Train to Busan (2016)

Train to Busan startar alltså samma dag som Seoul Station utspelas. Filmerna går lite omlott i inledningen. Men efter tåget avgått från station så utspelas det mesta dagen efter. Samtidigt som zombiefarsoten började sprida sig runt Seoul Station bordar en massa människor tåget mot Busan på en annan tågstation. Precis innan tåget ska avgå kastar sig en skadad, och blodig, person på tåget. Muahahaha, smittan är nu innanför den slutna värld som ett tåg i hög fart söderut utgör.

På tåget finns några olika grupper personer vi kommer lära känna. en frånskild pappa med sin lilla dotter. De ska resan till mamman som numera bor i Busan. Där finns det gravida paret, ett gäng ungdomar i ett baseball-lag, en hemlös som gömt sig på toaletten, ett par gamla damer som är systrar, en hög chef från något känt företag och alla i tågpersonalen. Sen blir den förste sjuke "turnad" och därefter börjar skrikandet och slafsandet.

Zombiesar på ett tåg. What's not to like?

Detta är en bra film. Den har oväntat högt produktionsvärde dvs att den är snyggt gjord och de har inte snålat med specialeffekter eller annat. Som zombiefilm betraktat är det en av de bättre jag sett. Har ju inte sett lika många som Sofia men några har det blivit i alla fall.

Men istället för en amerikansk zombiefilm är detta en koreansk sådan och istället för satir och betraktelser på kulturella eller politiska företeelser som i Romeros filmer får vi lite mer personliga metaforer. Lyckligtvis slipper vi den så vanliga farsartade komiken från koreansk film. Här är det lite mer allvarligt och med familjen i fokus till en stor del. Pappan med dotter, mannen med den gravida frun. De två gamla systrarna. De två älskande ungdomarna.Filmen är dessutom mer mörk än vad jag hade väntat mig. Det finns scener i slutet av filmen som gav mig en ryggsäck med ledsamhet att bära efter filmen var slut. Jag vet inte om det är just det jag är ute efter när jag ser zombiefilmer...

Som actionfilm påminner den mig en del om Snowpiercer. Som spänningsfilm är den dock inte perfekt. Jag fann den inte spännande alls faktiskt. Vet inte exakt vad som saknades mig. Jag knöt trots allt an till flera av karaktärerna men i slutändan brydde jag mig inte jättemycket om dem. Den nådde därmed inte upp i nivån med en annan film på samma tema som sågs nyligen, The girl with all the gifts.

Mina favoriter i Train to Busan blev bad ass-snubben, han med den gravida frun, och så den lilla dottern. Hon stod för hjärtat i filmen. I övrigt var de flesta andra bara lämpliga måltider till hungriga zombiesar. Jag hade också föredragit att filmen slutat en scen tidigare. Hade varit lite coolare. Scenen med en hel hög zombiesar som släpades efter tåget var bad ass. Påminde om liknande scener i World War Z.

Jag ger Train to Busan tre gedigna bett av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Länkar här till andra som skrivit om filmen (adderas när de blir tillgängliga):
Jojjenito
Carl
Movies-Noir
Fiffi
Filmitch