fredag 12 oktober 2012

12 Angry Men (1957)


Juror #8: I just want to talk. 

Att en film klassas som en klassiker betyder sannerligen inte att den är bra. Just det, du läste rätt, en klassiker som inte är bra! Det finns många bevis på detta. Jag tänker direkt på en film som jag ångrat att jag sett. Men som vanligt är saker och ting inte bara svart eller vitt. Det finns ju många bevis på motsatsen också, det vill säga klassikers som är fantastiskt bra! Som den om en prinsessa på vift, eller den om en rik tjej som skulle gifta sig dagen efter eller varför inte den om killen som var så rädd för höjder, eller den roliga om den gudomliga som har en egen leopard eller den om hertigen som skyddar en hel stad med hjälp av en krympling, en alkoholist och en rockstjärna. Så vi kan konstatera att juryn fortfarande är ute och överlägger över frågan om man kan lita på att en "klassiker" är en bra film.

Så när en klassisk film släpps ut från "att se"-listan och den visar sig vara en bra klassiker är glädjen stor. En befrielse, en funnen skatt, en ny vän, en duckad kula.

Sidney Lumet's debutfilm från 1957 har det något missvisande namnet 12 angry men. Det är en creme de la creme bland filmer som kallas klassikers. Jag hoppas att ni alla känner till denna film, om inte - skäms. Handlingen är smått briljant. Nästan hela filmen utspelas i ett enda rum där vi får följa den tolv man stora juryn i en rättegång. En ung invandrarkille står åtalad för mordet på sin far. Omständigheter och till och med vittnen talar om pojkens skuld. Juryn ska nu ge en fällande eller friande dom, och vid fällande dom kommer dödsstraffet delas ut.

The voice of reason.
Filmen har en mästerlig dialog. Juryn består av tolv vita män. De har olika sociala och kulturella bakgrunder. Några är känslomänniskor, någon är en analytiker, någon är bara rent ut korkad, och alla har en mer eller mindre tydliga fördomar. Henry Fonda spelar juror number 8 den enda i gruppen som inte röstar guilty i första omröstningen. Gruppen upprörs, flera av jurymedlemmarna hade föredragit en enkel och snabb dom. Tänk på att juryn måste vara enig för att kunna ge sin dom. Juror number 8 säger med sin lugna och låga röst:

Juror #8: I'm not trying to change your mind. It's just that... we're talking about somebody's life here. We can't decide it in five minutes. Supposing we're wrong? 

Sen får vi följa hur juryn börjar dissekera bevis efter bevis, och juror efter juror får anledning att ifrågasätta sin syn på målet, pojken, de övriga i juryn och sig själv. Efter ett tag är ställningen 10-2 till förmån för en fällande dom. Lite senare 9-3 och så vidare.

The prejudiced angry man.
Dialogen är superb. Skådespelet är organisk perfektion. Dialogen är inte bara talad, den är ofta framförd via ögonkast, kroppsspråk, miner och uteblivna diton. Fotot är glimrande i all sin svartvithet. Som åskådare befinner du dig inte hemma i filmrummet, du är där i juryrummet mitt bland jurymedlemmarna. Svetten rinner ner mellan skulderbladen. Filmen utspelas under en het eftermiddag i New York City. Staden är belägrad av ett åskoväder och hettan är tryckande och ständigt närvarande, nästan som en trettonde karaktär. Sidney Lumet verkar ha en förkärlek till varma dagar i New York, se hans mycket sevärda film Dog day afternoon

Det mest anmärkningsvärda med filmen är ändock dialogen. Denna film innehåller ett citat som slog sig in i toppen av listan över mina favoritcitat alla kategorier. Egentligen har jag ingen sådan lista (än), men om jag hade en skulle det hamna i toppen.

Juror #11: I beg pardon... 
Juror #10: "I beg pardon?" What are you so polite about? 
Juror #11: For the same reason you are not: it's the way I was brought up. 

Man måste se filmen för att förstå citatets storhet, men det är grymt träffande och helt perfekt i sin miljö.


Jubel! Hurra! En klassiker som höll måttet. En klassiker som är värd namnet.  Ni kan lugnt gå och hyra denna film, den har fått Fripp's Cinematic Approval.

Jag ger 12 angry men fem starka argument av fem möjliga.

Betyg: 5/5

15 kommentarer:

  1. 12 Angry Men är verkligen 5 av 5 film, jag vet att jag satt flera dagar efter och tänkte på filmen. Fantastisk dialog med en klockren filosofi med "reasonable doubt". Älskar 12 Angry Men

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är sannerligen en film som tål att tänkas på. Mycket bra.

      Radera
  2. Vad ar det for film med en hertig? Trots att jag gillar dessa gamla filmer och denna som du skriver har bra dialog och skadespel har jag av nagon anledning anda svart for den. Varfor? Vet ej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför? Den kliniska kylslagna känslan i filmen? Kanske för att den tilltalar hjärnan mer än hjärtat eller magen? Inte för att det skulle vara ett problem med det, men för att preferensen ligger åt det hållet.

      Radera
    2. Alien, nej långt därifrån...

      Gåtan är kanske lättare att lösa på engelska... ;-)

      Radera
    3. Jo, jag loste det ju sa smaningom. Nej, det ar inte den kylslagna kanslan; det ar val forresten ganska heta kanslor denna filmen? :-)

      Radera
    4. Ja och du fick också en guldstjärna i boken. Very well done, sir.

      Det är heta känslor i filmen, ja, men kan det inte vara så att filmen är lite kall för oss åskådare...?

      Radera
  3. Oh ja en mycket bra film :)
    http://filmitch.wordpress.com/2011/04/22/12-angry-men-1957-usa/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den får vi ta i hand på.

      Lustigt, jag har hört att man kan se denna film som ett inlägg FÖR det amerikanska rättssystemet...

      Radera
    2. Stämmer nog - det beror nog mycket på vilka glasögon man bär vid titten.

      Radera
  4. Du måste bara lyssna på extramaterialet till Filmspotting 416. Det innehåller en lång, mycket animerad diskussion om just denna film. Riktigt kul. Smockan hänger i luften. Extramaterialet kan du lyssna på om du skaffar Filmspottings app. Möjligt att det också finns på deras webbplats, osäker där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, bra tips. Jag har appen men har inte lyssnat på så mycket extramaterial än, ligger back med flera podcasts...

      Radera
  5. Gillar också denna film riktigt mycket (5/5). Verkligen en film som håller än idag och visar lite på hur underskattad Sidney Lumet var.

    Gillar förresten Criterion-omslaget. Hade inte sett det tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du är ju en Sidney Lumet-fan, det hade jag uppfattat i något av dina inlägg. 12 angry men är värd en femma, men jag vet inte hur många gånger man skulle viljan se om den. Kanske en gång till för att fokusera på filmkonsten och mindre på handlingen, men sen då?

      Radera