Un homme a la hauteur eller Kärleken är störst som den heter i Sverige är en riktigt rolig romantisk komedi om en kvinna mitt i karriären som efter en separation börjar dejta en charmig, älskvärd och framgångsrik arkitekt. Enda problemet är att han är kort, endast 136 centimeter kort. En handbredd hög som man säger.
Till skillnad från den svenska romantiska komedin som också visades på Malmö filmdagar är inte humorn farsartad i den franska filmen. Karaktärerna hanteras respektfullt och seriöst så att jag inte för en sekund slutar att tro på dem som karaktärer. Humorn är framför allt karaktärsdriven och som sådan bygger den på att vi som publik förstår och sympatiserar med karaktärerna. Det finns trots den stora risken att det skulle bli en massa fysisk humor väldigt få "dratta på ändan"-skämt. Filmens sämsta scen är när Dianes sekreterare träffar den korte Alexandre för första gången och behandlar honom som ett barn på grund av hans längd. Hon ger honom bland annat ett halvfullt glas med vatten (för att han inte ska spilla) samt med en jublande min ett sugrör (för att han ska få det roligare att dricka vattnet). Den scenen gick utanför ramen på typen av humorn som resten av filmen höll sig inom. Sekreteraren var annars en av filmens roligaste figurer så det var lite synd att just scenen med vattenglaset spelades "over the top". Jag undrade också hela filmen igenom om den mycket kortväxte Alexandre någon gång skulle dra en vits om att han inte är kort "down there", men det skämtet kom aldrig.
Alexandre spelas förträffligt av Jean Dujardin, vinnaren av oscar för bästa manliga huvudroll för sin roll i The Artist. Hans minspel är delikat och han förmedlar precis allt som rollen kräver med de minsta av gester och rörelser. Ändå förstår vi i publiken hans Alexandre till fullo. Det är en fröjd att se ett sådant skådespeleri. Diane spelas av Virginie Efira. Hon var en ny bekantskap för mig trodde jag tills jag såg att hon hade den näst största kvinnliga rollen efter Isabelle Huppert i Mon pire cauchemar. Virginie är i alla fall en intressant skådespelerska och hon gjorde rollen som Diane helt ok.
Filmen är mysig. Den situationsdrivna humorn är bra och jag följde handlingen med stort intresse. Några av skämten är lätta som fjädrar, många andra bygger på pinsamma eller jobbiga situationer. Filmen behandlar ett ämne som skulle kunna vara ännu mörkare men den tar aldrig den vägen. Det känns som att de skrapar lite på ytan men de tränger inte ner i problematiken på allvar. Därmed förblir denna film en lite mer lättviktig film än vad den kunde varit.
Filmen passar bäst till er som vill ha en kvalitativ och lite mer seriös romantisk komedi. Musiken i filmen var också mycket aptitlig. Däremot tyckte jag att den extremt stora och buffliga hunden bara var jobbig. Till sista undrade jag lite vilken stad de bodde i. Både havsutsikt och nära till landet. Kan det varit någonstans på Atlantkusten?
Jag ger Kärleken är störst tre barntröjjor av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Jag såg denna film under Malmö Filmdagar. Sofia såg också filmen och när hennes revy kommer upp kommer jag länka till den här. Här finner du Sofias revy.
Kan bara hålla med, en alldeles utmärkt komedi och jag hade inte så mycket emot att den blev lite lättviktig. Håller med om att scenen med sekreterare inte rimmade med den övergripande känslan. Nu har jag bestämt mig -- mitt inlägg kommer upp på onsdag :)
SvaraRaderaHärliga tider! Jag uppdaterar min länk så fort jag kan. :-)
Radera