Land Ho! (2014)

När jag och min kompis är ute och reser pratar vi om film, musik, livet, jobbet, kvinnor och gör topp-5 listor. Vad kommer vi göra när vi blivit pensionärer och är ute och reser? Kommer vi sitta och knyppla och lyssna på dragspelsmusik bara för att våra farfäder och morfäder gjorde det? Nej, vi kommer prata om film, musik, livet, jobbet, kvinnor och gör topp-5 listor.

Land ho! är en mysig American Independent om två pensionerade svågrar som reser till Island för att återupptäcka sina unga jag i sina gamla kroppar. De pratar om film, röker marijuana, flörtar med kvinnor och pratar om livet. Utan att bli spektakulärt bra ligger filmen hela tiden på ett starkt plus. Skådespeleriet av Paul Eenhoorn som Colin och Earl Lynn Nelson som Mitch är sublimt. Filmen är inte cheesy, övertydlig eller sentimental.

Dialogen är ojämn på ett organiskt och bra sätt. Den upplevs som helt naturlig. Ofta skrattar jag högt åt det grova språket, ibland känns det lite pinsamt. Precis som Colin ibland tar fram skämskudden tycker jag att Mitch är outhärdlig av och till. Resekamraterna gnabbas ibland men har i de största delarna en bra resa. De är helt olika till sin natur, Mitch en "go getter", barnslig och högljudd. Colin eftertänksam, tyst och passiv.

Vi bjuds på en lagom dos humor i en stor portion drama med en hel del allvar som livet självt. Mycket trevlig liten film som fick inleda filmfesten för mig detta år. Klart sevärd.

Jag ger Land ho! tre land i sikte av fem möjliga.

Betyg: 3/5