La Jatée är en av de där klassikerna inom science fiction som man bara måste ha sett. Ändå dröjde det ända tills Måns filmvetenskapsstudier innan jag tog mig an att se den. Nu är det gjort i alla fall.
Detta är en kortfilm gjord med kamera som panerar över stillbilder. Den berättar en historia om livet efter det tredje världskriget där vi måste åka fram och tillbaka i tiden för att hämta medicin. Vår huvudperson kan minna tiden för kriget och är en bra kandidat att överleva de svåra resorna.
Filmen är kanske allra mest känd nu för tiden på grund av Terry Gilliam re-make 12 monkeys från 1995. Den filmen är en favorit, otroligt bra. När jag nu såg La Jetée kunde jag inte slita mig från att jämför filmerna. Min upplevelse blev starkt påverkad av att de två filmerna befann sig i huvudet samtidigt.
Detta är mer en art-film i mina ögon. Sci-fi-elementen finns där förstås, men jag dras mer in i filmen som man skulle kunna bli av modern konst. Stillbilderna passerar revy och jag kommer nästan som i trance. Vetenskapsmännen i framtiden ser elaka ut. Där har Gillam återskapat "look and feel" till perfektion. Tonaliteten är givetvis sorglig och vemodig. Kärlekshistorien är bitterljuv.
Vid sidan av 12 monkeys påminns jag om Luc Bessons svartvita apokalyptiska framtidsvision Le Dernier Combat. Båda är väl värda att ses och rekommenderas!
Betyg: 3/5
Lyssna på Shinypodden Filmskolan där jag och Måns pratar om filmen, lyssna här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar