torsdag 15 mars 2012

A Life In Music - 1975


FN benämnde 1975 som Interntionella kvinnoåret och Time Magazine's Person of the year blev "Women". Sen detta år har kvinnodagen firats den 8:e mars. Det är lite oklart för denna bloggare när man firar mansdagen. Alla de övriga dagarna? Nåväl, nu är detta inte en politisk blogg utan en film- och ibland en musikblogg.


Min allra första idol var Magnus Uggla. Den 168 cm korta adliga revolutionären från Östermalm var min första "husgud". Jag och Sverker mötte Magnus på hotellet i Vemdalsskalet runt 1979-1980. Vi stod och spelade flipperspel när Magnus och hans polare kom fram och snackade. Jag bjöd honom på en läkeroltablett och han berättade om apelsin med socker i. Det var stort. Ugglas fem första skivor var otroliga och jag spelade sönder mina vinyler hemma i radhuset på Ädelstensvägen i Ulveket. På somrarna spelades Uggla både på de obligatoriska tältningarna och på festerna några år senare (framåt 80-talet). Hans första skiva Om Bobbo Viking har många bra låtar som Hallå, John Silver och Bobbo Viking, men jag väljer Riddarna av mörkret.



Samma år släppte Pink Floyd Wish you were here. Detta är min absoluta favoritskiva från kvartetten. De stod på sin kreativa höjdpunkt här. Även om de tre efterföljande skivorna är fantastiska, kom de från ett sönderfallande band. Slutet av Floyd-eran började närma sig redan åtta år före Roger Waters stängde butiken. Wish you were here inleds och avslutas med Shine on you crazy diamond, en låt de skrev till Syd Barrett's ära. Live är Shine on helt magisk, jag har sett den live fyra gånger! Köpenhamn 1988, Globen två dagar i rad 1989 och Ullevi 1994. Låten som annars bör väljas från denna skiva är titellåten Wish you were here.



Jag har inte glömt Bowie. I detta inlägg har jag fått med mina tre första favoritartister; Uggla, Bowie och till sist Floyd. Kul! Nåväl, Bowie släppte Young American och han hade då bytt stil, något han skulle göra flera gånger det närmaste decenniet. Här får vi en slags skön soul-pop med tydliga amerikanska influenser. Låten? Young Americans.



Jag har med bonuslåtar även i detta inlägg. En låt tillägnad Sir Per. Hans favoritband Queen släppte detta år Bohemian rhapsody. Wayne's World-clip.

Svenska bidraget till musiktävlingen var Lasse Berghagen med Jennie, Jennie.

Under 1976 fortsätter vi föreställningen i livets teater. Vi kommer också möta ett nytt band på resan från station till station. Ha de!

9 kommentarer:

  1. justa spar men kanske lite ineffektiva? 12.7 och 28.5 sekunder per strof. Vad star forresten pink floyd for? Ar floyd en generad man?

    har inte spotify pa denna dator sa kan inte lyssna pa de ovriga just nu och inte heller sjunga dem for jag vet dem inte.

    SvaraRadera
  2. :-) Är inte helt säker på att jag hänger med i din uträkning. Hur har du räknat?

    Oh by the way, which one's Pink?

    SvaraRadera
    Svar
    1. a) 292/23 respektive 658/22 men kanske dividerade jag fel.
      b) floyd i presume.

      forresten ar svaren pa alla fragor i forsta versen ja och pa dem i andra versen nej forutom den sista som ar n/a. ar detta korrekt?

      Radera
  3. Finfint år! Min favorit låt med Bowie :)John Silver mkt bra man glömmer att Uggla skrev ganska bra musik en gång i tiden. PF plattan är den första jag hörde med gruppen i Marocko av alla ställen.

    SvaraRadera
  4. filmitch: '75 bra shit, men det kommer större år, där det kommer vara heeelt omöjligt att hålla sig till futtiga tre skivor.

    Jag anar en härlig story om WYWH och Marocko. Kanske på någon bloggtäff någon gång?

    Och JA, Uggla var bra en gång i tiden...

    SvaraRadera
  5. Jag håller med filmitch, ett verkligt höjdarår!

    Kul med tidiga Uggla, jag tror faktiskt aldrig att jag hört särskilt mycket av honom innan Den döende dandyn.

    FavvoPF -- yay :)

    Också bra Bowie.

    Queen -- jag är mållös av glädje (även om det finns andra låtar på den skivan som jag nog gillar mer eller i alla fall minst lika mycket. Det är Queen, vem kan välja?!) :D

    Lasse Berghagen kan tolereras ;)

    SvaraRadera
  6. Sofia: Den döende dandyn?? Ajajaj, den med Fula gubbar och Rumpnissar? Då hade redan Uggla reducerats till en lallande refrängmaskin med "roliga" (snuskiga) texter. Den Uggla vill jag inte känna.

    Vill jag lyssna på sådana texter tar jag fram Björn Rosenström istället.

    Pinkan är bara väldigt bra, tyvärr inte så aktiva med nya skivor...

    Queen, ja. Ok. De är bra helt klart. Freddie Mercury var en fantastisk sångare. Hands down. Men jag har faktiskt aldrig fastnat för dem som grupp (favoritgrupp). Min kopi från Uppsalatiden, Sir Per, hade dem som favvisar. Jag gillar dock ett stort antal av deras låtar och kommer kanske kasta in och annan som bonuslåt. Bohemian Rhapsody tog jag med delvis för att den är en så filmisk låt. Jag ska nog uppdatera inlägget ovan med en länk tror jag.

    SvaraRadera
  7. Japp, "den" skivan. Vem Björn Rosenström är har jag ingen aning om...

    Jag nöjer mig absolut med Queen som bonusar. WW-versionen är kanske den mest kända men även videon som sådan är ju rätt filmisk av sig fast mer åt det psykedeliska hållet.

    SvaraRadera
  8. Sofia: om du är uthållig kommer du få stifta bekantskap med Björn Rosenström lite senare på resan.

    SvaraRadera