måndag 2 december 2019

Shadow of a Doubt (1943)


Hitchcock var intresserad av den amerikanska idylliska småstaden när han kom över till Amerika i slutet av 30-talet. Och vad som händer när man släpper in ren ondska i denna idyll utforskas i den välkända Shadow of a doubt.

Tonårsdottern Charlotte "Charlie" Newton och hennes familj får besök av morbrodern "Uncle Charlie". Han är charmerande och världsvan, och både mor och dotter avgudar honom, men bakom masken döljer sig en man med ett allt annat än rent samvete.

Jag gillar filmen och dess teman, framför allt på ett rent intellektuellt plan. De två sidorna av "Uncle Charlie" matchas filmen igenom av en massa dubbletter; av personer, scener, aspekter, situationer och så vidare. Det är otroligt häftigt att se Hitchcocks ratta storyn bakom kulisserna.

Frans, som sett filmen flera gånger förr, ser en aspekt av filmen där naiviteten och aningslösheten hos folket i den lilla idylliska staden utmanas av en ondska som frammanad av en uttråkad och drömmande tonårstjej. Lyssna på veckans avsnitt av Shinypodden säsong 6 för mer om Frans', och mina, tankar om filmen.

Även om filmen är en guldklimp för en analyserande hjärna fann jag den lite kall och distanserad. Detta är ju både en psykologisk thriller och Hitchcocks första film-noir. Som vanligt umgås jag inte med obekymrad lätthet med film-noiren som genre.

Jag älskar Teresa Wrights insats som unga Charlie men är inte lika imponerad av Joseph Cotten. Jag förstår att han var castad emot den type han var känd för, och det kan ha varit en häftig grej för den samtida publiken, men jag inga sådana insikter med mig in i titten.

Filmen får dock självklart ett positivt betyg och jag anser att detta är en film alla som är intresserade av Hitchcocks bör se, en av mästarens mest intressanta filmer hittills.

Betyg: 3/5



8 kommentarer:

  1. Mmm, kan hålla med att det är en Hitchcock att se och intressant är den. Trots det har jag aldrig sett storheten med den. Bra, men inte bland mina favoriter. Sett den två-tre gånger, så kan konstatera att jag bara inte uppskattar den lika mycket som många andra, även om den inte är tokig. Gillar också Teresa Wright mer än Joseph Cotten.

    http://moviesnoir.blogspot.com/2010/11/shadow-of-doubt.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som vi har liknande känslor om den då. Mer intressant är riktigt engagerande rent känslomässigt. Men den är långt från tokig.

      Hoppar över och kollar in din revy.

      Radera
  2. Ja, kanske är det så att den funkar bäst på ett intellektuellt plan, snarare än spänning och att man som tittare (idag) dras in i handlingen och känner för rollfigurerna. De där dubbletterna är ju ett snyggt grepp men det gör kanske att filmen känns "konstruerad".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Filmer som känns konstruerade kan vara en negativ sak, men i denna film kände jag det inte så. Det var något som jag inte funderade över under titten, endast i efterbehandlingen... :)

      Radera
  3. Rätt bra film. Jag gillar den!

    Jag har sett den förut, då framför allt för alla samplingar som favoritbandet Skinny Puppy har tagit från filmen. :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo den hade sina poänger. Men kall filmjävel!

      Jasså, kulturstölder? ;-)

      Radera
    2. Ja just det!

      Ge oss definitionen av Film Noir, hjälp oss formulera vad som är signifikant för genren på Shinypodden!

      Radera