The Ice Road (2021)

Så då slank denna igenom ändå. Det känns som att man har sett klart på actionrullar med den gamle Liam Neeson. Men låt gå, ett varv till på karusellen. Neeson spelar ofta gamla avdankade militärer eller andra våldsmän som på grund av någon oförrätt dammar av sina gamla skills och går till verket att göra våld. 

Det hans Bryan Mills väser fram i Taken brukar ligga till grund för alla hans actiondängare:

"I can tell you I don't have money. But what I do have are a very particular set of skills, skills I have acquired over a very long career. Skills that make me a nightmare for people like you..."

Men i dagens film är han inte en pensionerad militär. Istället är han en veteran som långtradarchaffis. Han har också en brorsa med sig som de facto är en före detta militär, en stackare som lider av står PTSD.

The ice road syftar på de frusna sjöar som används för frakt av rung last, ofta till gruv- och oljebolagen, uppe i norra Nordamerika. Liam Neeson och hans bror tar tillsammans med två andra chaffisar ett uppdrag allt för sent om våren då isarna är förrädiskt tunna att frakta några svintunga borrar till en gruva med instängda arbetare. Men det ska inte gå för lätt så givetvis finns de elaka män som vill förstöra och därmed kunna tjäna mer pengar. En enkel gammal historia.

Tyvärr är filmen slappt genomförd. Det är ett svagt och osannolikt genomskinligt manus. Actioninnehållet är undermåligt och dialogen är som skriven av en PRAO från gymnasiet. Vid sidan av Lian Neeson har Laurence Fishbourne också kvitterat ut en snabb check från filmproduktionen. Predikterbart nog är mr Fishbourne inte med så länge. Han adderade mest ett känt namn till postern.

Inget i produktionen är speciellt bra och överlag var dög denna film inte ens som en förströelse en sömnig fredagskväll. Det hade varit bättre att se om Taken som startade om Neesons karriär på ålderns höst.

Amber Midthunder i rollen som Tantoo var bra och kul att se, men "too little, too late..."

Blir en stark etta!

Betyg: 1+/5