Family Plot (1976)

 

"You must see it twice!"

Alfreds sista film blev en slags kriminalkomedi om två par av skojare vars vägar korsas under dråpliga former. Filmer som denna måste ha en skön ton och bra skådespelare för att jag ska gilla dem, tror jag. Detta är dock inte Hitchs styrka som jag ser det. Denna film är i samma genre som To catch a thief men den var överlägsen detta sista ryck från den gode Alfred.

Tyvärr känns det som den dalande kurvan på filmkvalitéten på de sista filmerna under karriären fortsätter här ända in i mål..

Förvisso gillade jag Barbara Harris lustiga lurendrejare Blanche. Dessutom fann jag William Devanes sliskige psykopatiske diamanttjuv Arthur Adamson. Men de hade passat bättre som bifigurer och en krydda i en film. De var inte bra nog för att lyfta hela filmen.

Dessutom fann jag som vanligt att Bruce Dern var dålig och snarast äcklig. Han spelar filmens största roll så det blev inte så lyckat för mig.

Återigen finner jag mig tänka tillbaka på Hitchs gulliga och naiva komedier från 30-talet. Jag vet inte om tiden har slätat över svagheterna i de filmerna eller om de helt enkelt var bättre, utförda med en lättare hand och inte lika ångestladdat forcerat som hans sista filmer känns. 

Som komedi var detta ganska svagt och tyvärr är den inte speciellt spännande eller på något annat sätt innovativ eller intressant. Om man vill se en komedi från Hitch bör man testa The trouble with Harry och vill man se en spänningsfilm kan man välja nästan vilken som helst av hans mer kända filmer. 

Betyg: 1/5

Idag bjuds det på sampostning! Hm, han var visst lite snabbare på't än jag! Nåväl, hoppa över och kolla vad Jojjenito tyckte om filmen. Han var säkert mer förlåtande.

Den intresserade kan också lyssna på Shinypodden där jag, Frans och Joel snackar om filmen.

Now You See Me (2013)

Daniel Atlas: First rule of magic: Always be the smartest person in the room.

Gäller det denna film också? Är detta the smartest movie in the room? Låt oss utreda...

Efter ytterligare en blinkning från Fiffi om en film hon trodde att jag skulle gilla gav jag Now you see me en chans. Allt jag visste om filmen verkade lovande. Det är en heistfilm, en con man movie, den har en lovande cast och den verkade blanda spänning, humor och drama på ett bra sätt. Jämförelse med Ocean's 11 är bara positivt i min värld.

Casten är pefekt. Nästan i alla fall. Den är nästan perfekt. Nästisperfa. Jesse Eisenberg är allt som oftast bra, och han är bättre än Michael Cera men sämre än Matt Damon. Och Woody Harrelson är väl den skådis man väljer om man inte kan få Matthew McConaughey att ställa upp? Sen har vi Isla Fisher, en fattigmans Amy Adams (ni vet hon i de romantiska komedierna). Där har vi James Franco!! Nej skojade bara, vi får nöja oss med hans lillebror Dave Franco. På tal om nöja sig så får vi Mélanie Laurent i rollen som vore klippt och skuren för Marion Cotillard. Men några stabila namn finns väl där? Jodå, George Clooney-wannabe Mark Ruffalo och så Gud själv Morgan Freeman som spelar en magiker...! Haha, nejdå Morgan Freeman spelar Morgan Freeman såklart. Som alltid.

Det är bara ett problem med denna film och det är... Jaha, så kommer vi in i spoiler-landet igen. Om du vill förbli ospoilad ska du lämna denna revy nu och återkomma efter du sett filmen.

SPOILERS!

Filmen går ut på att den gör en stor mind fuck på hela publiken. Alltså, inte att magikerteamet gör en mind fuck på polisen. Nej, filmmakarna gör en mind fuck på oss i publiken. På sämsta tänkbara sätt. Det upprepas hela tiden att man måste ta ett steg tillbaka för att se helheten. Problemet är bara att för att se helheten måste publiken ta ett så stort steg tillbaka att vi hamnar utanför filmen. Det är så uruselt dåligt det manusförfattaren har hittat på i denna film. Vi får följa de två poliserna (Ruffalo och Laurent). De är vår "point of view". När så en av poliserna är den som ligger bakom allt faller hela filmen. Allt han gör när vi i publiken följer honom i utredningen är bara ett spel för galleriet. Men filmkaraktärer bör inte veta om filmpubliken i filmer som inte heter The last action hero eller liknande...

Jag läste just ut en lång fantasyserie. I stora delar av boken får läsaren följa någon av huvudpersonernas point of view. Vi vet att de är på de godas sida för vi får se in i deras huvuden och perspektiv. Då det gäller flera av de andra karaktärerna är det oklart om de är goda eller onda. Vid ett fåtal tillfällen i serien flyttas point of view till en av de mindre viktiga karaktärerna. Då får vi som läsare alltid svart på vitt om den karaktären är på de godas lag eller på de ondas. När vi ser saker ur en karaktärs point of view ser vi igenom han eller henne.

Tänk nu på denna film. Vi får följa Mark Ruffalos karaktär när han jagar ligan. Han ger oss vår point of view. Det han vet, vet vi. Men sen visar det sig att det är han som står bakom alla smarta kupper som "The four horsemen" gör. Ändå fattar han som polis inte vad som hänt. Fast det är han som iscensatt det. Fortsätt i oändligheten...

Dumheter! Det enda filmskaparna lyckas med när de kör det här tricket på oss är att förmedla ett stort förakt för åskådarna. Vad är det för tjommar som hittat på detta? En heter Boaz Yakin och han är ansvarig för manus till filmer som From dusk till dawn 2: Texas bloody money, Dirty dancing: Havanna nights och Prince of Persia: The sands of time. Han är tydligen förtjust i filmtitlar med semikolon. Den andre som står bakom storyn är Edward Ricourt och han är debutant. Good luck att hitta fler jobb i Hollywood!

Filmen höll god underhållningsklass under filmens gång. Det är de sista fem minutrarna av filmen som raderar hela dess existensberättigande. Tyvärr visas i eftertexterna en scen som antyder en uppföljning. Ska det då visa sig att det var Micahel Caine som låg bakom allt? Och att Morgan Freeman egentligen var Ruffalos pappa! Och att Jesse Eisenberg egentligen var kvinna, en under cover-polis och död sedan 20 år. Man kan ju tydligen hitta på vad som helst eftersom det är en "con movie".

Svårt att betygsätta denna. Borde ge en solklar etta, men kan jag helt bortse från underhållningen medan det varade? Nej, ok, jag ger Now you see me två lögnare av fem möjliga.

Betyg: 2/5

Fiffi har också sett filmen och hon har en lite annorlunda syn på den, läs här. 

Duplicity (2009)

I mean, I'm not great on names. I should be. I try.
Faces, I'm definitely better. Faces, I'm like a B, B minus.
Where I'm good, where I really excel, people I've slept with.
That's been a traditional area of strength for me.

"Duplicity" vill vara en smart, sexig och cool romantisk action lik "Oceans 11", "The Thomas Crown Affair" och "Out of sight", men den misslyckas ganska katastrofalt. Det är första filmen på några år för Julia Roberts och hon är såklart härlig. Hon har vuxnat till sig lite, och det med den äran. Clive Owen är som alltid bra han också. De har en skön personkemi, men problemet med filmen är att den försöker vara så smart. Man vet inte vem som lurar vem och vem som är vad, och till slut orkar man inte bry sig längre. De spelar en fd CIA- respektive MI6-agent som nu infiltrerat och arbetar med hemlighetsmakeri inom företagsvärlden, och det är faktiskt ganska ointressant.

Lite småkul för stunden, men i det stora hela en besvikelse. Filmen får två tvålar av fem.

Betyg 2/5