söndag 1 mars 2020

Top 10 of the 1990s


Den första söndagen varje månad under våren bloggar jag och Filmitch om våra respektive tio favoritfilmer för ett decennium. Vi har redan klippt 10-talet samt 00-talet. Idag listar vi la creme de la creme från 90-talet.

Som tidigare vill jag att denna lista av tio orankade favoritfilmer från decenniet ska bli så personlig som möjligt. Jag vill lyfta de filmer som jag gillat mest under 90-talet men också efteråt. Vilka filmer har jag tänkt mest på, älskat, pratat om och sett om oftast? Vilka filmer känns i magen och hjärtat mest som "mina" filmer, de filmer som jag varit en champion för även om andra filmälskare i min omgivning har skakat på huvudet med något nedlåtande eller medkännande i blickarna.

Detta blir således en lista av älskade filmer där det självupplevda, biografiska, perspektivet premieras. Allmänt erkänt bästa filmer får nu ge vika för mina subjektiva och rent egoistiska val.

Denna gång var det lättare än för 00-talet då jag vid den första genomgången fann elva filmer som självklart skulle med och till det 16 filmer som var starka kandidater.

Låt oss kasta oss in...





The Player (Robert Altman, 1992)


Jag älskar Robert Altmans satir över Hollywood och filmbranschen. Superb story om filmmogul som blir mordhotad av anonym manusförfattare. Filmen kryllar av filmiska referenser och en hög av kända skådisar spelar roller och ännu fler gör cameos. Jag hävdade länge att detta var den bästa film jag inte såg för första gången på bio.
Tim Robbins, Great Scacchi, Fred Ward, Peter Gallagher, Cynthia Stevenson, Richard E. Grant, Dean Stockwell, John Cuscak, Andie MacDowell, Marlee Matlin.



True romance (Tony Scott, 1993)


En film som på allvar kan aspirera på att vara min favoritfilm alla kategorier. Det finns en handfull filmer som brukar turas om att inta förstaplatsen. Quentin Tarantino skrev manus. Detta var före han börjat göra film på allvar. Han sålde manuset och gjorde Reservoir dogs för pengarna. Jobbet att filma "True romance" gick till Tony Scott som hanterade materialet på ett superbt sätt. Han bröt mot Quentins struktur med tidshopp och han skrev om slutet. Båda besluten hyllas idag av en enig kritikerkår, Tarantino inklusive.
Skådespelare: Patricia Arquette, Christian Slater, Dennis Hopper, Christopher Walken,  Brad Pitt, James Gandolfini, Bronson Pinchot, Michael Rapaport, Gary Oldman.



L. A. Story (Mick Jackson, 1991)


Steve Martin var länge en favorit, och är det fortfarande till viss del. Här har han skrivit manus och spelar huvudrollen. Ytterligare en satir, denna gång om livet i the City of Angels. Men det är också en fantastiskt fin romantisk komedi. Och den har en stor cast som är suverän. Till sist är den vemiodig, rolig och den innehåller magisk realism. Många av mina check-boxar är ifyllda.
Skådespelare: Steve Martin, Victoria Tennant, Richard E. Grant, Marilu Henner, Sarah Jessica Parker.



The fifth element (Luc Besson, 1997)


Detta är en så fantastisk film, Luc Bessons bästa film. Bruce Willis och Milla Jovovich leder en fantastisk cast. Här är det sci-fi, romantik och humor i en salig blandning. Den är campy men framför allt innerlig. Multi-pass!
Skådespelare: Bruce Willis, Milla Jovovich, Gary Oldman, Chris Tucker, Ian Holm, Maïwenn.



The Thomas Crown affair (John McTiernan, 1999)


Ett lite senare tillskott till pantheon av mina absoluta favoriter. Pierce Brosnan och Rene Russo spelar två grekiska gudar som stigit ner till Jorden och här dansar en parningslek inför allas vår beskådan. De är snygga, sexiga och ouppnåeliga. Ironiskt nog spelas den suveräna Sinnerman när Thomas Crown utför alla moders heist. Filmmediet har sällan varit så perfekt som i denna film.
Skådespelare: Pierce Brosnan, Rene Russo, Denis Leary.



Office space (Mike Judge, 1999)


På tal om perfektion är detta inte en av världshistoriens bästa komedier så säg. Mike Judge har träffat exakt rätt med sin satir om internpolitiken på stort mjukvaruföretag. Kasta så in en gullig romantisk historia och en av filmhistoriens bästa mellanchefer spelad av Gary Cole.
Skådespelare: Ron Livingston, Jennifer Aniston, Gary Cole, John C. McGinley, Stephen Root.



Heat (Michael Mann, 1995)


Bästa crime-thrillerna utan konkurrens. Michael Manns magnum opus är perfektion ända fram till de sista minuterna. Jag gillar inte det icke-intellektuella simpla slutet med att smyga i skuggor och skjuta pistol. Men Hollywood lever fortfarande under koder och självklart får boven inte vinna! Men fram till slutet är detta makalöst bra. Det blir alltid dammigt i rummet när Ashley Judds Charlene tyst sveper med handen över räcket där på balkongen. Fantastisk scen!
Shoot-outen efter bankrånet är fortfarande den mest adrenalingivande actionscenen jag sett.
Skådespelare: Robert DeNiro, Al Pacino, Val Kilmer, Ashley Judd, Tom Sizemore, Jon Voight, Amy Brenneman, Kevin Cage, Danny Trejo, Natalie Portman




The Matrix (The Wachowski brothers, 1999)


Det går inte att prata om 90-talets bästa filmer och lämna The Matrix utanför diskussionen. Vilken grej när den kom, allt från den oortodoxa reklamkampanjen till de fantastiska specialeffekterna, från sci-fi till filosofisk tungviktare, från blå och röda piller till ikonisk "bullet dodging". En milsten i filmhistorien som fortfarande håller.
Skådespelare: Keanu Reeves, Laurence Fishburne, Carrie-Anne Moss, Hugo Weaving, Joe Pantoliano.



Desperado (Robert Rodriguez, 1995)


Hett, sexigt och coolt. Action utan slut med snygga människor och grym musik. Quentin Tarantino skiner i kort scen med maxat underhållningsvärde. De amerikanska tjejerna gillar inte servicen. Danny Trejo är farlig, Quino ocg Campa likaså. Detta var den första filmen jag köpte på dvd. Har njutit av den mången gng. Har den nu på blu-ray. Salma Hayek, snyggast! Antonio Banderas, snyggast!
Skådespelare: Salma Hayek, Antonio Banderas, Steve Buscemi, Joaquim de Almeida, Qunetin Tarantino, Danny Trejo.



Short cuts (Robert Altman, 1993)


Avslutar med Robert Altmans magnum opus. Jag må ha upptäckt Robert Altman via "The Player" men denna film som jag såg två gånger på bio måste vara något av decenniets mäktigaste film. Tio berättelser om livet i Los Angeles, mästerligt ihopklippt av den regissör P T Anderson skulle vilja vara. Filmkonst helt enkelt. Tuggmotstånd, humor, drama, sorg, upphetsning, betänkansvärda scener och öden.
Skådespelare: Julianne Moore, Matthew Modine, Anne Archer, Fred Ward, Andie MacDowell, Jack Lemmon, Jennifer Jason Leigh, Chris Penn, Robert Downey Jr., Lili Taylor, Madeline Stowe, Tim Robbins, Lily Tomlin, Tom Waits, Frances McDormand, Peter Gallagher, Lori Singer, Lyle Lovett.




Plus ytterligare några personliga favoriter, de så kallade bubblarna. Kronologiskt:
  • Jacob's ladder (Adrian Lyne, 1990)
  • Total recall (Paul Verhoeven, 1990)
  • Twelve monkeys (Terry Gilliam, 1995)
  • Whisper of the heart (Yoshifumi Kondô, 1995)
  • Before sunrise (Richard Linklater, 1995)
  • Long kiss goodnight (Renny Harlin, 1996)
  • Starship troopers (Paul Verhoeven, 1997)
  • Grosse Point Blank (George Armitage, 1997)
  • Rushmore (Wes Anderson, 1998)
  • Festen (Thomas Vinterberg, 1998)


Sen har jag en drös hedersomnämnanden som alla är bra, ofta universellt hyllade, de har bara inte varit i min personliga pantheon. Kronologiskt:
  • The silence of the lambs (Jonathan Demme, 1991)
  • Terminator 2: Judgement day (James Cameron, 1991)
  • Unforgiven (Clint Eastwood, 1992)
  • Pulp fiction (Quentin Tarantino, 1994)
  • Fargo (The Coen brothers, 1996)
  • Lost highway (David Lynch, 1997)
  • The straight story (David Lynch, 1999)




    Hoppa nu över och kolla in vilka filmer Johan har valt ut som hans tio favoriter. Kan man gissa på ett överlapp (The Matrix)?



    6 kommentarer:

    1. Jovisst var detta en Henke lista: Action och drama med en tvist. Tar filmerna i tur och ordning:

      10 - Som jag skrev i min kommentar över hos mig tror jag att jag såg denna film vid fel tillfälle. Kanske skulle jag uppskatta den mer idag.
      9 - Bra rulle borde ha varit med som bubblare iaf
      8 - Har sett men minns den inte alls
      7 - Visuellt snygg men det är allt - försökte se om den häromåret men tyvärr alldeles för fjantig tyckte jag.
      6 - Ej sett och inte så sugen heller
      5 - Har sett men minns inget av filmen
      4 - Pacino och korkat slut sänkte effektivt denna film för mig men shootouten är bra.
      3 - Föll på målsnöret hos mig - tänker oftare på Bitter moon än The Matrix
      2 - Jodå skojig film som tål att ses om
      1 - Bra rulle som kanske skulle varit med som bubblare hos mig.
      Du frågade om mina är rangordnade? Jo men listan är alltid lite darrig - det är väl topp tre som sitter säkert på listorna skulle jag tro.
      Vi hörs i 80-talet!

      SvaraRadera
      Svar
      1. Som sagt är det vanskligt med så personliga listor som dessa är. Det är knappt att man ids rekommendera de osedda ens. Allt beror på ens egen historia runt filmerna och nostalgin den ger.

        Mina filmer är inte rangordnade över huvud taget vilket förvirrar mig när du listar dem efter den icke-existerande rangordningen. ;-)

        Om jag skulle listad dem skulle tex Desperado komma på plats 10. Har alltid älskat den och den var den första dvd jag någonsin köpte (om jag minns rätt), men när jag såg om den senast hade den tappat lite. Jag hade blivit mätt på den helt enkelt. Men när jag skulle lista de tio 90-talsfilmer jag längst haft som mina favoriter var den given.

        True romance är nog den som skulle hamna som nummer 1 med The Player och The fifth element som övriga på top 3.

        Ska bli superkul att göra 80-talet, det filmdecennium som skapade mitt filmintresse och formade min smak antar jag. 70-talet kommer vara helt annorlunda för de filmerna har alltid varit "gamla" i mitt huvud, dvs när jag började se film var de redan gamla. Som mina systersöner säger om 90-talsfilm för övrigt. :-)

        Radera
    2. Det är fint med så här personliga listor med filmer som behöver någon som bär facklan för dem. The Player och L.A. Story har jag enbart sett för att du propagerat så hårt för dem, och det är de väl värda.

      En känga åt Magnolia? Jag skulle definitivt ha med den på en topp fem från 90-talet, med en tanke om att PTA tagit inspiration av Altman och lagt in ytterligare dimensioner. Och det säger väl allt om att jag är mer av en pretentiös dysterkvist än du. :)

      SvaraRadera
      Svar
      1. Kul att du gillade de två filmerna. Sen är det en personlig sak vad som blir personliga favoriter. :-)

        Nja, en liten känga men inte pga Magnolia i första hand. Jag gillade Magnolia mycket men den kröp aldrig in i min personliga "pantheon", och jag har aldrig sett om den vilket jag gjort med alla 10 filmer som listas ovan.

        Radera
    3. Spännande -- jag vet ärligt talat inte hur mycket din lista skulle överlappa med min hypotetiska. Skulle nog vara Matrix i så fall. Har aldrig varit något fan av Altman men minns iaf The Player som bättre än Short Cuts.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Jag hoppas att din lista skulle vara så personlig som möjlig. Gärna någon överlapp eller två men inte fler! The Player är MIN! ;-)

        Radera