Efter Hedwig and the angry inch, men före Rabbit hole gjorde John Cameron Mitchell en mycket annorlunda film - Shortbus. Mitchell har sagt att han ville använda sex på samma sätt som han använde musiken i Hedwig. Filmen handlar om ett antal individer, några ensamma, några i relationer som alla har ett eller annat problem i sina liv. De möts på på en sexklubb i Brooklyn där allt är tillåtet och alla är välkomna.
Shortbus gick på filmfestivalen 2006 och jag tänkte gå och se den redan då. Hedwig var en så häftig film så självklart ville jag se uppföljaren. Jag skulle dessutom se filmen med en väninna, frun till en av mina bästa kompisar. Nu blev det så att jag fick förhinder så jag kunde inte se den. Med tanke på filmen var det kanske lika bra, det kunde nog blivit lite obekvämt att se filmen med det sällskapet.
Filmen handlar om en sexterapeut som inte kan få orgasm, en dominatrix som är oändligt ensam och ett gaypar där den ena killen är förälskad och den andra är självmordsbenägen. Det låter kanske inte så muntert men filmen är fyllda av lustiga scener. Samt en massa sex. Och då pratar vi inte om fusksex. Detta är en film där skådespelarna har riktigt sex, typ hela tiden.
Inledningen av filmen är lite chockartad då vi åskådare kastas in i filmen och vi direkt konfronteras med sexet. Man får inte vara allt för känslig för män som har sex med varandra om man ska gilla denna film. Filmen kan konkurrera om titeln sämsta filmen i världshistorien för att ses med sina svärföräldrar, eller egna föräldrar för den delen.
Efter ett tag tar karaktärerna och filmens handling över och allt naket blir normalt. De flesta scenerna på sexklubben Shortbus är mycket underhållande, både roliga och ibland lite gripande. Min favorit i filmen är klubbens ägare Justin Bond som faktiskt påminde mig lite om Lorne i Angel.
Vad tyckte jag då? Det var kul att ha sett den, men vid sidan av chockeffekten på grund av alla de annorlunda sexuella akterna var det en ganska tunn historia bakom. John Cameron Mitchell har dock hjärtat på rätt plats som det heter. Hans film är varm och han är inte elak mot sina karaktärer. Om en film som denna gjorts på ett elakt sätt hade den kunnat bli outhärdlig. I slutändan (pun intended) var nog detta mer ett kul filmiskt experiment än en perfekt film.
Jag ger Shortbus tre alternativa framföranden av den amerikanska nationalsången av fem möjliga.
Betyg: 3/5
The land of the free and the home of the brave!!
SvaraRaderaInte så överdrivet förtjust i den här. Ganska osmaklig.
Det fanns många hysteriska scener i denna, inklusive nationalsången. :-)
RaderaJag var avvaktande road, fann den inte så osmaklig, mer meningslös. Men den har som sagt några riktigt smaskiga scener så den får helt klart godkänt med råge från mig.
Jag såg den inte på filmfestivalen, men vet att den blev väldigt omtalad då/där. Kändes mest som man hade med ett gäng porrskådisar som inte var särskilt bra som vanliga skådespelare. Var inte särskilt förtjust i den, men den hade ändå något.
SvaraRaderaDen där scenen med killen som utförde grejer på sig själv (har för mig att det var tidigt i filmen) är svår att överträffa, hahaha. Helt sjuk !
Så här skrev jag om Shortbus när jag såg den.
Jag förstår precis vad du menar. Den var lite för spekulativ. Chocka för egenvärdets skull. Jag hade också hellre sett bättre historier. Då hade filmen kunnat bli superbra.
RaderaDäremot tror jag inte att det var så många porrskådespelare med, utan att det var mestadels glada amatörer. Men jag kan ha fel där. Hon som spelade Sofia var i alla fall seriös skådespelare och hon höll på att förlora jobbet på någon tv-station i Kanada på grund av att hon tog av sig naken i denna film.
Men på grund av de heeelt sjuka och smaskiga scenerna som där finns kommer Shortbus alltid ha en speciell plats i filmhyllan...
Nej, det var kanske inte så många porrskådisar med, men det kändes nästan så. Amatörer kanske är ett snällare ord ;)
Radera