Visar inlägg med etikett Judy Holliday. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Judy Holliday. Visa alla inlägg

söndag 15 december 2013

Adam's Rib (1949)



Adam: I think the human race is having a nervous breakdown.


I tider då det verkar som att A-märkning och Bechdel-testet är viktigare än om filmen är bra, ska det tydligen till en film som går i pension nästa år för att visa var skåpet ska stå i den eviga frågan. Här har vi en film som står upp för lika rättigheter mellan könen (och allas likhet inför lagen). Den har också en av filmhistoriens bästa on-screen couples. Spencer Tracy och Katharine Hepburn spelar det äkta paret Adam och Amanda Bonner. Han är åklagaren och hon är advokaten som försvarar en kvinna som, kanske, försökt mörda sin otrogna man.


Filmens första halva är OTROLIGT bra. Wow. Makarna Bonners banter i hemmet såväl som i rättssalen. Wow. Men det var speciellt i scenen då Amanda och Grace intervjuar Doris som dialogen, pauserna, skådespeleriet och den humoristiska tajmingen sammanstrålade i en orgasmisk salighet. Jag skrattade så att jag kiknade! Men inte så att jag fick kikhosta som jag råkade skriva till Frans.

Riskbeteende?
Det var länge sedan jag såg en så bra skådespelarensamble leverera en så suverän dialog. Hepburn och Tracy var ett par på riktigt, de träffades i början av 40-talet under inspelningen av Woman of the year redan 1942. De var ett par ända till Tracys allt för tidiga död 1967. Deras personkemi är fantastisk och balanserad. Mest notabla biroller innehavs av en underbar Judy Holliday som är helt lysande i rollen som den lite förvirrade och inte allt för smarte Mrs. Doris Attinger. På samma sätt är David Wayne väldigt underhållande och exakt så irriterande men samtidigt charmig som han ska vara i rollen som Kip, Amandas oblyge uppvaktare och tillika Adams nagel i ögat.


Varför heter filmen Adam's rib? En ironisk pik för att retas? Ja, kanske, med tanke på filmens innehåll där en starkare kvinna lyser upp natthimlen. Jag kommer då att tänka på en sak jag hörde från en vän angående det bibliska om att kvinnan skapades av mannens revben. Detta kan faktiskt vara en felöversättning från de äldre skrifter som Bibeln bygger på. I en översättning från hebreiska till grekiska översattes ett ord till "revben" men detta ord betydde också "bön" som kan tolkas som "längtan". Om jag skulle tippa var den gamla sägnen säkert att guden skapade kvinnan av mannens längtan! Och inte av hans revben, which doesn't make sense...

Riskbeteende?
Under titten av denna film påminns jag än en gång över hur otroligt bra Katharine Hepburn var. Jag kallar henne Gudinnan. Det smeknamnet får stå kvar. Spencer Tracy är jag inte lika familjär med. Jag tror inte att jag sett en enda film med honom sen jag var liten. Oklart vad man sett på tv som ung ju. Ett av syftena med Decennier är just att finna sina favoriter ur gömman av gamla klassikers och så. Jag har redan i projektets sköte betat av en hel del Chaplin. Jag har också "hittat" The thin man-serien vilken ska ses vid tillfälle. Nu har jag också satt upp ALLA filmer med Hepburn/Tracy som finns för påseende. Jag tror att de är nio till antalet.


Ok, filmen tappade lite mot slutet när den "obligatoriska" moralkakan med en rågad matsked samhällelig utbildning avhandlas. Även den smarta humorn får ge vika för dramat mot slutet. Men som helhet är detta så sanslöst bra att jag sväljer kakan hel. Nästan. Måste lämna lite utrymme i betygsskalan för eventualiteten att någon eller några av de övriga åtta Hepburn/Tracy-filmerna är ännu bättre...

Jag ger Adam's rib fyra äktenskap av fem möjliga. Men det är en stark en...

Betyg: 4/5 

Samtidigt på en annan blog, har Movies-Noir hittat den rätta touchen?

Ett härligt par