Kevin Smith är tillbaka med den tredje Clerks-filmen som också är en film om film. Det börjar kännas som att herr Smith kör i samma hjulspår, vilket givetvis är en del av syftet med denna film men ändå... Man kan kanske hoppas nu att detta den sista filmen i serien?
Än en gång får vi hänga med Dante, Randal, Jay och Silent Bob. Filmen handlar om hockey på taket, marijuanarökande, satanism och filmskapande på ytan men den handlar lika mycket om livsval, vår sällsamma dödlighet och vemod om densamma. Kevin Smith har uppenbarligen vuxit upp sedan han gav oss den första filmen i serien.
Jag gillar Smiths filmer en hel del, men jag gillar nog honom mer än hans filmer om man skulle hårdra det. Dessutom känns det som att hans bästa alster ligger lång bak i tiden. Har bästa före datumet passerats? Denna film är ganska roligt på ett småputtrigt sätt för att mot slutet bli allvarligare och överraskande känslosam. Var det dammigt i rummet till och med? Nej, men det var inte långt därifrån.
Varför jag inte på fullt allvar omfamnar eller hyllar denna, och flera av hans filmer, är svårt att säga. Kan det vara de genomgående skrala skådespelarprestationerna? Eller kan det vara känslan av att filmen är gjord av en filmstudent utan någon vidare budget eller vägledning? Vet inte, men det är kanske allt ovan. Filmen känns i alla fall mer som en episod ur en lagom kul humorserie än en fullödig långfilm.
Roligast var Austin Zajur som den konverterade satanisten. Och mest överraskande var Sarah Michelle Gellers cameo. Nostalgin!
Det blir ett ”helt ok”-betyg från mig.
Betyg: 2/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar