fredag 13 december 2019

Kill Bill: Vol. 1 (2003)


Jag har inte sett om Kill Bill sedan jag såg dem för en 10-15 år sedan. Jag kommer ihåg dem som otroligt bra, och där volume 2 var den starkare delen. När systersonen Måns var på besök slog vi till och kollade på den första delen. Man måste ju hjälpa till att sprida kulturen till nästa generation.

Jag var nästan mer nyfiken på hur Måns skulle ta emot filmen än hur jag själv skulle se på den nu för tiden. Måns var som väntat mäkta imponerad av fajtscenerna, men han poängterade dock också att filmen innehöll oväntat lite av det som Quentin Tarantino gör bra dvs coola dialogdrivna scener mellan karaktärer. Och jag kan inte annat än hålla med och utropa mina bifall.

Filmens första actionscen, den mellan the Bride och Vernita Green är mycket bra. Deras brutala och i sammanhanget relativt sett realistisk knivfajt är bra. Bäst är när de stoppar på grund av moralisk kod när dottern kommer hem. Slutet på scenen Tarantino! Det finns några fler scener som jag gillar, bland annat scenerna mellan the Bride och svärdsmeden Hattori Hanzō på Okinawa.

Men filmen domineras av den groteska avslutningen med the Bride mot O-Ren Ishii och hennes tusen hejdukar. Det är groteskt därför att det är så överdrivet och så orealistiskt att det blir tråkigt att titta på. Tarantino måste velat imponera på dem som gillar marshal arts-koreografi och fajt medelst samurajsvärd. Men för mig, och Måns, tedde sig scenen lite absurd. Kontrasten med fajten som inledde filmen är stor.

Jag tror och kommer ihåg det som att Volume 2 var bättre.

Men Tarantino är ju alltid Tarantino, och filmen är sannerligen långt från tråkig att se på, synd dock att den inte riktigt levde upp till rejält högt ställda förväntningar.

Betyg: (svag) 4/5



8 kommentarer:

  1. Länge sedan jag såg filmen, men scenen med Ishii och hennes gäng är en underbar hyllning till gamla Hong Kong-filmer i allmänhet och Bruce Lee i synnerhet.
    I love it!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I love it too. The first 5 minutes at least. It overstays its welcome slightly! :)

      Radera
  2. Kan vara att bristen på "coola dialogdrivna scener mellan karaktärer" gör att jag håller dessa filmer av Tarantino som hans bättre ;)
    Hamnar på samma betyg. Blev sugen att se om rullarna för fjärde ggn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, gillar du ettan mer än tvåan då alltså? Tarantinos filmer har så mycket gött i sig att man kan gilla olika delar och det blir bra oavsett. :-)

      Radera
  3. Njae det beror på humöret -det som drar ned tvåan lite är finalen med Bill där blir med mundiarré av värsta Tarantino sorten men i övrigt är tvåan bra - gillar nog de två lika mkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oki. Jag tycker inte att den sista scenen är dålig, men den bryter helt klart av tonaliteten mot resten av filmen. :)

      Radera
  4. Ända sedan jag såg filmerna för första gången har jag hållit denna etta högra än tvåan. Båda bra, men tvåan är inte lika bra i mina ögon. Fast vet att det är olika vem man frågar, så inget är rätt eller fel ;)

    En rak fyra på denna första del.

    http://moviesnoir.blogspot.com/2010/09/kill-bill-vol-1.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo så är det, det finns inget rätt eller fel i en sådan diskussion.

      ettan är ju mer fokuserad på action, speciellt svärdaction mot O-Ren och hennes svärdsmän och kvinnor. Jag gissar att detta var ett spektakulärt inslag när den kom ut, men personligen tröttnar jag efter ett kort tag då det är för mycket samma samma i en väldigt lång scen.

      Radera