Jag är väl inte jätteförtjust i kostymfilmer om den brittiska adeln men Love & friendship är gjord av Whit Stillman som gjorde den milt underhållande Damsesl in distress med Greta Gerwig. Det räckte för mig i en "time slot" under Malmö filmdagar som i övrigt inte erbjöd någon film som jag var mer sugen på.
Filmen bygger på novellen Lady Susan av Jane Austen. Filmen är en komedi som gäckar mig lite. Den är extremt ironisk på flera plan. Enligt initierade källor skrev Austen ironiskt om de miljöer hennes historier utspelas i, dvs brittiska "stiff upper lip"-miljön. Men utöver denna ironi upplever jag att filmen i sig är ironisk på toppen av Austens grundmaterial. Ett exempel är att alla huvudkaraktärer, och det är ett stort antal, presenteras i inledningen av filmen med namn och en syrlig, komisk och ironisk undertext.
Ska vi försöka reda ut handlingen kanske? Det kändes som att handlingen inte hade någon betydelse men men. Lady Susan Vernon är en skandalomsusad änka med en tonårig dotter. Hon spelas fullständigt magnifikt av Kate Beckinsdale. Hatten av för Kate och det blir att hålla utkik efter henne mer i framtiden. Hon var verkligen något extra i denna film.
Lady Susan har i alla fall inga pengar men hon kompenserar det med ett dyrt leverne. För att klara detta nästlar hon in sig hos rika familjer och passar då också på att förföra husets herre. Åtminstone om man får tro på skvallret. Och under 1790-talet lyssnar societeten, precis som idag, mycket på skvallret. Dessutom måste Lady Susan lyckas gifta bort sin dotter Frederica, en ung dam som mest är i vägen för Lady Susan i hennes eskapader. Mer av handlingen fattade jag inte.
På ett sätt ser jag denna film som anti-tesen av en film som Suburra. Detta är en skröna och så långt från den realistiska verkligheten man kan komma. Love & friendship är heller inte speciellt direkt. Lite flummigt beskrivet är den som en behaglig bakgrundsfilm, lite som behaglig bakgrundsmusik kan vara. Det flimrar förbi en massa scener vara flertalet är hysteriska och många väldigt roliga, men filmen kommer aldrig i fokus för mig. Den förblir långt borta, motsatsen till en film "in your face".
Vi såg filmen efter en pastalunch på Vespa och det kan ha hänt att jag zonade ut lite i början av filmen, men desto längre den gick desto mer förtjust över Lady Susans upptåg blev jag. Mot slutet var jag såld. Jag gillade denna film mer och mer. Ironi är svårt och den kan verka på flera plan. Jag har fortfarande inte helt klart för mig om hur många plan denna film verkar på.
Jag ger Love & friendship tre hattar av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Jag såg denna film under Malmö Filmdagar tillsammans med några av filmspanarna och här under kommer det dyka upp länkar till deras recensioner när de finns tillgängliga:
Jojjenito
Sofia
Är det inte alltid ett problem i den här sortens film att man hela tiden får sitta och försöka komma ihåg vem som är vem? När den började med en presentation av några av personerna så kände jag direkt att det skulle bli en utmaning att hålla ordning på dem. Men det ger sig ju med tiden och sedan kan man se om filmen och bara njuta.
SvaraRaderaJo, det kändes helt omöjligt att förstå vem som var vem, speciellt i inledningen när man ser Lady Susan lämna en herrgård och det strömmade ut folk med olika titlar och relationer sinsemellan. I min pågående spaning om att denna film kanske är Stillmans lite ironiska tagning av typiska Jane Austen-kostymdramer är kanske detta en av de ironiska komponenterna? Att man aldrig kan hänga med vem som är vem i dessa filmer som kryllar av grevar och baroner, grevinnor och baronessor...
RaderaMen jag tror att detta är en film absolut skulle vinna på att ses om. Då kan man bara njuta av Lady Susans eskapader utan att bry sig allt för mycket om den övergripande handlingen. :-)
Kate B har jag alltid varit svag för..ända sen hon dansade in i rutan i hatfilmen "Pearl Harbor" Hahahaha
SvaraRaderaOch så lite kostymdrama på det! Detta blir nog att spana in vad det lider..
Ha en trevlig helg! :-)
Har inte ens sett Pearl Harbor. Får lång för mig...
RaderaTack detsamma!
Kul att den växte efter titten. Hade nästan väntat mig en tvåa, i alla fall när vi stämde av efter visningen.
SvaraRaderaJag hade också förtvivlat svårt att hålla reda på alla personer, och jag förstod nog aldrig vad som hände där i början när hon rusade ut från herrgården.
Tycker att alla de humoristiska scenerna växte upp i huvudet efter titten. När vi snackade efter visningen var filmen obehandlad. Alltid riskabelt att ge prematura kommentarer.
RaderaJättekul att den växte trots lite ofokus i själva handlingen. Kate Beckinsale bär mycket av den på sina intrigerande axlar
SvaraRaderaJa filmen har förädlats i minnets dis och Kate står ut som en blinkande fyr.
Radera