Just Friends (2005)

 

Just friends är en lite mer ungdomlig romantisk komedi än till exempel The proposal som jag skrev om nyligen. Här spelar Ryan Reynolds den där killen som var tjock och utskrattad i high school, för att tio år senare återkomma till sin hemstad som en framgångsrik "hunk", dvs både rik och snygg. 

Reynolds gör ett gediget jobb, men denna film sällar sig nog inte till mina favoriter från den gode Ryan. Den kvinnliga fägringen består i heta men bortglömda Amy Smart. Hon är ju både kul och sexig. De två är ett bra team.

Men denna film lutar sig trots allt mot komediinnehållet. Chris Klein som vi känner igen från American pie-filmerna gör en rolig roll som den sliskige konkurrenten om Amys gunst. Men lustigast är kanske ändå Anna Ferris som en Taylor Swift-liknande popstjärna som är helt uppfylld av sig själv. Hon och lillebrodern spelad av Chris Marquette är ett annat bra team här i filmen. 

Allt som allt en ganska kul film som ger en bra underhållning för stunden men som sedan glöms ganska lätt. Den känns lättviktig helt enkelt och kommer ljusår efter de bästa romantiska komedierna likt Wedding crashes och dess likar...

Betyg: 2/5

Lost in Translation (2003)

Inför den pågående tjänsteresan till Tokyo fick jag för mig att se om den gamla filmen Lost in translation. Det är en film som jag fullständigt älskade när jag såg den första gången, men jag hade faktiskt inte sett om den tills nu. Med denna omtitt riskerade den sin plats på min Topp 100 bästa filmerna genom filmhistorien!

Hur gick det gå? Bra kan man säga. Jag älskar den fortfarande! Damn, vilken underbar film. Den lever på sin underbara känsla och på de två majestätiska skådespelarinsatserna av Bill Murray och Scarlett Johansson. Det hade gått så långt sedan förra titten att jag glömt av det mesta som händer. Filmen bygger ju dessutom inte på specifika händelser. Jag levde mig in i alla galna situationer och miljöer Charlotte och Bob hamnade i. Vem vet, jag kanske upplever liknande själv på resa i Tokyo just nu när du läser detta? 

Filmen handlar om två själar som guppar på livets stormiga hav. De är på olika platser i sina liv, men mer knyter dem samma än tvärtom. Båda funderar på sina liv, vad gör jag här och vad gör jag härefter? Som om de vore utkastade från sina vanliga liv ser de varandra som räddningen och en fast punkt i kaoset, som lysbojen som hägrar i mörkret för nattseglaren. En osannolik vänskap formas framför våra ögon och deras relation tar en allt annat än rak bana mot något mer? Vi hoppas, vi håller tummarna, vi skrattar och kanske fäller en tår. Hur det slutar vet bara Sofia, Scarlett och Bill.

Filmen är fast förankrad som en av mina absoluta favoritfilmer, den har sin plats på topp 50 säkrad för ett tag till. Det blir en solklar femma!

Betyg: 5/5  

The Hot Chick (2002)

"This is by far the worse day of my life!"

Förra veckans tjänsteresa i Kina startade i den södra huvudstaden, Nanjing. Där var det mest möten och arbete. På vägen hem stannade vi dock några dagar i den norra huvudstaden, Beijing. Vi bodde på välkända Lido Holiday Inn. Helgen spenderade vi med lite turistande och en del shoppande. Tyvärr hade Karens DVD's slagit igen. Damn.

I skymningslandet mellan aktivitet och sömn såg jag två komedier på HBO. Först överraskade jag mig själv med att se en Rob Schneider-komedi - "The hot chick". Mr. Schneider är polare med Adam Sandler, en annan humorist som mest skojjar om fysiska och mentala handikapp, och som brukar komplettera anrättningen med en hel del pruttskämt. Jag hade alltid tyckt att Schneider var jättetråkig. Nu skulle jag testa tesen. Jag hade helt rätt, han är ooootroligt pinsamt dålig.

I "The hot chick" spelar Schneider en småskurk som med hjälp av ett magiskt örhänge byter kropp med en populär cheerleader-high-school-pingla. Filmen har en del roliga men juvenilt grabbiga sexskämt. De flesta lustigheter som är värda namnet spelas upp i traliern nedan. Den heta chickan spelas av Rachel McAdams som också varit med i "Wedding crashers", "State of play" och "Sherlock Holmes". Hon är iofs härlig, men hon är inte med så mycket i filmen.

"The hot chick" får en hetrosexuell lesbisk kyss av fem möjliga...

Betyg: 1/5

Observe And Report (2009)

I ain't going to lie to you Ronnie, there is nothing good about this at all.

Jag ska nu skriva lite om "Observe and report" från förra året. Detta är en extremt konstig film. Jag trodde att det skulle vara en komedi lik många andra filmer med Seth Rogen i huvudrollen, men detta är något helt annat. Om det är en komedi är det i så fall en mycket mörk komedi. Filmen är helt "crazy". Första halvan var rent ut sagt dålig, men sedan började jag gilla filmen mer och mer. Det var som att se någon åka tunna utför Niagarafallen, jag menar jag vill inte göra det själv (står kanske inte bakom alla filmens val...), men det finns ett slagt fascination över att se kraschen från håll.

Filmmakarna hade kunnat gjort en mycket mer komisk film typ "Pineapple Express", eller de kunde gjort ett helt seriöst drama av materialet typ "One hour photo", men nu blev det ett misch-mash. Filmen handlar om en mycket ensam, psykofarmaka-ätande manodepressiv ordningsvakt med storhetsvansinne. Det låter kul, men handlingen är faktiskt mer sorglig än kul.

Det finns till och med en scen i filmen som beskriver filmen perfekt. En man gömmer sig bakom en dörr för att höra hur vår hjälte ska bli förödmjukad och förlöjligad, men det är inte roligt, det är bara sorgligt och mannen bakom dörren kommer fram och säger exakt det...

Jag är förbryllad och en viss del av mig vill ge filmen ett bra betyg bara för dess konstighet, men jag nöjer mig med en tvåa.

Betyg 2/5