You're going to wish you had three hands.
Nu är det dags för mitt inlägg från denna månads träff med
Filmspanarna. I lördags träffades
Filmspanarna för film och samkväm. Valet av film brukar alltid generera en ivrig diskussion bland oss i den inre kärnan av
Filmspanarna, en del föredrar kända storfilmer för att locka fler läsare att läsa våra recensioner, andra föredrar smalare filmer så att vi kan sprida budskapet om dem i våra läsekretsar. Denna gång föll valet på nyinspelningen av sci-fi filmen
Total Recall.
Men, vilka är då
Filmspanarna? Jo, vi är en grupp filmbloggare som möts en gång per månad för just film och samkväm. För tillfället har Fiffi stafettpinnen som samordnare. Fiffi finner ni på den utmärkta och personliga bloggen
Fiffis Filmtajm. Andra goa vänner som allt som oftast dyker upp på träffarna är Jessica som har den utmärkta och perspektivgivande bloggen
The Velvet Café, Sofia som har den utmärkta och ordrika bloggen
Rörliga bilder och tryckta ord, Joel som har sin slumrande blogg
Deny everything och som bossar över det gigantiska internationella bloggnätverket
LAMB, Jojje som har den utmärkta och filmnördiga bloggen
Jojjenito - om film, samt Markus, Erik och Johan som har den utmärkta och underhållande podcasten
Har du inte sett den? Till detta har flera andra bloggare dykt upp en gång eller två. Denna gång träffade vi för första gången Dilan från Västerås som skriver bloggen
DIMDB. Alla filmbloggare som är intresserad av att träffa likasinnade och prata film är välkomna. Kontakta Fiffi för mer information. Än så länge har vi bara haft träffar i Stockholm, men vem vet det kanske blir en
road trip någon gång?
Träffarna brukar börja med att vi ser en film på tidig eftermiddag för att sedan myllra bort till en pub i Gamla Stan för en bit mat, något gott att dricka och till synes ändlösa diskussioner om stort och smått från filmvärlden. På de senaste träffarna har vi diskuterat fängelset i
The Dark Knight rises, planetförvirring i
Prometheus och
Alien,
The hunger games barntillåtenhet och
The Avengers förträfflighet, bara för att ge några exempel. Under den senaste träffen blev jag lite fundersam över någon liten detalj från TDKR som ivrigt diskuterades runt bordet. Vad är det som är viktiga detaljer i en film? Vilka saker är viktiga för hur man uppfattar filmen? Det är en intressant och spännande fråga där svaret kan variera från gång till annan. Det är dock en fråga som vi ofta berör i våra sammankomster. Nördigt, ja, men också nödvändigt.
Nu kommer jag äntligen till filmen som vi filmspanare bloggar om idag -
Total Recall. Detta är ju en nyinspelning av den gamla klassikern från 1990, den med Arnold i rollen som Doug och Sharon Stone som hans våldsamma fru, den som regisserades av
auteuren Paul Veerhoven med hans satiriska syn på framtiden. Filmerna bygger på novellen
We can remember it for you wholesale av science fiction författaren Philip K Dick. Regissör Len Wiseman tyckte uppenbarligen att han hade något nytt att tillföra verket. Som jag förstått det ska årets film vara något mer trogen ursprungstexten.
Normalt sett brukar jag fokusera på skådespelarprestationer, manus och magkänsla när jag bedömer en film. Är filmen en fantasy eller science fiction kommer ytterligare en faktor in i spelet då den värld som spänns upp måste vara väl beskriven, hänga ihop och den världens regler bör vara angivna och efterföljda. Det är inom detta område som
Total Recall's absolut starkaste sida finns. Den dystopiska framtidsvisionen, en blandning av världarna i
Blade runner och
The fifth element, är fantasieggande i all sin detaljrikedom. Framför allt de ruffiga miljöerna i kolonin med dess ständiga regn och kinesiska skyltar överallt är magiskt bra. Filmen är inom detta område väldigt genomarbetad tycker jag. Den innehåller en massa detaljer som var kul, allt från framtidens mobiltelefoner till avancerade förklädnadstekniker.
Det andra området som årets
Total Recall excellerar inom är actionscenerna. Det är fullt ös från start och vi får en häftig resa i biofåtöljerna. Speciellt en scen var speciellt hisnande. En scen där Doug (Colin Farrell) och Melina (Jessica Biel) faller i sin bil ner mot gatuplan och Doug slår på "magneten" precis innan de kraschar -
awesome! Jag brukar inte få ståpäls av biljaktsscener, men den i denna film var bra.
Eftersom jag inte har samma förväntningar på en actionfilm som denna, som på en film inom relationsdrama-träsket nöjde jag mig med skådespelarinsatserna från Colin Farrell, Kate Beckingsdale och Jessica Biel. Hade det varit en Woody Allen-film hade jag kanske haft mer att säga om skådespelarvalet. Och manus var väl helt ok, fast jag kan hålla med The Velvet Café-Jessica att de intressanta filosofiska tankarna om vad är verkligt och vad är drömmar, tyvärr inte fick fullt utrymme bland alla actionscener. Wiseman skrapar lite på ytan av de universellt odödliga frågorna;
Varför finns jag? Är detta allt livet ger? Verklighet eller dröm? Sant eller falskt? Han hade gärna fått försöka besvara frågorna också, inte bara ställa dem.
Som helhet var jag dock rimligt nöjd med filmen. Jag tyckte det var bra att de endast återanvände grundpremisserna som den gamla klassikern byggde på. I övrigt har de inte försökt återskapa Arnolds film. Nu står den på egna fötter, och som actionladdad science fiction är den i samma division som
I, robot och
The Island. Jag lät mig sköljas med av framtidsvärlden som visades upp och det kom man ganska långt med. Tydligen. Denna gång.
Jag ger
Total Recall tre våldsamma skilsmässor av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Nu ska det bli intressant att läsa och höra vad mina vänner bland Filmspanarna skriver och säger. Hoppa nu över och läs deras åsikter och lyssna på grabbarnas podcast. Du finner dem via länkarna som följer... Fiffi på
Fiffis filmtajm, Sofia på
Rörliga bilder och tryckta ord, Dilan på
DIMBD, Jojje på
Jojjenito - om film, Jessica på
The Velvet Café, och Markus, Johan och Erik på
Har du inte sett den?
