Jag såg musikalen Hair för länge sedan. Måste varit åttiotal, med tanke på klumpen i magen jag kände när jag nu återsåg filmen. Jag hade skivan och trots att den var ganska ojämn lyssnade jag på den en hel del.
Nu sköljde minnen in över mig som västerhavets dyningar...
Detta är en antikrigsfilm god som någon. Den utspelas under the summer of '67. Claude kommer till New York för att ta värvning. På väg dit råkar han träffa på en grupp hippies som lever ett fritt liv. De vill inte ta värvning alls om man säger så.
Som extra krydda får Claude också upp ögonen för en underskön tjej som rider förbi i parken med sin rika mor. Hippierna under ledning av den karismatiske Berger lär Claude hur man tänder på och droppar ut. Och är det inte Cleon från "The Warriors" vi ser där?
Sen ska det upp på bordet och det ska dansas och sjungas. Psykadeliska scener från parken. Ett helt parti i mitten av filmen som jag inte fattar alls. Man skulle vilja fråga Syd Barrett om vad som händer där egentligen.
När Huds förflutna hinner upp honom bestämmer sig Berger för att gruppen ska åka till Utah och hälsa på Claude som gör sin krigsträning där. En switcharoo och quelle tristess...
"Manchester, England, England. Manchester, England, England, across the Atlantic sea."
"BERGER! Berger..."
Betyg: 4/5
Inledningen:
