Månadens filmväljare i Filmspanarna var Jojjenito. Jag litade fullt ut på hans val, det skulle ju bli Soderbergh. Av olika lyckliga omständigheter hade jag inte läst något, hört något eller sett något om denna film. Därmed fick jag den ovanliga glädjen att gå in på en biovisning i goda vänners lag utan att ens veta vilken genre av film vi skulle se.Johan berättade att Soderbergh har hotat med att detta skulle bli hans sista film. Först och främst låter det lite pretentiöst att förkunna något sådan, tror han att han är Ziggy Stardust eller? Men det gjorde ju bara hela visningen mer spännande. För visst skulle man kunna tro att den sista filmen borde vara något speciellt. Tyvärr går det nästan inte att skriva om filmen utan att spoila den, så om du vill se filmen bör du göra det först och komma tillbaka och läsa min revy vid ett senare tillfälle. Och visst är filmen värd att se, så mycket kan jag avslöja.
Ok, nu till filmen. Det tog ett bra tag innan jag förstod att detta var en crime/thriller. Först trodde jag att det var en Contagion-liknande uppgörelse med psykvården generellt sett och psykofarmakaindustrin specifikt. Men efter ett tag ändrade filmen karaktär och blev till en thriller.
Jude Law spelar huvudrollen och han är riktigt stabil. Kanske inte spektakulär men ändock bra på något sätt. Han börjar få Michael Douglas kvaliteter, den gode Jude. Den kvinnliga huvudrollen spelas av Kate Mara's syster. Hon är inte alls lika bra som Kate. Men de är så lika att jag satt och förnimmade Kate bakom ytan på syrran. Den tredje kändisen i rollistan var Catherine Zeta-Jones. Som vanligt vacker? Nej, hon var inte lika blomstrande som hon kan vara. Något skavde. När vi gick ut från bion kom jag på att hon hade fått en hint av Joker-sminkning. Det röda läppstiftet hade målats med en antydan till Jokerns målade spetsiga leende. CZJ visade sig mycket riktigt vara en ful fisk.
Jag tyckte personligen att filmens inledning var mycket lovande. Ämnet var lockande och problematiken med läkare som skriver ut piller samtidigt som de är betalda av industrin är spännande. Vem är skyldig sedan när allt går åt skogen? Spännande, men tyvärr var det inte det filmen handlade om. Istället var det en thriller. Och som sådan var den rent ut sagt dålig. Thrillerdelen av filmen var slarvigt skriven och slappt regisserad. Låt mig föra upp ett exempel. Emily går i sömnen som en bieffekt av sina mediciner. Under en sådan episod händer en sak som inte kan tas tillbaka. Hon skadar sin make. Senare i filmen får vi en alternativ förklaring till vad som hände i den scenen. Och hela filmen bygger på denna alternativa förklaring. Men ändå luras vi åskådare eftersom Emily "spelar" hela scenen ut ända in tills det att hon lägger sig i sängen för att sova. Detta efter maken fallit. Helt orimligt. Soderbergh klipper in i en flashback hur Emily tränar på 911 samtalet innan hon ringer polisen. Men som sagt när vi ser scenen tidigare i filmen luras vi. Denna typ av tillrättalagda fuskande tycker jag är sloppy film making. Det är vad jag tycker.
Men filmen är ganska bra ändå, någon i gänget dubbade filmen till en film noir. Inspirerat och klockrent. Allt är där; den olycklige, femme fatalen, den orimligt komplicerade komplotten, en femme fatale till. Allt! Är det en film värdig som Soderbergh's sista film? Nej, långt därifrån, då skulle han valt en film som Traffic eller The girlfriend experience. Denna är mellow yellow, in the middle of the road. Jag tror nog att han satsar vidare mot nästa OS!
Jag ger Side effects tre lyckopiller av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Vad tycker mina Filmspanarvänner? Kolla här:
Fiffis filmtajm
Jojjenito
Movies-Noir
Rörliga bilder och tryckta ord
The Velvet Café
Huh, det där med Emilys agerande efter make-skadandet hade jag inte tänkt på, men det har du ju helt rätt i.
SvaraRaderaFast varför skulle det vara pretentiöst att säga att Side Effects skulle vara den sista filmen? Han kanske är less? En sista push måste väl inte per definition vara ett mästerverk?
Varför prettigt? Hehe, jag jämförde med Bowies poserande avskedsord och med tanke på att han var igång igen inom mindre än ett år eller så, så kan man ju i efterhand ifrågasätta lite. Var det bara en publicitetsstunt? Ja! Prettigt? Ja!
RaderaKolla på hans avsked + suverän låt:
http://youtu.be/gWqQT6z61W8
Men jag var säkert otydlig om vad jag syftade på i min revy.
Soderbergh känns helt klart less, trött och kanske till och med nöjd med vad han uträttat fram till nu. Kanske är det därför han vill prova nåt annat, om det nu är det han vill. Framtiden får utvisa om det här bara var en "snackis" eller om han faktiskt kommer sluta filma men för min del får han gärna göra det. Han har gjort så många toppenfilmer, jag ser hellre om dessa än om han ska fortsätta göra filmer utan själ.
SvaraRaderaMen du gav den en trea i alla fall ;)
Oj då, det var starka känslor om Soderbergh. Jag har inte uppfattat honom trött och så. Har han inte alltid blandat bra filmer med klart svagare alster?
RaderaDet ska bli spännande att följa i alla fall, hur länge han håller sig borta från filmandet. Han lär komma tillbaka till filmbranschen.
Du har helt rätt, och vi tycker väldigt lika. Filmen inleds bra och borde ha kört vidare på det spåret ända till slutet. Jag tänkte också på Contagion och gillade tanken att det nu skulle bli en liknande detaljrik film om läkemedelsbranschen. Men så "lurar" han oss, både sett till storyn och underhållningsmässigt då den tappar.
SvaraRaderaGlömde nästan bort det där du tar upp med Emily och hur hon spelar. Håller fullständigt med dig, det var svagt och det funkade inte. Det fanns ju något på gång utan att behöva krysta till det.
Jag hade inte alls tänkt tanken att detta kunde vara en neo-noir, men visst har den en del ingredienser. Kanske för att det hela var så pass svagt utfört när det kom till de ingredienserna att jag inte alls tänkt på det tidigare. Så är det nog, för annars brukar jag vara snabb med att notera sånt.
Gav den också 3/5 till slut, mycket för att jag gillade inledningen och upplägget (med läkemedelsbiten).
Jodå, den borde hamna i neo-noir-facket.
RaderaJag gav den en trea för att den hade något som jag kan rekommendera den för, och det är det som du sammanfattar. En mycket intressant inledning, även om den följs upp av en svagare avslutning. Dessutom var det bra skådespelare tycker jag och en svårdefinierbar känsla genom filmen. Det kanske är det där neo-noiriga igen...?
Jag tyckte bättre om filmen än ni andra och faktum är att jag gillade andra hälften bättre än den första. Visst går det att hitta luckor om man letar, det gör det ju alltid. Men sloppy? Inte för mig. Jag var väl underhållen så länge det varade.
SvaraRaderaDet var intressant att du gillade andra halvan mer än första. Det kan jag se och förstå, men jag kände det inte så i detta fall.
RaderaDin kommentar om att "hitta luckor" vill jag gärna kommentera. För det första är det inget jag tar mig för, jag tittar bara på filmen och tar in vad den ger mig. Och att säga att alla filmer har luckor, det är att ha en mycket vid tolkning av vad luckor är. Jag tycker snarare att det finns många suveräna filmer utan luckor alls. Och det är kanske därför de filmerna är så mycket bättre än filmer som lider av dåligt manus, en slö regissör eller vad det nu kan vara för orsak som gör att filmen upplevs som slarvig (sloppy). My 2 cents... :-)
Psst, nu är du inte den enda Filmspanaren som har ett Nike+ Fuelband! Yipee.
RaderaDär ser man! Får se om du blir lika löjligt besatt som jag. :)
RaderaGood catch om Emilys agerande efter den kniviga händelsen.
SvaraRaderaJag nämnde att jag tyckte det var lite noir över filmen på vägen till W. Fast det är ju neo-noir. Och ja, jag tycker nog det fortfarande och skrev det i min recension, även fast slutet inte känns noir.
Tackar och tippar på hatten för din goda catch med att filmen är noirig, även om de nu kanske är neo-noir.
Radera