade i mina ögon en väldefinierad stil och filmisk "röst".

Smiths nya film "Red state" är ett långt avsteg från hans vanliga stil. "Red state" är en thriller, en skräckfilm och en politisk satir i en och samma film. När han presenterade filmidén för sitt filmbolag tackade de nej och han har producerat filmen med minimal budget och distribuerat den via oortodoxa kanaler. Trots den lilla budgeten lyckades Smith samla flera riktigt bra skådespelare runt sig som John Goodman, Michael Parks, Melissa Leo, Kevin Pollak och ett nytt ansikte för mig, Kerry Bishé.

"Red state" handlar om tre tonårskillar som blir lurade och kidnappade av en extrem religiös sekt "Five Points Church". Sekten leds av Pastor Albin Cooper, makalöst spelad av Michael Parks. De anser att världen är befolkad av syndares om måste förintas; homosexuella, pederaster, horbockar, äktenskapsförbrytare, folk som har sex för äktenskapet...

Filmen har ett tydligt politiskt budskap. "Five Points Church" är uppenbarligen en kopia av Westboro Baptist Church från Topeka, Kansas. Smith har sedan länge legat i fejd med WBC och denna film har inte lättat på stämningen kan man nog lugnt säga.

Filmen är väldigt olik Smiths tidigare alster. Den är tajt och driven till skillnad från ett mer makligt tempo i hans tidgare "slacker-movies". Handlingen förs framåt med ett obönhörligt tempo. Samtidigt har den ett långt parti i mitten där pastorn håller en lång predikan (eller vad det kan heta). Den scenen skulle kunna var tråkig, men nej. Spänningen byggs obevekligen upp, högre och högre. Pastorn talar till sin församling som också är hans familj (precis som det är i verklighetens WBC). Kvinnorna i församlingen kallar pastorn daddy och döttrarna (det finns bara döttrar, scary) kallar honom för grandpa. De vuxna i församlingen, ledda av Sara spelad av Melissa Leo, är helt fanatiska. Barnen, döttrarna (varför finns där inga söner?) är totalt hjärntvättade. Pastorn själv är lugn och saklig när han mässar inför sin familj. När han senare under polisens belägring av familjens ranch leder sina trupper i strid är han lika lugn. Men inte på ett stoiskt sätt utan på ett sätt som en gång för alla visar att han är spritt språngande galen.


Mot slutet händer några fantastiska saker. Kevin Smith har sedan gjort ett aktivt val hur han vill avsluta filmen. Jag vill inte spoila slutet för någon, men jag kan nämna att hur Smith avslutar filmen har skapat (än mer) debatt. Jag kan hålla med kritikerna om att slutet kunde behandlats annorlunda.

Jag kan bara uppmana alla med minst ett halvöppet sinne att se denna 88 minuters upprörande lilla historia. Glöm allt vad komedi heter och se till att inga barn är i närheten (filmen är våldsam). Sedan passar filmen som samtalsämne över både en och två flaskor rött vin. Filmen visar trots sin otroligt tydliga ståndpunkt två sidor av saken, faktiskt. Vilken sida står du på när den sista kula har avfyrats och dammet har lagt sig?

Filmen är verkligen intressant.

Jag inser att Kevin Smith har lyckats göra mig än mer imponerad över hans samlade verk. Jag är ett Kevin Smith-fan, och jag ger "Red state" fyra domedagspredikningar av fem möjliga.

Betyg: 4/5

En kul anekdot om när Smith bjöd in WBC på en visning av "Red state" finns på imdb-sidans trivia.




4 kommentarer:

  1. Har hört mycket blandat om filmen men de senaste inläggen om Red state har varit positiva. Kanhända att jag ger den chans.

    SvaraRadera
  2. filmitch: tycker jag att du ska göra. Det skulle vara kul att få läsa din reaktion...

    SvaraRadera
  3. Kul att se att Kevin Smith även fixar den här typen av genre, det här ska definitivt bli en tittning på den här. Men ärligt, inte var väl Jersey Girl någon större fullträff?

    SvaraRadera
  4. Nej, jag måste erkänna att Jersey girl är hans klart svagaste film. Jag blev aldrig så förtjust i den.

    SvaraRadera