The Cove (2009)

Man is their biggest threat. And their only hope.

Stockholms Filmfestival hösten 2009. Vi går på många filmer, en del helt okända, en del med lite "buzz" runt sig, och en del som är rent ut sagt "hypade". Nu skulle vi se den väl omtalade dokumentären "The Cove". Buzz? Hype? Vet inte. De hade i alla fall ganska stort pådrag och delade ut informationsmaterial, vykort som gjorde reklam för filmen, leaflets etc. Dokumentären handlar om en verksamhet i en stad i Japan där fiskarna slaktar ett osannolikt stort antal delfiner varje år. Staden är också det ställe där flertalet av de delfiner som kidnappas och säljs till akvarium runt om i världen tas. Detta är en otroligt lönande verksamhet och det lär inte sluta förrän efterfrågan upphör.

Som täckmantel för vansinnet har staden ett delfinmuseum för de vuxna och delfinlekparker för barnen. I skolorna serverar de mat med höga halter av kvicksilver. Polis och maffia (!) håller dock västerländska journalister och aktivister borta från aktiviteterna i "the cove", en vik runt hörnet, utanför synhåll från den lättjefulla delfinturismen.

Det är denna verksamhet som teamet bakom "The Cove" har bestämt sig för att avslöja. Under ständig övervakning smygfilmar de slakten som om det vore en action-thriller från Hollywood. De använder värmekameror, bryter sig in genom stängsel i natten, placerar ut kamouflerade kameror i vegetationen och dyker med ljudupptagningsutrustning under vattenytan. Till sin hjälp tar de fridykare, före detta soldater och ett team med specialeffekt-specialister från just Hollywood.

Åter till filmfesten. Vi var ett gäng som skulle se filmen och glada i hågen kom vi in i salongen, vackra Skandia på Drottninggatan, med läsk och popcorn. Vi pratade och skojade under de obligatoriska reklamfilmerna. Det var den vanliga stämningen av förväntan och iver inför ännu en film. När filmen började stockade sig dock skratten i halsen och jag såg med förskräckelse och ökande vrede filmen helt i tysthet. Ibland kunde jag inte andas av anspänning. Ibland var jag tvungen att titta bort eller försöka att tänka på något annat. De vore för pinsamt att bryta ihop mitt bland kompisarna. Delfinerna simmar omkring i familjer, de simmar med sina unga nära sig hela tiden - för att skydda dem.

Vissa delar av filmen var så chockerande att det var svårt att förstå - ja bokstavligen chockerande.

Detta var en otroligt stark film. Hur den var som dokumentär har jag ingen aning om. Men jag uppmanar alla att ta sig tid att se den och sedan göra något!

Rick O'Barry: If you aren't an activist you're an inactivist

Betyg 5/5