måndag 10 juli 2017

Death Wish (1974)


Jag hade faktiskt inte sett Death wish tidigare men nu var det dags. Var det en film för topplistan för 1974 månne tro? Den är i alla fall "Bronson approved" hos Movies-Noir!

Jag trodde att detta skulle vara en renodlad actionfilm med för tiden grovt våld (vilket antagligen skulle betyda milt våld med dagens mått mätt). Det var dock inte helt rätt. Filmen är snarare ett drama med vissa våldsinslag. Det är mer en psykologisk thriller än en actionstänkare.



Charles Bronson spelar en timid arkitekt vars fru och dotter blir brutalt överfallna i hemmet. Frun dödas och dottern blir galen av upplevelsen. Bronson blir riktigt arg på buset som gjorde detta. Han bor i New York City i en tid före de rensade upp bland buset med en strikt "nollvision" då det gäller brott på alla nivåer. Dagens NYC är som ni vet inte alls lika laglöst som det var på sjuttiotalet.

När Bronson besöker en affärspartner i Arizona ställs frågan om rätten att bära vapen och försvara sig själv och de sina i fokus. Med tanke på dagens vapendebatt är filmen riktigt intressant i detta avseende. Filmen håller helt klart på den sidan som propagerar för att man ska få försvara sig med våld. Och det är svårt att inte hålla med när filmen för fram sin ståndpunkt på ett engagerande sätt.

Vår hjälte får i alla fall en fin revolver i present. Pärlemohandtag och förkromning. Det tar ett bra tag innan Bronson bestämmer sig för att slå tillbaka, först med strumpan med mynt i (klassiker) och sedan med revolvern. Han blir en nattens riddare som utan kval (?) dödar buset som rånar och våldtar.



Filmen spenderar lite tid med att problematisera det faktum att allmänheten snart sätter större tilltro till nattens väktare än stadens poliskår. Till och med vissa polismän hejar på honom, men till slut blir den politiska pressen för stor och polisen måste jaga den massmedialt hyllade hämnaren.

Det är en bra film! Jag blev positivt överraskad. Jag ger Death wish tre Goldblums av fem möjliga.

Betyg: 3/5

8 kommentarer:

  1. Mr. Bronson... blir alltid lika glad att se honom och det gör mig sugen på att dra på en film med honom. Synd att man sett alla man velat se...

    Sant, det är mer drama än action, men det bygger också på en bok (om jag inte missminner mig) så den har mer att komma med än vad man först kan tro.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, jag gissade att du skulle kommentera denna revy vart det lider. Du är ju känd som något av en Bronson-älskare. Du har min tillåtelse att se om din favorit-Bronson nu med en gång! :-)

      Radera
  2. Kul att du gillade den! Det är ju ändå en klassiker u hämndgenren och som sådan riktigt fin tycker jag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt kart en värdig medlem av hämndfilmsgenren!

      Radera
  3. Länge sedan sist vi snackar decennier men mitt minne säger mig att du har helt rätt mer av ett våldsamt drama än en renodlad action/thriller/hämndfilm.
    Läste f.ö häromdagen att bokens författare skrev berättelsen med ett liiiite annat perspektiv nämligen att det är arkitekten som blir skurken då han går till överdrift i sitt hämnande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som boken är klart intressantare då. Det antyddes i filmen att Bronson var splittrad inför steget att börja mörda, men den tråden fullföljdes inte. Speciellt om man tänker på hans min i sista scenen, den när han pekar med fingret som om det vore en pistol, se ovan.

      Radera
    2. Remaken Death Sentence med Kevin Bacon har jag fattat för ska ligga närmare förlagan och den är också grymmare i synen på sin hämnare.

      Radera
    3. @Sofia: tack för infon! Jag tolkar det som att du inte sett den...?

      Radera