Community - Season 2 (2010-2011)

Några korta ord om andra säsongen av Community. Detta är en komediserie med så där härligt korta och distinkta 21-minutersavsnitt. Varje avsnitt avnjutes som små noveller. Serien blinkar ofta mot popkulturella företeelser, filmer eller andra serier. Ibland kan hela avsnitt gå i en stil som lånats från förebilderna. Det var väl under denna säsong ett helt avsnitt spelades med små dockor i stop motion (Ep11, Abed's uncontrollable Christmas). Kul idé men inte lika roligt som det kanske ser ut på pappret.

Karaktärernas roller i gruppen har nu förtydligats. Jeff Winger är seriens Jerry Seinfeld, Ted Mosby eller Leonard Hofstadter. Jeff funkar bra som gruppens "normale" kille, den centralfigur serien kretsar kring. Jag tycker Jeff spelad av Joel McHale har vuxit under säsong 2. Han är varken roligast eller konstigast, men en viktig bit i pusslet.

Seriens galne figur, dess Kramer, Sheldon Cooper eller Barney Stinson är såklart Abed Nadir (Danny Pudi). Och han är givetvis en av favoriterna, men min största favorit, den karaktär som ger utrymme för allra mest karaktärsdriven humor är de underbara Annie Edison, spelad av Alison Brie. Hon är säsongens vinnare om du frågar mig. Shirley står för en hel del roliga inslag. Chevy Chase är en udda figur i serien. Behövs han ens? Jag är inte säker på det. Han är inte speciellt rolig i de flesta avsnitten. Självklart gör Community en grej av det och under slutet av säsong 2 och inledningen av säsong 3 undrar gruppen detsamma - behövs Pierce? Britta, Troy och Ben Chang är kul ibland men inga stora favoriter. Bland birollerna älskar jag givetvis Dean Pelton (Jim Rash). Professor Duncan är också en kul prick.

Community växer och tillhör numera en av mina favoritkomediserier. Säsong 3 har redan påbörjats, om än i lagom takt.

Några av säsongens bästa avsnitt:
Ep6 Epidemiology. Den med ett Halloween-party där alla blir zombies

Ep10 Mixology certification. Den där Troy fyller 21, gänget går ut på bar och alla blir fulla. Annie superlustig som slutty storstadstjej!

Ep14 Advanced Dungeons and Dragons: Den med Fat Neil

Ep16 Intermediate documentary filmmaking: Den där den obligatoriska referensen till Firefly... "the unjust cancellation of Firefly..."

Ep21 Paradigms of Humam memory: den där gänget tänker tillbaka på tidigare episoder, varav vi knappt känner igen en enda scen! LOL. (nya scener, inte alls en standard-titta-tillbaka-på-bästa-klippen)

Ep23 A fistful of paintballs och Ep24 For a few paintballs more: Dubbelavsnittet som avslutar andra säsongen med ett gigantiskt paintballkrig där allt från klassiska westerns, Battle royale och Star Wars refereras till. Paintball-krig igen! Precis som avslutningen av säsong 1. Hahaha, galet bra.

Betyg: 4/5

Muren (2014)

Muren är den första filmen från Palestina som jag sett och bara det var ju lite spännande. Den handlar om den eviga konflikten mellan palestinierna och israelerna. Terrorister, antiterrorister, livsdrömmar, kärlek och svek blandas i en mortel och gnuggas ihop till en stor geggaa. Filmen handlar om Omar, en ung palestinier som är medlem i en terrorcell vars mål verkar vara att stiga i graderna inom sin "genre". Det som är mest annorlunda med filmen är att det är terroristens perspektiv vi får följa. I de flesta västerländska filmerna är det poliser eller andra man får lära känna, inte terroristerna. Denna gång är det the bad guy som är the good guy... Fast jag "hejjade" inte en sekund på Omar eller hans kompisar vilket skapar vissa problem med hur filmen faller på plats hos mig.

En annan sak som gjorde mig kraftigt alienerad till filmens huvudpersoner och deras liv var kärlekshistorien i filmen. Kärlekshistorier kan vara mycket bra, men här spelas den upp i ett samhälle där kvinnor ses som ägodelar och närmast hanteras som boskap. Männen bestämmer vem som ska gifta sig med vem och om en tjej har haft sex men en annan man är hon så nedsmutsad att de "rakryggade" männen aldrig mer kan se på henne, och än mindre vara med henne.

Detta var en film där åskådaren antagligen skulle känna vilken svår situation Omar befann sig i. Både då han blir jagad av den israeliska säkerhetspolisen och då han kämpar med starka känslor för sin käresta och livsavgörande svek från någon i omgivningen. Jag kände inte detta och antingen betyder det att filmen inte var så bra eller så betyder det att jag var helt fel publik för denna film.

Var tog Omars framtidsdrömmar vägen? Det är en fråga som ligger i luften vid filmens slut. Jag undrar var den unge israeliska soldatens framtidsdrömmarna tog vägen? Han, den unge soldaten som Omar och hans kompanjoner mördade på ett fegt och totalt meningslöst sätt...

Filmen, som heter Omar internationellt, är bra gjord, det är det inget fel på. Men den saknar helt kritiska ögon på den människosyn och samhälle som underbygger den situation som Omar tvingas utstå. Och då menar jag inte det israeliska samhällets svagheter...

Jag ger Muren en svag tvåa.

Betyg: 2/5

Filmen sågs på Malmö filmdagar och den har premiär på vanlig bio idag. Vi får väl se om det dyker upp några fler revyer på denna film. Jag såg den med Jojjenito i vilket fall. Lyckades han ta sig över till andra sidan, eller var muren för hög för honom också?
Jojjenito
Rörliga bilder och tryckta ord

Den Ultimata Årsbästalistan - 2006

Jag håller filmåret 2006 för ganska svagt, men det kan givetvis diskuteras. Sådana saker är ju väldigt subjektiva. Någon påpekade dessutom att det var ett svagt år för komedier och där håller jag också med. Istället var det flera mörka och tunga filmer som gjorde succé bland listorna. Till och med Bond blev allvarlig. Någon smartare än mig får ta och analysera varför filmåret 2006 var som det var.

Som grund för denna sammanställning ligger sju filmbloggares högst personliga topplistor över filmåret. Jag har räknat ihop poängen, tio för en förstaplacering, nio för en andraplacering och så vidare. Jag har brutit likalägen med att räkna hur många topplistor filmerna legat på i första hand och sedan vilken högstaplacering de hade. Googly, googly. Sedan har jag summerat ihop hela rasket. Det blev en jämn fajt mellan två lika fantastiska som dystopiska filmer.

Att dela med sig av sina topplistor är vackert på ett nästan intimt sätt. De ärliga och generösa sju äro: Sofia, Fiffi, Jojje, Johan, Christian, Steffo och jag.

Man kan kanske säga att mexikanerna dominerade filmåret 2006. Tre av topp fem kommer från landet söder om det stora landet i väst. De andra två bland topp 5 är en nyzeeländare och en västtysk. Bland de resterande fem har vi två britter, en indier, en holländare och en enda jänkare... Och det får vi tacka en kazakstanier för!

Mina kungligheter, mina damer och herrar - Den Ultima ÅrsBästaListan 2006:

1. El labertino del fauno (del Toro) 39 poäng (fem listor, två förstaplaceringar)
2. Children of men (Cuarón) 36 poäng (fyra listor, två förstaplaceringar)
3. Casino Royale (Campbell) 27 poäng (tre listor, tre andraplaceringar)
4. Das leben der anderen (Henckel von Donnersmarck) 26 poäng (fyra listor, en förstaplacering)
5. Babel (Iñárritu) 24 poäng (tre listor, en förstaplacering)
6. The prestige (Nolan) 20 poäng (fyra listor, en fjärdeplacering)
7. Borat (Charles) 18 poäng (tre listor, en andraplacering)
8. Zwartboek (Verhoeven) 16 poäng (tre listor, en andraplacering)
9. Red road (Arnold) 16 poäng (två listor, två tredjeplaceringar)
10. The fall (Singh) 14 poäng (två listor, en förstaplacering)

Klicka på länkarna så hittar du kanske små trevliga texter om filmerna i fråga.

Listan skapad den 20:e oktober 2014.

Totalt sett fann jag 37 filmer nämnda i de sju listorna. Många fina filmtips finns där nere.

Listan av alla nämnda filmer i fallande poängordning: Little miss Sunshine, United 93, Berätta inte för någon, Stranger than fiction, Apocalypto, This is England, Rocky Balboa, The last King of Scotland, The Queen, The fountain, The pursuit if happyness, The hills have eyes, Cocaine cowby, Fritt vilt, Notes on a scandal, A dirty carnival, The host, Friends with money, Marie Antoinette, Letters from Iwo Jima, Renaissance, The holiday, Over the hedge, The departed, Talldega nights, Little children, Farväl till Falkenberg.

Andra topplistor och UÅBL:or för en massa år finner du här.

Non-Stop (2014)

Hehe, har biggus-dikkus Liam Neeson blivit helt type castad på senaste tid eller? I Non-stop spelar han i princip samma karaktär som han spelade i A walk among the tombstone. Det är en alkad polis som står på menyn.  Liam Neeson vår tid nye action-anti-hjälte?

Non-stop var precis som fredagens film inte så mycket att ha. Helt ok underhållning för stunden men lättglömt och snarare dumt och ologiskt än vederkvickande. Den är så mjäkig att det inte ens är värt att hetsa upp sig över dess svagheter.

Gillar jag ens Neeson? Han är i alla fall inte en personlig favvis. Han var ganska bra i The grey och han funkar i Taken (ettan), men det är inte en skådespelare som jag väljer film efter. Det andra kända namnet i filmen är Julianne Moore. Henne gillade jag mer förr, nu kan man undra varför hon tog denna roll. Hon ville kanske få chansen att lära känna Liam lite närmare under pauserna mellan tagningarna?

Moores roll är inte bra. Hennes karaktärs motiv är höljt i dunkel som om det vore något mystiskt med henne men det rinner ut i sanden. Filmens skurkar är inte heller speciellt bra. Hans Gruber kom tillbaka! Skurkarnas plan och skälet till deras tilltag är skrattretande tunt. Med det målet finns det väl minst tusen sätt att enklare komma fram med sitt budskap?

En liten positiv sak var att få återse Peter Russo från House of card i en av birollerna. Han är kul att se.

Nej, detta var inget vidare. Det finns ganska många risiga action-thrillers som slåss om de lägsta betygen och denna kämpar sig upp till en svag tvåa.

Jag ger Non-stop två sluta nu av fem möjliga.

Betyg: 2/5

A Walk Among The Tombstones (2014)

A walk among the tombstones var en av filmerna vi såg på Malmö Filmdagar. Det var också en av två filmer som hade "embargo", dvs vi fick inte blogga eller twittra om filmen förrän ett visst datum (USA premiären?). Detta ledde till att vi genast började omnämna filmen med ett kodnamn - Taken 3. Japp vi har här en hårdkokt hämndfilm med biggus dickus Liam Neeson i huvudrollen.

Neeson spelar en före detta polis som är lite avdankad och sliten. Han jobbar som privatdeckare. En dag får han i uppdrag att hitta kidnapparna som mördat och bestialiskt styckat frun till en rik man. Uppdragsgivaren visar sig vara en knarkkung så uppdraget blir lite moraliskt känsligt för den förre polisen, men när han börjar inse att det antagligen handlar om två seriemördare som varit i farten igen åtar han sig uppdraget. Typ så.

Filmen är en helt ok thriller. Inte speciellt våldsam, ej heller unik eller extraordinär till innehåll eller stil. Egentligen är filmen ungefär som ett långt och bra avsnitt av CSI eller något sådant. Minus en massa karaktärer som känns igen (jag följer iofs inte CSI så det var kanske en dålig liknelse). Inom ett område stack denna film ut lite och det var att bovarna, seriemördarna, var ytterst elaka. Tillvägagångssättet de hade när de mördade kvinnorna var groteskt.

Taken 3 når inte upp i samma nivå som en Prisoners eller ens Taken (dess första tre fjärdedelar är ju riktigt bra!). Nej, den är en film man kan slötitta på en söndagskväll om man vill välja bort en generisk svensk kriminalare som Bläck, Wallanders, Van Vristuvlven och allt vad de nu heter.

Filmen har svensk premiär idag.

Jag ger A walk among the tombstones två helt ok små klockor av fem möjliga.

Betyg: 2/5

Very bad men...

Malmö, Malmö. Denna film såg tillsammans med några av filmspanarna som var på plats där nere. Klicka på bloggnamnen så får du se vad de andra fann mellan gravstenarna:
Fiffis Filmtajm
Jojjenito
Rörliga bilder och tryckta ord
The velvet café

Predestination (2014)

Men va fan, vad hände, hur hände det och vad handlade den egentligen om? Hur kan man glömma en film på två dygn? Får man åka tillbaka i tiden och kolla den igen? Den andra av två Filmspanarfilmen i lördags var den nya australiensiska sci-fi thrillern med Ethan Hawke och Sarah Snook i huvudrollerna. Ny sci-fi med Ethan Hawke? Done. I'll be there.

Hawke spelar någon slags polis som åker omkring i tiden och jagar en lömsk massmördare, en bomb-mördare. Hur var det? Tidsresor upptäcktes 1992? Och man kunder resa 53 år framåt och bakåt från det origo-året. Intressant idé, men varför bara 53 år (eller vad det nu var)? Tidsresehorisonten? Jodå, det fanns en hel del typiska sci-fi-filosofiska saker att fundera på i denna film.

Look och feel påminner en hel del om Star Wars-mannen Rian Johnson's Looper. I Predestination hoppar man tillbaka till 50- och 60-talen och vi får en extremt lång och riktigt seg set up av hela filmen. Den berättas som en story över en bardisk. Känns inte helt ok att halva filmen går åt för en karaktär att berätta "sin historia".

Vissa delar av inledningen (cool första scen) och slutet (en filosofisk twist som inte går av hackor) var ganska bra, men däremellan var det allmän förvirring. Inte speciellt bra. Ethan Hawke är mer cool som person och filmman än jättebra skådespelare, och i denna film var han ganska blek. Den nya Sarah Snook var helt ok i en "showig" roll. Jag blev dock inte bedårad av skådespeleriet. Inte heller om människans öde. Inte heller av tidsresenärselementen. Allt var mjäkigt men inte uselt. Lagom. Som året 1992 ungefär, om det nu var det året som var origo.

Jag ger Predestination två karriärsval av fem möjliga.

Betyg: 2/5

Efter att vi sett den underbara men skräpiga Död snö 2 valde vi detta sömnpiller till gemensam film. Vad tror du att de övriga filmspanarna tyckte om filmen? Igår, idag, imorgon, 1992?
Har du inte sett den? podd
Jojjenito
Fiffis Filmtajm
Rörliga bilder och tryckta ord
The nerd bird
Har du inte sett den? blog
The velvet café

Död Snö 2 (2014)

Död snö 2 tar vid exakt där Död snö slutar. Detta gäller både i handlingen och i stilen. Död snö från 2009 var en frejdig film som var överraskande för den inte ont anande publiken. Kunde norrmännen göra sådana filmer? Den var dock ganska ojämn i stilen. Dess första halva var spänning och påminner mest om de skräckisar den blinkar till och hyllar. Under andra halvan av filmen blir det mer splatterhumor. Den delen är den man bäst kommer ihåg från första filmen. Han som sågar av sig sin arm osv.

Jag hade lägre förväntningar på Död snö 2 än vad jag hade på ettan. Det är ju alltid bra. Filmen är en komedi från första filmrutan. Nu är det splatterkomedi som påminner om  saker från Peter Jackson, Monty Python och inte minst edgar Wright's Shaun of the dead. Att få se denna film i en salong fylld med fans av genren som garvade läppen av sig var en extra krydda som gjorde att visningen blev mycket kul.

I denna uppföljare fortsätter Martin att kämpa mot Herzog och hans nazizombier. Denna gång får han både amerikanska Zombie Squad och ryska zombies till sin hjälp.

Folket bakom filmen har denna gång helt skippat att försöka ge spänning och gått "all in" med humorn och jag älskar det beslutet. Detta är nog en mycket omtittningsbar film. Jag gillade den onda armen, de amerikanska ungdomarna Daniel, Blake och Monica (kan inte köpa vapen i detta land), introduktionen av Glenn (tidningsscenen) samt den olycklige Sidekick Zombie (han som bara kvider och snyftar).

Detta var inte den bästa zombiekomedin jag sett, men den var ett stort steg framåt jämfört med första filmen. I sitt Monsters of Film-festivalsammanhang var den mycket bra! Synd bara att den stora slagsmålsscenen i slutet aldrig riktigt ville ta slut. Den blev lite långdragen.

Fripp funderar: såg alla jag gick på filmen med att man återanvänt en skådespelare från första Död snö i en helt ny roll i uppföljaren??

Jag ger Död snö 2 tre zombies av fem möjliga. Starka sådana!

Betyg: 3+/5

Mina följeslagare på filmen verkar på gott humör och det var en gladlynt skara som strömmade ut ur biografen efter zombieslakten. Kolla in vad de övriga tyckte:
Fiffi
Jojjenito
Jimmy
Har du inte sett den? blog, Johan och Carl
Sofia
Har du inte sett den? podd, Erik och Markus

Den Ultimata Årsbästalistan - 2011

Stockholms Filmfestival 2011 var riktigt vasst. Flera av filmerna från festivalen hamnade på min egen årsbästalista och sedan på den Ultimata ÅrsBästaListan för året. UÅBL innehåller både svenskt, franskt, brittiskt och amerikansk. Den innehåller komedi, tunga dramer, sportdrama, cancerfilm och en sorts actionfilm.

Denna lista bygger på sju filmspanares personliga listor: Fiffis Filmtajm, Movies-Noir, Jojjenito, Filmitch, Except fear, Flmr samt undertecknad.

Som vanligt får en etta tio poäng, en andraplacerad får nio poäng osv. Sedan listar jag en sammanslagen totallista. Flest poäng vinner. Vid lika många poäng avgör antalet listor före bästa topplacering.

Totalt är 38 filmer med på de sju listorna.

1. Drive (Winding Refn) 44 poäng (sex listor, tre förstaplaceringar)
2. Midnight in Paris (Allen) 35 poäng (fem listor, en förstaplacering)
3. Moneyball (Miller) 32 poäng (fem listor, två andraplaceringar)
4. Take shelter (Nichols) 28 poäng (fem listor, en tredjeplacering)
5. Shame (McQueen) 19 poäng (tre listor, en förstaplacering)
6. We need to talk about Kevin (Ramsay) 16 poäng (tre listor, en förstaplacering)
7. 50/50 (Levine) 16 poäng (två listor, en andraplacering)
8. Play (Östlund) 15 poäng (tre listor, en tredjeplacering)
9. Intouchables (Nakache, Toledano) 14 poäng (tre listor, en andraplacering)
10. Martha Marcy May Marlene (Durkin) 14 poäng (två listor, en tredjeplacering)

Klicka på (alla) länkarna ovan, och nedan, för underbar filmkärlek från de deltagande bloggarna.

Listan skapad den 12:e oktober 2014.

Övriga filmer som var med på listorna (i rankad ordning): A separation, The artist, The descendants (en förstaplacering), The skin I live in, Tinker tailor soldier sky, The tree of life, Sleeping beauty, The woman, The raid, The innkeepers, Paradise lost 3: Purgatory, Killer Joe, Tyrannosaur, The cabin in the woods, En enkel till Antibes, Melancholia, The divide, Mission impossible: Ghost protocol, Project Nim, Carnage, Huvudjägarna, Another Earth, Snowtown, Margin call, Red state, Between 2 fires, Paul och The girl with the dragon tattoo.

För lista av tidigare Ultimate ÅrsBästaListor se här.