"Pines" by Blake Crouch

Fick en bok av den store Frans då han hälsade på mig över nyår. Boken Pines av den amerikanske författaren Blake Crouch. Jag hade inte koll på boken eller att den var första delen av en trilogi. Inte heller att en tv-serie skapats med böckerna som grund. Frans beordrade mig att inte läsa på, varken på internet eller ens på bokens omslag. Historien skulle bäst avnjutas helt ospoilad. Och så fick det bli.

För de av er som likt mig vill läsa boken helt ospoilad bör såklart sluta läsa denna revy här och nu och återkomma när ni läst klart boken.

Bokens första del är mycket suggestiv och inte så lite fantasifylld. Huvudpersonen Ethan vaknar upp med minnesförlust i en liten håla i USA. Han har varit med om en bilolycka förstår han men allt annat är ett mysterium. Han kommer snart på att han är en agent vid Secret Service men alla hans saker är försvunna inklusive pengar, mobil och vapen. Sen blir allt mer och mer grumligt.

Denna del är mycket nervkittlande och för oss litteraturempatiska och skräcksensitiva läsare gällde det att undvika att läsa allt för sent inpå natten. Crouch har nämnt Twin Peaks som hans största inspiration till boken och jag förstår varför. Utan övriga jämförelser så hade Pines en tät, mystisk och ofta skrämmande stämning. Den lilla staden omgiven av en skog spelar också en central betydelse i båda historierna.

Bokens andra del blir mer actionfylld och boken går från mystikrysare till actionthriller. Tyvärr tappar boken något i denna del. Jag spenderar mer tid att fundera på varför Frans gav mig boken än helt låta mig hänföras av handlingen. Jag menar, Frans är inte den jag skulle gissat gillar övernaturliga historier, fantasy eller liknande. Och så som historien utvecklas började det bli svårt att tro att det kunde finnas naturliga förklaringar till vad som hänt Ethan.

I sista delen ändrar boken karaktär än en gång och nu blir den en renodlad dystopisk science fiction-historia. Nu är jag helt förvirrad. Var det verkligen Frans som gav mig denna bok? Förklaringen och själva grundidén med historien avslöjas här i slutet och det är en häftig idé som kanske inte direkt är trolig men inte heller helt helt orimlig.

Boken var bra, framför allt i början. Den lästes ovanligt snabbt, efter en trevande inledning läste jag den i tre lite längre sessioner. Det finns två delar till i trilogin och de kan jag tänka mig att läsa men jag tror att nu då mystik-momentet är avverkat kommer kanske de övriga delarna vara mer actioninriktade vilket inte tilltalar mig lika mycket.

Mannen som podcastare kallar Shamalan-ding-dong gjorde en tv-serie på trilogin men den ska tydligen enligt säkra källor vara ganska blek så jag vet inte om jag ska ge den chansen. I och för sig så spelar Matt Dillon Ethan och det kan ju vara lite kul att se honom i den rollen. Serien fick två säsonger av FOX i alla fall.

Summa summarum är att det var en vild läsupplevelse och jag tackar Frans för den trevliga gåvan!