Visar inlägg med etikett Colin Trevorrow. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Colin Trevorrow. Visa alla inlägg

fredag 16 september 2022

Jurassic World Dominion (2022)


Haha, vilken skön rackarbajsare detta var! En dum-dum men underhållande äventyrsfilm som vagt påminner om "Jurassic Park". Ja så har vi då kommit till slutet på den nya trilogin... För det är väl slutet? Antagligen inte men vad vet jag.

Chris Pratt må inte ha en chans mot namnen Hemsworth men han är allt charmig på sitt eget sätt och jag måste säga att jag gillar Bryce Dallas Howard också. Såg några intervjuer med henne i samband med tv-serien "Mandalorian" och hon är bra!

Visst är handlingen galet ologisk men jag har ändå redan några dagar efter titten glömt den så det kan inte vara så viktigt. Filmen funkade perfekt en fredagskväll när man var trött i huvudet efter en stressig vecka på jobbet. Dessutom fick vi träffa de gamla karaktärerna från originaltrilogin. Jag gillar Jeff Goldblum och Sam Neill och gillade att hänga med dem igen. 

Filmen var så urvattnad att jag inte kommer på mer att tillägga. Men tusan den var underhållande! Tyvärr var den som så oftast nu för tiden rejält för lång. Hade den klippts ner med en 30-40 minuter hade den kanske till och med varit bra!

Nu får den en "helt ok"-betyg.

Betyg: 2/5

onsdag 17 juni 2015

Jurassic World (2015)



Jurassic World blev månadens filmspanarfilm. Portarna slogs upp till den magnifika parken som John Hammond jobbade så hårt med i Jurrasic Park (1993). Det var första träffen för mig på några månader och trevligt nog var det en stor grupp som slutit upp för att se denna äventyrsfilm, tillika en av sommarens förväntade blockbusters. Efter en trevlig visning på Saga intogs middag på Vapiano då ytterligare en spanare anslutit. Det krävdes ett långbord för att alla skulle få plats. Jag valde en pastarätt med scampi i tomatsås och den var fantastiskt god. Till pastan tog jag en liten sidosallad och den var också jättegod. Mycket nöjd med mina val denna gång. Under slutet av middagen gled samtalet in på Game of Thrones. Jag, Cecilia, Jennifer och Carl vände och vred på alla trådar som hängde löst inför säsongens sista avsnitt (som gick i söndags, revy kommer imorgon). Mycket trivsamt samtalsämne!

Nedan följer några tankar om filmen som innehåller vissa spoilers. Varning!

Hjälte
Vad kan man säga om Jurrasic World då? Det är en riktigt risig film. Ok, ok, ok, ok (med Joe Pesci-röst) den är "fine" som matinéfilm. En rackarbajsare som man kan ha en skön stund med om man inte har allt för högt ställda krav på karaktärer, spänning eller logik.

Ingen hade blivit gladare än jag om den hade lyckats med bedriften att återskapa magin som fanns i den första filmen. Jurassic World saknar dock det som gjorde originalfilmen så bra. Jag fann ingen av karaktärerna jättebra. Dalla Bryce Howard är helt ok och förvillande lik Jessica Chastain i vissa scener. Men tyvärr är det något off med henne. De behandlar inte hennes arc från att sätta företaget i centrum till att bli "god" speciellt bra. Och vad var det med hennes högklackade skor? Vad var det bra för? Filmen sätter fokus på hennes skoval men det rinner ut i sanden. Ingen pay off där inte. Hon framstår bara som korkad. Filmens manliga hjälte spelas av Chris Pratt som tydligen är superhet enligt internet. Jag tyckte att han gav ett vagt intryck och mest stod bredbent och såg tuff ut. Hans karaktär var extremt tunt målad.

Smart skoval? Så tokigt de tänker, "kvinnorna"...
Jurrasic World har ett antal konstiga saker för sig. Den försöker blända oss med en metahumor som jag fann inte fungerar. Ett exempel är att den kommenterar produktplacering men kör med densamma fullt ut själv ändå. Hur många olika modeller av Mercedes-Benz såg vi i denna film egentligen? Det blir inte roligt bara för att de blinkar åt det hållet om de inte fullföljer "skämtet". En annan misslyckad meta-grej är då Claire förklarar för de potentiella sponsorerna i filmens inledning att publiken vill ha större, farligare och mer tänder. Det är en blinkning till oss i publiken och en kommentar om filmen i sig. Filmbolaget ville ju på samma sätt göra Jurrasic World större, farligare och med mer tänder. Men även den metahumorn föll platt då de inte gick en annan väg utan föll i exakt den fällan hon pekade på. Denna film har en massa mer tänder men det är inte antal tänder som gjorde den första filmen bra. Till slut blir Jurassic World mer lik en Godzilla-lik monsterfilm. Två monster som slåss i en lång, lång cgi-fajt är inte speciellt spännande.

Manlig huvudperson = hjälte, kvinnlig dito = dum och bitchig ?
Trots att det gått 22 år sedan första filmen känns denna film inte bättre med avseende på "special effects". Den känns lite plastigare om något. De har använt modeller och byggt riktiga huvuden i några fall och det är bra, men både monorailbanan och den stora dino-fisken såg väldigt cgi-aktiga ut.

En äventyrsfilm som denna måste vara spännande, inte som en renodlad skräckis, men den måste vara  "thrilling" som de säger på engelska. Jag fann den aldrig speciellt "thrilling". Trots att filmen är överlastad av Spielbergska element får jag aldrig upp pulsen. Det är barn i nöd, onda män som tänker på pengar och tar fel beslut, hjältar som står bredbent och reder ut allt. Ingredienserna finns för en "riktig" Spielberg-film men kockarna bakom denna soppa får inte ihop varken helheten eller kryddningen. Var är nerven och hjärtat som Spielberg har i överflöd när han är som bäst? Tänk scenerna om natten i regnet i första filmen och försök hitta något liknande i denna. Ok, barnen åker omkring i en glaskula men den scenen var långt från lika spännande. Det fanns vissa problem med kameravinklar och klippning i scenens klimax. Blev barnen kluvna på mitten av den vassa eggen i den trasiga glasfarkosten? Nähä, tydligen inte.

Mannen är hjälte i denna world
När filmen inte är "thrilling" eller gav mig en "wow"-känsla över miljö eller dinosaurier blir alla ologiska skavanker med manus påtagliga. Jag kan ta de flesta dumheter så länge en film griper tag i mig. Denna gjorde inte det och då blir dess plot holes mer problematiska. Det är ingen idé att nit picka dessa här men jag vill lyfta några av de mest avgörande. Slagsmålsscenen mellan I-Rex och T-Rex var filmens största actionscen.  Efter filmen vandrade gruppen upp längst Kungsgatan med sikte på Vapiano. Flera i gruppen diskuterade på allvar vilken av de stora dinosaurierna som blev uppäten av dino-fisken. För mig var det helt klart att det var I-Rex som strök med, men de var så lika till utseende och den sista scenen var så rörig att det tydligen gjorde vissa i gruppen osäker. Varför sedan den stora T-rex som överlevde helt plötsligt inte var farlig för människorna längre kan man bara spekulera över. Andra saker som var röriga var alla gånger The Raptors bytte sida. Med människorna, mot dem, med dem. En sista sak (men det finns fler) var det lustiga i att I-Rex snabbt blev kompis med The Raptors för att den hade vissa raptor-gener i sig, men den blev inte på samma sätt kompis med T-Rex trots att de delade ännu mer gener från det djuret. Jaja, sånt får man ta.

Olycklig assistent. Kul skämt tyckte regissören.
Trots att filmen är producerad av Steven Spielberg tycker jag att filmen avviker från hans äldre filmer. Här tar man inte dödsfall på allvar. Flera människor dödas väldigt lättsamt, nästan som "comic relief". Det brukar man inte se i Spielbergs filmer. Jag tänker på en viss assistent och en viss tjock säkerhetsvakt.

I en annan scen påminner filmen otroligt mycket om Aliens. Det är när det första militärgänget avancerar in i djungeln, dör som flugor och man ser från kontrollrummet på deras biodata hur de dör (hjärtfrekvensen blir en rak linje). Den scenen var bra, men mest för att jag fick tänka på Pvt Hudson och Aliens lite grann.

Jurrasic World är en ok matiné-film. Jag tror ändå att nostalgikänslorna i att återbesöka världen (och musiken) räcker långt för många. Jag tror också att fans av den första filmen kanske ser denna film genom ett Jurassic Park-filter och därmed få en trevlig "ride". Men fansen bör dock inte analysera filmen allt för ingående. Det håller den inte för. Ologik och ruttna könsroller förstör lite väl mycket kan jag tycka.

Jag ger Jurassic World ett knappt godkänt betyg och den får två olyckliga assistenter av fem möjliga.

Betyg: 2/5

Hjältinna till slut


Kolla nu in hyllningarna till denna film av mina fellow filmspanare:

torsdag 13 december 2012

Safety Not Guaranteed (2012)


Alright give me the lesbian and the indian and I got a story.

Nu börjar vi närma oss slutet av filmfestivalen. Den näst sista dagen hade jag hela fyra filmer på agendan. Den första var den underbara lilla amerikanska independentfilmen Safety not guaranteed. Jag hade hört lite om filmen innan och var mycket nyfiken på den.

Storyn är helt crazy, perfekt för en film från denna genre. Filmen handlar om fyra personer. Dels en trio bestående av journalisten Jeff (Jake Johnson) och hans två praktikanter Darius (Aubrey Plaza) och Arnau (Karan Soni). Trion söker efter personen som skrivit en mycket underlig annons i en lokal blaska. Mannen i frågan visar sig vara Kenneth (Mark Duplass).

Annonsen i fråga publicerades i verkligheten i Blackwoods Home Magazine 1997. Den uppmärksammades av Jay Leno i hans segment om lustiga rubriker (från tidningar och annonser) och till slut låg den till grund för manuset till denna film. Annonsen löd:

"Wanted: Someone to go back in time with me. This is not a joke. You'll get paid after we get back. Must bring your own weapons. I have only done this once before. Safety not guaranteed."

De tre journalisterna söker efter den som skrev annonsen och till slut hittar de honom. Darius lyckas få kontakt med Kenneth och hon lär känna honom. På vägen lär hon sig en hel del om sig själv och om Kenneth. De beslutar sig att de ska åka tillbaka i tiden tillsammans. Samtidigt har Jeff tagit uppdraget för att få chansen att återbesöka en flickvän från high school som bor i närheten. Till sista har den andra praktikanten Arnau också en del issues han behöver ta tag i.

Detta är en typ av film som jag oftast gillar. Den har en quirky handling med underfundig och mörk dialog, och en underbar cast med genomgående mycket bra prestationer. Mark Duplass i rollen som Kenneth är störst. Jättebra. Jag tror att vi måste plocka upp honom på watch-listan över bra skådespelare som vi ska hålla koll på. Han har tidigare spelat i filmer som Humpday och Hannah taks the stairs.

Filmens huvudperson Darius spelas av Aubrey Plaza och hon var mycket intressant. Hon påminde mig nåt fasligt om en kompis jag har västerut. Henne ska vi också hålla utkik efter. Kan bli något bra. Till sist var Jake Johnson från tv-serien New girl också mycket bra i rollen som den desillusionerade journalisten Jeff.

Detta är en komedi med mycket dramainnehåll, eller ett drama med många komiska situationer. Jag lutar åt den senare beskrivningen. Filmen innehåller absolut inte gapflabbs-humor utan mer underfundig "känna igen sig"-humor som i filmer som Garden State till exempel. Dessutom är filmen ganska gullig på ett nästan lite nördigt sätt.

Filmen hade ett överraskande och lite speciellt slut. Jag gillade det, men kände ändå att jag kunde nog tänkt mig ett annat slut också. Nu blev det lite snopet och plötsligt.

Allt som allt är filmen mysig och bra. Jag ger Safety not guaranteed fyra tidsmaskiner av fem möjliga.

Betyg: 4/5 

Mark Duplass och Aubrey Plaza