Criminal (2016)

 

Detta är ännu en film jag valde på grund av Ryan Reynolds, men det kunde lika gärna varit för någon av alla de övriga stjärnorna. Till och med Gal Gadot är med i denna action  / sci-fi. Men tyvärr har både  GG och framför allt RR allt för små roller. Övriga notabla skådisar är Kevin Costner, Gary Oldman och Tommy Lee Jones.

Jo, men detta var väl ganska ok ändå. Underhållning för stunden i alla fall. Det är en "CIA mot terrorist"-film, en actionfilm och en sci-fi. I en nära framtid kan man flytta över minnet från en döende person till annan levande person under vissa förutsättningar. Detta desperata grepp testas med en döende CIA-agent med superviktig information i jakten på en main villain som hotar hela världen. 

Minnena från agenten sätts i en fånge, en gravt kriminell psykopat. Nu ska han, om han går med på det, hjälpa CIA att söka reda på manicken, the MacGuffin. Detta är en ganska kul idé. Som åskådare måste man helt enkelt acceptera att tekniken finns i denna nära framtidsvision för att filmen ska funka. Det är så i en sci-fi. Det viktiga är att filmmakarna av en "tänk om"-sci-fi håller sig till de regler de sätter upp för sig själva, och det tycker jag de gör i stort här. Det blir i alla fall inte total pannkaka av allt.

Däremot tror jag att filmen kunde blivit ännu bättre om de gjort mer av aspekten att psykopaten nu har två personer i sitt huvud. Den konflikten borde kunnat gett bättre utdelning. 

Kevin Costner på gamla dagar är alltid kul att se. Han är stabil. Men om jag skulle rekommendera någon film i liknande genre från nyligen skulle det nog vara "3 days to kill" från 2014 istället.

Gary Oldman spelar över något djävulskt. Trist. Se istället hans Oskarsvinnande insats i "Darkest hour" från 2017. Den filmen är fantastisk.

Tommy Lee Jones gör vad som förväntas. Han är aldrig dålig, men är han bra? Han ger inte så mycket intryck längre. Peakade han redan tidigt nittiotal i filmer som "Under siege" och "The fugitive"?

Ryan Reynolds är spektakulärt bra i det lilla han är med och Gal Gadot är Gal Gadot dvs a supreme being men tyvärr lite för lite av henne också.

Betyg: 2+/5

Ghost in the Shell (2017)

Ghost in the shell. Detta är en remake på den kultförklarade animén som använder sk "live action", dvs vanlig film med riktiga skådespelare. Först och främst måste man konstatera att filmen är otroligt snygg. Oavsett vad som sägs om filmen har den det för sig i alla fall. Scarlett Johansson spelar huvudrollen. The internets stormar över "whitewashing". Det lustiga är att jag tycker att huvudpersonen i animén ser västerländsk ut. Carl informerar mig om att jag ser fel. Ok, då är det väl fel då... Men jag gillar Scarlett och jag gillar henne i denna film så jag är inte allt för oroad ändå. David Chen på /Filmcast lär dock gå i taket. Det ska bli skoj att lyssna på hans podcast när de snackar om denna film...

Det är svårt att flytta en idébaserad animerad film till "live action" och mycket riktigt har den nya filmen blivit mer handlingsdriven än idébaserad. Det är synd att de inte lyckats ta med sig mer av det filosofiska från originalet. En film som Ex machina visade med tydlighet att det går att lyckas med detta. Denna film påminner mig mycket mer om tv-serien Westworld, både till scener och filosofi.

Den nya Ghost in the shell ändrar också en hel del på soryn. Den adderar en backstory för huvudpersonen, har uppdaterat en del karaktärer och adderar mer om företaget som utvecklar tekniken med androider med mänskliga hjärnor. Vi får bland annat en doktor som skapat huvudpersonen, en "mother" spelad av Juliette Binoche. Hackarens natur, bakgrund och syfte har också ändrats vilket ändrar helt på filmens filosofiska grundton.

Så jag antar att de bokstavstrogna som ville att den nya filmen skulle efterapa animen i minsta detalj är mycket förgrymmade.Jag antar dessutom att de som är mest förgrymmade antagligen inte ens ville ha en "live actioN" re-make över huvud taget.

Pp plussidan är alltså filmen grymt snygg. Den bygger upp världen bra och jag den har en bra stämning. Nej visst, den är inte lika stark påd etta som en klassiker som Blade runner, men klart bättre än andra frejdiga re-makes från de senare åren, som den nya Total recall som exempel.

Folket bakom Ghost in the shell har valt att kopiera vissa ikoniska scener och kameravinklar på ett extremt bildlikt sätt. I och med att mycket av handlingen ändrats läggs dessa scener in när det passar i den nya filmen, vilket ofta är i fel ordning jämfört med originalet. Jag gillar detta och ser det som extremt snygga scener som man kan njuta av. Jag inser dock att detta mycket bväl skulle kunna vara en stor anledning till att folk ogillar filmen, så om du är en person som inte gillar denna typ av homage / stöld så kan du känna dig varnad.

Skådespeleriet var överlag bra där jag kommer ihåg Scarlett Johansson, Takeshi Kitano, Michael Pitt, Pilou Asbaek och Juliette Binoche.

Tyvärr förtas lite av filmens "gravitas" av att den mest fokuserar på händelser inte tankar men snygg underhållning för stunden i alla fall.

Jag ger Ghost in the shell tre androider av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Filmen sågs på en filmspanarträff. Här finner du andra filmspanares texter om filmen:
Filmitch
Fiffis Filmtajm
Rörliga bilder och tryckta ord
Har du inte sett den?

Macadam Stories (2015)

Ibland kommer de bästa filmerna till en på festivalen via outgrundliga vägar. Njae, inte så värst outgrundliga kanske men oväntade i alla fall. Kommer ihåg första året då jag hängde med Johan S på Lost and delirious helt ovetande om vad det var för någon film och det blev ju superlyckat, en av de bättre det året. Årets stora överraskning kommer vara Macadam stories. Efter jag gjort mitt schema färdigt klappat och klart kom kompisen Vanessa med en massa nya förslag och jag fick börja ändra på planerna. Vanessa ville så gärna att vi skulle se Macadam stories, en film som jag hade avfärdat snabbt. Jag var dock inte svårövertalad då filmvalen på festivalen till stor del görs med tanke på sällskapet på filmen. Man kan ändå inte veta vilka filmer som kommer vara bra så det är än viktigare att välja trevligt sällskap. Därför slutade det med att jag satt där på Victoria 4 med Vanessa på min vänstra sida och Runis och Marie på min högra sida när den franska Macadam stories startade.

Oh my vilket galet skön film detta var. Jag visste att det skulle vara någon form av "cinema absurde" och det var den bitvis. Vi får följa tre parallella historier om de boende i ett hyreshus i en sliten förort till Marseille (?). En historia om en äldre skådespelerska som lär känna den tonåriga grannpojken, en om en ensam man som springer sönder sina ben och lär känna en nattsjuksköterska samt den om den amerikanska astronauten som kommer ur kurs i landningen, hamnar på taket av hyreshuset och får stanna över hos en gammal arabisk dam medan han väntar på att bli hämtad av NASA.

Den absurda och bitvis melankoliska humorn i filmen är superb, men det bästa med filmen är de varma porträtten av alla sex inblandade. Detta är en film som gjorde mig varm och hoppfull, förtvivlad och upprymd, sorgsen och glad och gråtmild. Alla tre historierna är underbara och efter en något trevande inledning där vi i publiken sökte efter vilken väg filmen skulle ta är den filmiskt guld. Jag nickade kanske till en kortis i början. Filmfesten tar som vanligt ut sin rätt. Det är ju både full fart på jobbet och till det ett springande på både en och två filmer per kväll.

Nu kommer denna film med som en av alla dessa okända filmer som jag hittat på festivalen genom åren. Får se om jag lyckas hitta och bärga den på dvd till mitt bibliotek där hemma. Den skulle passa bra bredvid filmer som den franskspanska Carnages, bronshästvinnaren Schulze get the blues, Hedwig and the angry inch och redan omnämnda Lost and delirious.

Jag ger Macadam stories fyra couscous av fem möjliga.

Betyg: 4/5


Not: Asphalte var filmens originaltitel. Nu går den under namnet Macadam stories.