I huvudrollen som John ser vi lille Max Records från Where the wild things are. Han har nu hunnit bli nitton år och han har samma ögon som min systerdotter. Max spelar John Wayne Cleaver. Bad ass namn. John är en "troubled teen" som av sin terapeut blivit diagnostiserad som en sociopat. Men en snäll sådan. Typ. John bor i en liten stad i mellanvästern, en sådan där stad där inget speciellt händer allt som oftast. Tills helt plötsligt en seriemördare börjar härja. En bestialisk sådan också, en sådan som river och sliter upp stora hål i sina offer. John ser offren på nära håll då han hjälper sin mamma och moster på den lilla lokala begravningsbyrån. John börjar skapa sig en gärningsmannaprofil och snart inleder han en privat mordutredning. Frågan är bara om John kommer hitta monstret före det hittar honom...
Wow, damn, bra skit detta. Filmen är lågbudget men den har feeling. Miljön är kall, vi kastas in i ett vintrigt landskap som påminner mig något otroligt om Fargo (allra mest tv-serien faktiskt). Max Records är skön i huvudrollen. Alla andra är helgjutna i sina respektive roller. Och nästan alla är okända skådisar för mig. Den enda kända skådespelaren förutom Max är Christopher Lloyd! Regissören Bill O'Brien har också skrivit manus (baserat på en roman av Dan wells). Han verkar endast ha gjort några skräckisar som jag aldrig hört namnet på tidigare; Scintilla och Isolation. Filmen är bra regisserad, den är tajt och utan svaga partier på en normal längd av en timme och 45 minuter.
Så, om du är en som gillar lite annorlunda film, thriller med skräckelement och en hel del konstigheter så kan detta vara något för dig. Jag kan tänka mig att den kommer omnämnas som en kultklassiker om en sådär fem år...
Jag ger I am not a serial killer fyra kärleksyttringar av fem möjliga.
Betyg: 4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar