onsdag 15 augusti 2012

Total Recall (2012)


You're going to wish you had three hands.

Nu är det dags för mitt inlägg från denna månads träff med Filmspanarna. I lördags träffades Filmspanarna för film och samkväm. Valet av film brukar alltid generera en ivrig diskussion bland oss i den inre kärnan av Filmspanarna, en del föredrar kända storfilmer för att locka fler läsare att läsa våra recensioner, andra föredrar smalare filmer så att vi kan sprida budskapet om dem i våra läsekretsar. Denna gång föll valet på nyinspelningen av sci-fi filmen Total Recall.

Men, vilka är då Filmspanarna? Jo, vi är en grupp filmbloggare som möts en gång per månad för just film och samkväm. För tillfället har Fiffi stafettpinnen som samordnare. Fiffi finner ni på den utmärkta och personliga bloggen Fiffis Filmtajm. Andra goa vänner som allt som oftast dyker upp på träffarna är Jessica som har den utmärkta och perspektivgivande bloggen The Velvet Café, Sofia som har den utmärkta och ordrika bloggen Rörliga bilder och tryckta ord, Joel som har sin slumrande blogg Deny everything och som bossar över det gigantiska internationella bloggnätverket LAMB, Jojje som har den utmärkta och filmnördiga bloggen Jojjenito - om film, samt Markus, Erik och Johan som har den utmärkta och underhållande podcasten Har du inte sett den? Till detta har flera andra bloggare dykt upp en gång eller två. Denna gång träffade vi för första gången Dilan från Västerås som skriver bloggen DIMDB. Alla filmbloggare som är intresserad av att träffa likasinnade och prata film är välkomna. Kontakta Fiffi för mer information. Än så länge har vi bara haft träffar i Stockholm, men vem vet det kanske blir en road trip någon gång?

Träffarna brukar börja med att vi ser en film på tidig eftermiddag för att sedan myllra bort till en pub i Gamla Stan för en bit mat, något gott att dricka och till synes ändlösa diskussioner om stort och smått från filmvärlden. På de senaste träffarna har vi diskuterat fängelset i The Dark Knight rises, planetförvirring i Prometheus och Alien, The hunger games barntillåtenhet och The Avengers förträfflighet, bara för att ge några exempel. Under den senaste träffen blev jag lite fundersam över någon liten detalj från TDKR som ivrigt diskuterades runt bordet. Vad är det som är viktiga detaljer i en film? Vilka saker är viktiga för hur man uppfattar filmen? Det är en intressant och spännande fråga där svaret kan variera från gång till annan. Det är dock en fråga som vi ofta berör i våra sammankomster. Nördigt, ja, men också nödvändigt.


Nu kommer jag äntligen till filmen som vi filmspanare bloggar om idag - Total Recall. Detta är ju en nyinspelning av den gamla klassikern från 1990, den med Arnold i rollen som Doug och Sharon Stone som hans våldsamma fru, den som regisserades av auteuren Paul Veerhoven med hans satiriska syn på framtiden. Filmerna bygger på novellen We can remember it for you wholesale av science fiction författaren Philip K Dick. Regissör Len Wiseman tyckte uppenbarligen att han hade något nytt att tillföra verket. Som jag förstått det ska årets film vara något mer trogen ursprungstexten.

Normalt sett brukar jag fokusera på skådespelarprestationer, manus och magkänsla när jag bedömer en film. Är filmen en fantasy eller science fiction kommer ytterligare en faktor in i spelet då den värld som spänns upp måste vara väl beskriven, hänga ihop och den världens regler bör vara angivna och efterföljda. Det är inom detta område som Total Recall's absolut starkaste sida finns. Den dystopiska framtidsvisionen, en blandning av världarna i Blade runner och The fifth element, är fantasieggande i all sin detaljrikedom. Framför allt de ruffiga miljöerna i kolonin med dess ständiga regn och kinesiska skyltar överallt är magiskt bra. Filmen är inom detta område väldigt genomarbetad tycker jag. Den innehåller en massa detaljer som var kul, allt från framtidens mobiltelefoner till avancerade förklädnadstekniker.

Det andra området som årets Total Recall excellerar inom är actionscenerna. Det är fullt ös från start och vi får en häftig resa i biofåtöljerna. Speciellt en scen var speciellt hisnande. En scen där Doug (Colin Farrell) och Melina (Jessica Biel) faller i sin bil ner mot gatuplan och Doug slår på "magneten" precis innan de kraschar - awesome! Jag brukar inte få ståpäls av biljaktsscener, men den i denna film var bra.


Eftersom jag inte har samma förväntningar på en actionfilm som denna, som på en film inom relationsdrama-träsket nöjde jag mig med skådespelarinsatserna från Colin Farrell, Kate Beckingsdale och Jessica Biel. Hade det varit en Woody Allen-film hade jag kanske haft mer att säga om skådespelarvalet. Och manus var väl helt ok, fast jag kan hålla med The Velvet Café-Jessica att de intressanta filosofiska tankarna om vad är verkligt och vad är drömmar, tyvärr inte fick fullt utrymme bland alla actionscener. Wiseman skrapar lite på ytan av de universellt odödliga frågorna; Varför finns jag? Är detta allt livet ger? Verklighet eller dröm? Sant eller falskt? Han hade gärna fått försöka besvara frågorna också, inte bara ställa dem.

Som helhet var jag dock rimligt nöjd med filmen. Jag tyckte det var bra att de endast återanvände grundpremisserna som den gamla klassikern byggde på. I övrigt har de inte försökt återskapa Arnolds film. Nu står den på egna fötter, och som actionladdad science fiction är den i samma division som I, robot och The Island. Jag lät mig sköljas med av framtidsvärlden som visades upp och det kom man ganska långt med. Tydligen. Denna gång.

Jag ger Total Recall tre våldsamma skilsmässor av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Nu ska det bli intressant att läsa och höra vad mina vänner bland Filmspanarna skriver och säger. Hoppa nu över och läs deras åsikter och lyssna på grabbarnas podcast. Du finner dem via länkarna som följer... Fiffi på Fiffis filmtajm, Sofia på Rörliga bilder och tryckta ord, Dilan på DIMBD, Jojje på Jojjenito - om film, Jessica på The Velvet Café, och Markus, Johan och Erik på Har du inte sett den?


23 kommentarer:

  1. Känns som om vi är på väg mot ett Safe House-omdöme, än så länge solida treor från alla jag läst. Håller med om att miljöerna var lika trevligt som oväntat genomarbetade men den där wow-känslan vid biljaktens avslutning infann sig inte alls. Men då är jag inget större biljaktsfan.

    Ordrik, säger du... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, solid trea är vad den är värd.

      Ordrik, javisst, men på ett bra sätt! Kanske ibland lite tröttande, men på ett bra sätt! Sofia, du är drottningen av recensioner långa som noveller!

      Radera
  2. Ja, våldsam skilsmässa var det verkligen. Jävlar va stryk dom båda fick och tog - och utan en skråma dessutom!

    Vad roligt att Sofia droppade Safe House här ovanför (precis som jag nyss gjorde på hennes blogg) för det här känns verkligen som en rättigenom medelmåttig film - för oss alla ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte också på det där med stryket men insåg att det var ganska skönt att för en gångs skull se en kvinna kunna ta lika mycket stryk utan att uppvisa en skråma för besväret som vilken genomsnittlig action-hjälte som helst.

      Radera
    2. Fiffi: Inte en skråma ty Kate Beckinsdale var ju en synthetic, en Terminator! Eller hur! Eller?

      Radera
    3. Japp, värre badass och snyggare skrov än den svarta tom :D

      Radera
  3. Jag håller helt och hållet med om att det visuella är filmens stora styrka, även om jag landar på ett lite snålare slutbetyg än du. Kul att du ägnade halva bloggposten åt mötet med Filmspanarna. Som brukligt överträffade den efetrföljande diskussionen själva filmen med råge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visste är det Filmspanarträffarna som är det roligaste i dem. Jag kan tänka flera dagar på vad någon sa, eller hela diskussioner, från våra träffar. De börjar bli beroendeframkallande dessa möten!

      Jag såg att du gav ett snålare betyg. Du kan kanske i detta fall vara en "grumpy old lady" till min "grumpy old man"? ;-)

      Radera
  4. Jag vet inte om jag skulle kalla Verhoeven för auteur. Jag har fått för mig att man ska skriva manus till filmerna då också och det gör väl inte Verhoeven även om han sätter sin prägel på sina verk.

    Av nån anledning hade jag svårt att njuta av actionscenerna. Den här gången tyckte jag bara de var tråkiga. Jag gillar I, Robot och The Island betydligt mer faktiskt. Eller jag gillade dem mer när jag såg dem i alla fall.

    Det finns ett uppdämt behov av att snacka film som man nu får utlopp för varje månad. Helt underbart. Visst, man kan prata med andra men det behövs ett gäng filmspanare för att man ska känna sig helt hemma. Jag har en kollega på jobbet som jag på sistone upptäckt att det funkar att snacka om t ex den senaste Snövit-filmen om eller om vilken film som helst. Fast han hade aldrig hört talas om Funny Games som jag tipsade om häromdagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde att auteur betyder att det är en regissör med omissigenkännliga drag i sina filmer. Veerhoven har en speciell stil med hans framtidsvisioner. Speciellt hans "reklam-jinglar" för de framtida storföretagen är kul och piminner om varandra. etc.

      Radera
    2. Nja, det är kanske en del i det. För mig (och Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Filmregiss%C3%B6r ;)) är en auteur en regissör som har en egen stil men som framförallt skriver manus till sina filmer själv. Typ Woody Allen.

      Radera
    3. Hmm, en debatt...

      Man ska inte tro på allt som står på internet, speciellt inte Wikipedia. För att "bevisa" min tes länkar jag därför till Wikipedia (!), men den engelska varianten:

      http://en.wikipedia.org/wiki/Auteur_theory

      Läs och begrunda. Där beskrivs det som jag tror en auteur är, en regissör som sätter sin egen prägel på arbetet,
      "minimizing the role of the screenwriter"...

      Radera
    4. "minimizing the role of the screenwriter" Precis, det behövs inte nån utsedd screenwriter eftersom auteuren fixar allt själv.

      Radera
    5. Touché! LOL. Fast man kan läsa den informationen på två sätt...

      Call it a draw?

      Radera
    6. Haha, sure. It's a draw. Jag tror vi båda menar att en auteur är en filmskapare som får igenom sin vision trots filmbolag, producenter och andra krafter. Hen överrider sådana krafter och skapar sin egen film oavsett.

      Radera
  5. Jag gillade också prylarna, den pistolen som sköt ut en granat som sedan sköt ut massa punkter gillade jag. Det känns som den har samma teknik som kinect, att den kan skapa ett 3d-rum med hjälp av massa punkter. Vad tyckte du om Bryan Cranston som skurken? För du är la ett Breaking bad-fan? =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag har ju inte sett Breaking bad, men som vi pratade om när vi podcastade så måste jag ta och kolla i den serien.

      Radera
  6. Ett oberoende Australien? Mer skräckfilm an action!

    Jag gillade den inte men det är ju inte så oväntat... Jämfört med originalet har de tagit bort det som var intressant, förvrängt det de återanvänt till meningslöshet och fyllt ut tiden som blev över med tramsiga slagsmål och jakter. På plussidan var de tre brösten bättre formade.

    Ett urval detaljer och dumma misstag:
    - Obama pa femtionåntingsedlarna.
    - Arnold på reklampelare.
    - Genom jorden på 17 minuter.
    - "Interstate"? Motorway!

    SvaraRadera
    Svar
    1. LOL, oberoende Australien. Tokigheter!

      Vad var det som var intressant i originalet då? :)

      Du störde dig på detaljer? Storyn då? Solid?

      Radera
  7. Tja, till exempel skadespelarna vilket later markligt for nya filmen hade val objektivt sett starkare besattning sa kanske det ar regin. Det var dromsk, tatare och mer olycksbadande stamning och stone var ju suveran men hon som spelade hustrun i nya var kass eller rattare sagt malplacerad. Ocksa hon som var motstandskvinna var battre i gamla filmen; muskulos och militant.

    Mystiken pa mars, jag minns inte allt men det var val gamla maskiner och narmast mytologiska ting plus framforallt problematiken kring atmosfaren och det slutet som var dar. Hans langtan till mars var ju primar i den filmen. Den var ju lika mycket drivkraft som hans behov av mer fart och flakt i tillvaron. Har langtade han inte till ufb, han akte dit varje dag for att jobba!

    Sa sammanfattningsvis ett antal saker som andrade stamningen i filmen helt och hallet och gjorde den till en ren actionfilm med som det verkade slumpmassigt inslangda scener fran originalfilmen.

    Det var inte att jag irriterade mig jattemycket pa detaljerna utan det var bara fler saker som tydde pa lathet och arrogans fran filmmakarna. Varfor inte kolla hur lang tid det tar att falla genom jorden? Nar de nu anda gjort allt jobb med att tanka ut hur detta fordon skulle fungera? OK, om nu nagon sager att jag horde fel far jag val ata upp detta. Sedan, varfor i en varld dar varlden utom england och australien forintats och man far formoda amerikanarna gick bland de forsta skulle de ta sig tid att dopa om vagnatet enligt amerikanskt monster? En hyllning till sina forintare? Kanske sarkasm? Extremt oansvarigt nar det fanns sa mycket viktiga saker att lagga tid och pengar pa till exempel bygga en ny varld och jaga dessa frihetskampar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det var ett långt svar. Jo jag håller med om en hel del. Stämningen i den gamla var helt annorlunda, men helt säkert bättre? Samtidigt som jag håller med om de ologiska i den nya filmen som du lyfter upp, tycker jag samtidigt att framtidsvisionen i den nya är spektakulär. Jag njöt av miljöerna helt enkelt.

      Egentligen är inte någon av filmerna speciellt speciella. De har sina bra och dåliga sidor båda två.

      Radera
  8. Ja, sant. Jag är nog mest lite trött på alla dessa remakes! Särskilt när de tar filmer som var populära för att de var stökiga och"snyggar upp" dem; som att spela sexpistolslåtar med symfoniorkester ungefär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nice. "Prickar" på å, ä och ö! Den teknologiska utvecklingen! Det är den som kommer ta oss ut i rymden... LOL

      Jag förstår hur du tänker, men om de kan göra om en film bättre så är jag med på tåget. Fallerar de så är jag inte nådig.

      Som Metallicalåtar med en symfoniorkester menar du?
      http://youtu.be/PblCqNxincU

      Radera