Visar inlägg med etikett Gina Rodriguez. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gina Rodriguez. Visa alla inlägg

fredag 25 maj 2018

Annihilation (2018)


Jag har alltid funderat på vad som skulle kunna hända om utomjordiskt liv skulle komma ner på jorden. Och vem har inte funderat på dessa frågot? I min ungdom läste jag all möjlig science-fiction av författare som Isaac Asimov, Arthur C. Clarke, Greag Bear och Stanislaw Lem. Annihilation är en ny film från Alex Garlands kreativa sinne. Han har både skrivit manus och regisserat filmen även om den bygger på boken av Jeff VanderMeer med samma namn. Garlands förra film Ex machina var otroligt intressant, tankeväckande och bra! Klart man hoppades på att Annihilation skulle kunna vara lika bra.

Spoiler Alert! Ni som inte är rädda för spoilers är välkomna att scrolla ner för mer om Annihilation! Ni som vill se filmen ospoilade bör sluta läsa här.



Något faller ner från skyn och borrar sig in i marken inne i och under en fyr på amerikanska kusten. Snart därefter bildas en bubbla som en kupol över nedslagsplatsen och ingen vet vad som händer därinne... Klart spännande koncept. Snart visar det sig att det är farligt att gå in i kupolen. Ingen radiosignal kommer ut eller in. Alla soldater utom en har försvunnit. Vad har hänt och varför? Fem modiga, eller desperata, kvinnor äntrar scenen och låt oss gå in. Slurp och vi är inne.

Jaha, det ser ut som ett träsklandskap från Florida. Tiden går inte i takt. Växterna ser gravt missbildade ut. DNA flödar och blandas hej vilt. Alligatorn har hajtänder, björnen pratar som ett av sina offer. Vem är hon, damn, jag känner igen henne så. Wow, en svenska i casten! Svårt att placera då hon dök upp här så oväntat för mig, men till sist ser jag att det är Tuva Novotny.

Varför ser alltid Jennifer Jason Leigh så sliten ut nu för tiden? Kräftan? Ja kanske. Gina Rodriguez blir hyllad men hon var knappast det bästa med denna film.



Kul grepp och man kan inte klaga på för lite fantasirikedom här. Garland verkar ha en läggning åt att se pessimistiskt på både teknikutveckling (Ex machina) och besök från rymden (Annihilation). Organismen eller vad det nu är som skapat kupolen verkar initiera kloning av allt levande och det är högst oklart vad organismen har får mål eller syfte.

Jag tänker ganska snart på den gamla klassikern The Thing (som är bättre än denna). Men filmernas slut är kusligt lika. Slut som antagligen ska tolkas som slutet för människosläktet. Också Ex machina har ett ödesdigert slut där livet som vi känner det idag hotas.

Jag gillar Annihilation mycket. Den är spännande och fantasirik. Karaktärerna är hyfsat intressanta men jag känner att filmen inte tar steget fullt ut att fördjupa dem. Det är lite trist då fullt utvecklade karaktärer mer eller mindre alltid behövs för att en film ska bli fullständig. Denna film verkar vara mer intresserad av handlingen, men ändå stannar den innan det blir ännu mer intressant. Vad som händer tiden efter filmens slut skulle mycket gärna kunnat vara med. Man hade kanske inte behövt spendera så mycket tid med den botaniska expeditionen om man ändå inte hade för avsikt att visa vad som hände med människornas kroppar på ett tydligare sätt. Det känns som att filmen slutar efter tre fjärdedelar av ett komplett manus. Jag gillar öppna slut men här fanns det mer intressant att ta tag i...



Natalie Portmans, Tuva Novotny och Tessa Thompsons karaktärer (och skådespelare) var de mest intressanta. Tyvärr försvann två av dem längs vägen och i mina ögon för kvickt. Portmans Lena kämpade väl i slutet men förlorade en fajt hon aldrig kunde vinna. Både Lena och hennes man Kane dog väl därinne och blev ersatta av "klonade" aliens. Intressant teknik att ta sig in på en ny planet!

Jag ger Annihilation fyra utrotningshot av fem möjliga.

Betyg: 4/5

Läs mer tankar om filmen hos Jojjenito.








onsdag 8 mars 2017

Deepwater Horizon (2016)


När man gör icke dokumentära filmer baserade på verkliga händelser och riktiga människor död ställs man inför stora problem. Ibland kan man till och med undra om det är rätt att filmatisera sådana händelser. De efter- och överlevandes känslor och åsikter måste hanteras med vördnad och omsorg. Hur gör man för att se till att de döda hanteras med rätt mängd respekt? Självklart måste filmmakarna ha en tillräckligt stor frihetsgrad för att kunna utöva sitt jobb, men samtidigt kan de inte helt bortse från problematiken. Ofta brukar det sluta med att vi i slutet av spelfilmer av detta slag får läsa om de döda eller skadade. Ibland får man se de riktiga personerna i bild och ibland får man se dokumentära bilder från till exempel nyheter på tv. Jag brukar tycka att dessa delar av filmerna adderar en tyngd och värdighet till filmen, men jag har förstått att det finns de som inte står ut med dessa scener, som ser dem som smetiga och överdrivet sentimentala. Det är intressant att man kan reagera så olika på denna sorts scener.


Deepwater Horizon besrkiver händelserna under dygnet då den stora oljeborrplattformen Deepwater Horizon gick under ute i Mexikanska golfen i april 2010. Brittiska BP hade hyrt plattformen för att starta en ny oljekälla djupt nere på havsbotten. Svenske Carl-Henric Svanberg hade just tillträtt som styrelseordförande för BP när olyckan skedde. Det var herr Svanberg som pratade om "the little people" i amerikanska medier efter olyckan. Kommer ni ihåg? Jag antar att han menade "common people" men gjorde en olycklig översättning i huvudet i alla hast.

Regissören Peter Berg och skådisen Mark Wahlberg verkar ha funnit varandra. De har nu gjort tre filmer ihop och alla tre är "based on a true story". 2013 kom krigsskildringen Lone survivor och förra året kom både Deepwater Horizon och Patriots Day.


Deepwater Horizon är en helt duglig actionthriller om olyckan som vi alla känner till från nyhetssändningarna. Även om filmen förklarar den övergripande händelsen tämligen väl så har du som tittare nog mer glädje av filmen om du intresserar sig av själva händelsen i sig. Filmen är gjord efter den mall Berg verkar arbeta efter. Först en akt där vi får lära känna alla de som kommer ha stora roller (i filmen). Sedan själva olyckan med en massa avancerade effekter och till slut efterbehandlingen, den delen med de smetiga och sliskiga scenerna...

Filmen är spännande för stunden men den lämnar inga djupa spår i mig. Detaljerna om vad som hände förklaras inte speciellt väl. Det är lite svepande om betong och negativa tester. Däremot är det tydligt hur de olika karaktärerna förhåller sig till varandra. De två kostymnissarna från BP är filmens stora skurkar. Jag läser på internet att dessa två faktiskt anklagades för "manslaughter", så filmen är kanske inte helt fel ute när den demoniserar dessa herrar, men åtalet lades (såklart) ner. Hjältarna i filmen spelas av Mark Wahlberg, Kurt Russel och Gina Rodriguez.

Skådespelarmässigt lyser John Malcovich i skurkrollen allra klarast. Han är riktigt skön i denna roll. Kurt Russell gör en icke besviken heller. Filmen är helt ok helt enkelt.


Filmen är mycket bra gjord rent tekniskt. Berg börjar bli bättre och bättre på stora produktioner, något som kommer visa sig ännu mer i hans nästa film Patriots Day. Hur är det smetiga slutet då? Jo, denna gång får vi se de riktiga personerna i bild och lära oss om vad som hände med dem efter olyckan. Vissa arbetar kvar inom oljeindustrin men flera har slutat. Till sist är filmen dedikerad till de 11 oljearbetarna som dog i olyckan. Smetigt? Kanske.

Jag ger Deepwater Horizon två genvägar av fem möjliga.

Betyg 2/5

PS, jag la märke till att någon av karaktärerna i filmen, tror det var en av BP-cheferna, som uttryckte sig i termer om "little people". Gissar att det kanske var en blinkning till Svanbergs felsägning...

PPS, Brad Leland som spelade Buddy Garrity i Friday Night Lights är med i denna film som en av BP-cheferna.