Visar inlägg med etikett Alfie Allen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Alfie Allen. Visa alla inlägg

fredag 14 september 2018

The Predator (2018)


Man får precis vad man väntar sig från filmen The Predator. Action och en portion simpel humor. Och det finns både bra och dåliga sidor av filmen.

Shane Black gör ofta roliga filmer och även här har han fått till ett kul manus. Men manus i all ära, det flyger inte om man inte har bra skådespelare att framföra dialog och action. De flesta birollerna är lyckade. Jag känner igen Thomas Jane från The Expanse och Alfie Allen från Game of thrones bland andra. Trevante Rhodes från kulturfilmen Moonlight var något av en överraskning.

Problemet är att huvudpersonen spelas av en osedvanligt blek snubbe. Tänk er en så långt ifrån Arnold som möjligt. Boyd Holbrook som vi såg som en likaledes svag karaktär som villain i Logan ska här vara en bad ass men det funkar inte för mig. Han ser ut som en oattraktiv lillebror till Brad Pitt.



Den kvinnliga rollen som en forskare som hjälper de av militärerna som är goda spelas av Olivia Munn och hon är ok även om jag hellre hade sett Yvonne Strahovski från Chuck och Dexter i den största kvinnliga rollen. Nu fick hon tyna bort i en liten, liten bi-roll.

Handlingen var ett försök att blåsa nytt liv i Predator-universat men jag vet inte om de lyckades så väl. Men den var i alla fall bättre än Predators som kom för några år sedan. Jag hade gärna sett den "lilla" predatorn samarbeta med människorna mot den stora lite mer. Det hade kunna höja filmen rejält.

Detta var kanske den tredje bästa Predator-filmen? Originalfilmen från 1987 är bäst, tvåan kommer jag ihåg som svag (om jag ens sett hela). Första Alien vs. Predator gillade jag oväntat mycket. Men sedan kommer nog denna.

Jag ger The Pedator två-tre steg i evolutionen av fem möjliga.

Betyg: 2,5/5

Filmen sågs på Malmö Filmdagar och här kommer några fler texter:
Jojjenito
Fiffis Filmtajm
Rörliga bilder och tryckta ord


torsdag 22 januari 2015

John Wick (2014)



John Wick: Everything's got a price.

När jag satt och såg en dålig komedi häromdan plingade det plötsligt till i mobilen. Det var Steffo som hojtade att han skulle se John Wick med Keanu Reeves i huvudrollen. Kommer ni ihåg honom? Inte Steffo, Keanu Reeves menar jag. Keanu är kanske inte lika känd av kidsen av idag, men han var stor en gång i tiden. Hans mest kända film är "Bill and Ted's excellent adventure". När Seffo tipsar om actionfilm är det bara upp och hoppa. Klart att den skulle ses.


Huvudpersonen i John Wick är en förde detta torped i den undre världen som dragit sig tillbaka. Efter några olyckliga omständigheter dras han in i smeten igen. Start: Action! Efter den korta inledningen är det verkligen "action utan slut" som vi alltid sa förr i tiden. Wick tar sig an en hel rysk maffia i New York. Ormens huvud spelas av svenske Michael Nyqvist och han gör bra ifrån sig även om han svenska brytning ibland gör så att jag ryser av obehag. Ryssens snorvalp till son har castats perfekt med ingen mindre än Theon Greyjoy. Skådisen Alfie Allen har hamnat i ett fack som vidrigaste av de vidriga. Kul för honom. Not.


Jag gillade detta. Stabil underhållning för stunden. Man förstår att Wick var en jäkel på att döda, men nu är han lite avdankad, lite äldre. Han är inte lika vass som tidigare får man en känsla av. Keanu passar bra i rollen. Han är något av en träbit. Inte mycket finlir i skådespeleriet, men det passar en sorgsen mördare med avstängda känslor och allt det där. Mot slutet av filmen när det gick som mest hett till satt jag dock och funderade på om inte detta hade passat ännu bättre för nye actionfilmsfavoriten Jason Statham. Han är bad ass.

John Wick är en modern actionfilm. Mycket ond bråd död. Minimalt med humor. Den har en skön stämning och jag gillade scenerna i Hotel Continental framför allt. Willem Dafoe är med som gammal veteran i gemet. Han är som oftast bra. Det var skönt att se en actionfilm där huvudpersonen håller pistolen med båda händerna hela tiden. Tiderna när hjältarna håller pistolen med en hand och vinklade 90 grader i luften är över! Ja, bra helt enkelt.


Det konstigaste med hela filmen var att jag inte kände igen Adrianne Palicki i rollen som Ms Perkins, en "fellow assassin".

Jag ger "John Wick" tre oskyldiga hundvalpar av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Steffo, vad tyckte du? Blev du blown away av Wick?