Cyrus (2010)

Don't, don't you want me?

Lördagens filmfestivalpass för Patrik och mig började med "Cyrus". Det är en relationsdrama-komedi med John C Reilly, Marisa Tomei och Jonah Hill (den där populäre tjocke killen).

Tomei hade en viktig roll i Aronofsky's The Wrestler från 2008. Tomei gav en strippad sårbar, ja nästan naken, tolkning av Mickey Rourkes flickvän. Här i "Cyrus" är hon mycket bra igen.

Filmen känns äkta. Manus är bra, det finns inga krystade passager som känns orimliga från karaktärerna. Handlingen är dock ganska enkel. John C Reilly är skild sedan sju år, deprimerad och ensam. När hans exfru ska gifta om sig blir han bestört, men exfrun tvingar ut honom på fest för att möta tjejer.

På festen finner han sin duettpartner och mörker blir till ljus. Allt är bra tills det visar sig att nya flickvännen är en ensamstående överbeskyggande mor till en 21-årig son. Cyrus!

Curys gillar inte konkurrens om sin mor och han finner vår hjälte olämplig.

Filmen bygger på igenkänningens bittra eftersmak, karaktärsdriven humor och befriande enkel drama. Jag gillar den skarpt.

Curys får tre borttappade gympadojjor av fem

Betyg: 3/5