Men va fan, vad hände, hur hände det och vad handlade den egentligen om? Hur kan man glömma en film på två dygn? Får man åka tillbaka i tiden och kolla den igen? Den andra av två Filmspanarfilmen i lördags var den nya australiensiska sci-fi thrillern med Ethan Hawke och Sarah Snook i huvudrollerna. Ny sci-fi med Ethan Hawke? Done. I'll be there.
Hawke spelar någon slags polis som åker omkring i tiden och jagar en lömsk massmördare, en bomb-mördare. Hur var det? Tidsresor upptäcktes 1992? Och man kunder resa 53 år framåt och bakåt från det origo-året. Intressant idé, men varför bara 53 år (eller vad det nu var)? Tidsresehorisonten? Jodå, det fanns en hel del typiska sci-fi-filosofiska saker att fundera på i denna film.
Look och feel påminner en hel del om Star Wars-mannen Rian Johnson's Looper. I Predestination hoppar man tillbaka till 50- och 60-talen och vi får en extremt lång och riktigt seg set up av hela filmen. Den berättas som en story över en bardisk. Känns inte helt ok att halva filmen går åt för en karaktär att berätta "sin historia".
Vissa delar av inledningen (cool första scen) och slutet (en filosofisk twist som inte går av hackor) var ganska bra, men däremellan var det allmän förvirring. Inte speciellt bra. Ethan Hawke är mer cool som person och filmman än jättebra skådespelare, och i denna film var han ganska blek. Den nya Sarah Snook var helt ok i en "showig" roll. Jag blev dock inte bedårad av skådespeleriet. Inte heller om människans öde. Inte heller av tidsresenärselementen. Allt var mjäkigt men inte uselt. Lagom. Som året 1992 ungefär, om det nu var det året som var origo.
Jag ger Predestination två karriärsval av fem möjliga.
Betyg: 2/5
Efter att vi sett den underbara men skräpiga Död snö 2 valde vi detta sömnpiller till gemensam film. Vad tror du att de övriga filmspanarna tyckte om filmen? Igår, idag, imorgon, 1992?Har du inte sett den? podd
Jojjenito
Fiffis Filmtajm
Rörliga bilder och tryckta ord
The nerd bird
Har du inte sett den? blog
The velvet café
