City Island (2009)

Botero!

Förra helgen var jag och Sir Per och hälsade på vår gode vän Frans i Reading, UK. Vid sidan av en del sightseeing, resor till London och Frasses fantastiska italienska mat så brukar dessa resor innehålla en hel del filmtittande. Frasse plockade fram en av hans favoriter från den senaste tiden. Hans kortrevy, dokumenterad på hans sida på bloggen, var kort och konsis: "Bedårande. 5."

Vi skulle se "City Island". Det var en film som gick på Filmfestivalen 2009 och jag hade den på min önskelista, men tidschemat gick inte att få ihop och jag missade den då.

Andy Garcia spelar Vince Rizzo, en medelålders familjefar som drömmer om att bli skådespelare. Familjen Rizzo bor i en liten fiskeby på en ö utanför The Bronx, nordöst om Manhattan. Det är en idyll i direkt anslutning till storstan. Att detta ställe verkligen existerar är till en början anmärkningsvärt och underbart. Nåväl, Vince Rizzo är uppenbarligen av italiensk härkomst. Han har en fru och två tonårsbarn, dottern på college och sonen i sitt rum framför datorn. Detta är en skön film, en varm komedi med en stor dos av vardagsdrama. 

Handlingen tar fart när Vince erbjuder sig att ta sig an Tony, en ung brottsling på väg ut ur fängelset. Tony ska "mellanlanda" hos Vince i en månad som ett rehabiliteringssteg före full frigivning. Tony blir katalysatorn som får all fyra familjemedlemmarna att leva upp. Dolda hemligheter kommer i dagern och relationer ställs på sin spets.

Jag gillade filmen, men den har en hel del svagheter också. Dels tyckte både jag och Sir Per att Andy Garcia spelade över med sin italienska accent och manér. Frasse som trots allt har bott i Italien håller inte med, så därom är vi inte eniga. Frans har kanske tolkningsföreträde i detta fall, vem vet? Men manusförfattaren har tyvärr också varit lite slarvig i sitt skrivande. Flera händelser i filmen är felaktiga, orimliga saker sker eller sägs bara för att "sätta upp" ett skämt eller en dramatisk utveckling. Det är ett gott tecken på ett dåligt manus. 

Filmens styrka ligger i ett antal fina skådespelarinsatser och en skön stämning i filmen. Detta är en typisk American Independent, smalare än Hollywood, mer egensinnig och bra mycket mer intressant. Dessutom gillar jag filmer som handlar om film, skådespelare och hela drömmen om drömfabriken.

Jag ger "City Island" tre tjuvrökta cigaretter av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Filmfestivalen 2009