måndag 31 juli 2023

The Princess Bride (1987)



The Princess Bride har länge rumlat runt i mitt huvud som en av de bästa filmerna från åttiotalet. Det är en klassisk film som älskas brett av filmnördar. Filmen har varit uppe och nosat på högsta betyget under en stor del av mitt vuxna liv.

Den har en störtskön mix av humor, fantasy och härliga karaktärer. Framför allt humor sticker ut, det är en mix av fysisk humor som funkar och en ljuvlig dialog som firar triumfer med en nästintill brittisk "dead pan" humor. Likheterna med Monty Python finns där, men denna film har flera grader varmare humor. Filmen har ett stort hjärta.

Galleriet av karaktärer är välfyllt. Favoriter är bland andra Iñigo "You killed my father..." Montoya, Inconcievable-Vizzin, Fezzik, Prince Humperdink, Count Rugen, The Impressive Clergyman, The Albino och Miracle Max.

Man får aldrig bra karaktärer utan bra skådespelare som ger dem liv och förutom Cary Elwes och Robin Wright i huvudrollerna njuter vi av Mandy Patinkin, Christopher Guest, Wallace Shaw, Billy Crystal och Peter Falk i ikoniska roller.

Jag må ha sett denna film fler än fem gånger och jag börjar kanske nå en viss mättnadsgrad, men jag älskar fortfarande fäktningsscenen mellan the Dread Pirate Roberts och Iñigo. Det kan vara den bäst koreograferade och genomförda fäktningssscenen i filmhistorien. Extra roligt att den är så bra i en film som inte fokuserar på actioninnehållet.

Jag såg filmen tillsammans med Måns i ett något form av "Filmskolan Redux", dvs de filmer han verkligen borde se för att få en bra start grund att stå på i sitt gryende filmintresse. I alla fall om jag fick välja, och det var det jag fick!

Betyg: 4/5






6 kommentarer:

  1. Det är lite kul att läsa min text om filmen när jag såg den för tredje gången. Likt dig älskade jag den första gången. Men man kanske blivit lite mätt eller växt ur den magiska världen, vilket är synd. Fortfarande en härlig film att återvända till, men känslan av första titten är svår att återskapa. Lite snål med mitt betyg känner jag efter att ha läst både din och min text som cementerar att det är en fin film med mycket positivt.

    https://moviesnoir.blogspot.com/2016/06/the-princess-bride.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den står sig bra men det är nog svårt att återupprepa känslan man fick av att se den för första gången.

      Personligen är jag inte trött på magiska världar men det är fasligt vårt att hitta bra filmer eller serier inom fantasy...

      Radera
  2. Mycket bra film att visa för den uppväxande generationen. Hoppas Måns kunde låta sig svepas med av den både episka och dumglada meta-stämningen.

    Men du, visst är Cary Elwes "the Dread Pirate Roberts"? Fruktad, inte död :)

    https://bilderord.wordpress.com/2023/07/27/x2-the-princess-bride-1973-1987/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror att Måns blev underhållen men han drabbades nog inte av filmen som vi gamla stofiler gjorde när vi såg den för första gången. Kan vara en generationsfråga...

      Ahhh, en typo, dread/dead. Tack för tipset, jag uppdaterar min text.

      Radera
  3. Som jag skrev hos Sofia. Filmen balanserar farligt nära på gränsen till fjantig/larvig och i mitt fall passeras den - tyvärr. Har gett rullen ett par försök men den funkar inte. Kan dock förstå att många gillar den

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den balansgången kan gå åt vilket håll som helst. Jag är kvar på andra sidan.

      Radera