torsdag 29 december 2011

A Dangerous Method (2011)


Humiliation.

Man kan ju undra varför jag och Kitty valde just denna film. Efter en intensiv filmfest med mycket kultur-film var jag mogen för något lite mer lättillgängligt medan Kitty suktade efter spansk film. På något sätt blev vår minsta gemensamma nämnare en film som jag funderade på att se redan på filmfesten, men som inte blivit av. Efter att ha sett David Cronenbergs två tidigare filmer "A history of violence" och "Eastern promises" just på festivalen ville jag se om detta var en tredje stark film från den egensinnige regissören. Att min man crush Michael Fassbender spelade huvudrollen som Jung var förstås ingen nackdel.

Men tyvärr, "A dangerous method" blev en stor besvikelse. Kitty har redan redogjort för det mesta som vi snackade om efter filmen, se hennes revy här.

Den första jag är besviken på är Herr Regissör Cronenberg själv. Jag hade hoppats att han skulle göra denna historia på sitt lite vrickade personliga vis. Istället levererar han en tekniskt fulländad, men tyvärr helt ordinära period-film. Jag tyckte inte att den är varken vågad eller nervig. Jag kände inget obehag eller förvirring. Den är vanilla, och det är inte vad jag väntat mig från en man med hans rykte.

Den andra besvikelsen är rörande handlingen. Som Kitty redan varit inne på är de bästa bitarna i filmen mötena mellan Jung (Fassbender) och Freud (Viggo Mortensen). Deras dialoger var en njutning att beskåda. Två knivskarpa intellekt som triggar varandra till nya och fördjupade tankar. Det var alldeles för lite av de scenerna. Istället fokuserade filmen nästan uteslutande på kärlekshistorian mellan Jung och Sabina (Kiera Knightly). Trist.


Den tredje besvikelsen gäller fröken Knightlys skådespeleri. När vi möter hennes Sabina för första gången, då hon spritt språngande galen läggs in på mentalsjukhus, trodde jag inte mina ögon. Hon spelar över något så fruktansvärt. Det enda jag fann intressant var hennes sätt att skjuta fram underkäken så att hon liknade alien-monstret. Jag har tidigare tyckt att hennes skarpa underkäke vagt påmint mig om alien, men här går hon all in i imitationen. Det var lustigt. Det kanske är så att Knightly inte vill bli type castad och bara spela "söt tjej" längre, och då kan ju denna roll hjälpa henne på traven.


Michael Fassbender och Viggo Mortensen var båda bra, men de sticker inte ut så mycket att filmen blir ett måste att ses. Jag ger "A dangerous method" två terapisessioner av fem. Det är tal- och spankingterapi för den intresserade...

Betyg: 2/5

8 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med. Jag satte också en tvåa. Knightlys haka bidrog helt klart till detta. Nu ska väl sägas att detta tydligen ska vara historiskt korrekt, att rolltolkningen baseras på fakta. Jag fick några påpekanden om detta när jag själv skrev ner filmen. Men det hjälper ju inte hur sakligt rätt det är när åskådarens reaktion blir att man blir full i skratt och tappar inlevelsen i filmen. Dock är det kanske Cronenberg som ska lastas snarare än skådespelaren. Det är han som sagt åt henne att vara sådär. En stor besvikelse var det i alla fall. Tävlar nog med Tintin om att vara höstens eller till och med årets största i den vägen.

    SvaraRadera
  2. Jessica: Håller helt med, denna och Tintin var två stora besvikelser.

    Jag lät mig förföras av Adam som hade "A dangerous method" som sin mest emotsedda film 2011. Såklart ville jag också se den... Jag ligger lite efter och har inte hört episode 376 än, så jag vet inte vad han tyckte om "metoden".

    SvaraRadera
  3. Jag tyckte inte heller filmen var någon höjdare, man borde begära mer av Cronenberg. Dock tycker jag Knightley inte var så dålig som många tycker. Cronenberg själv har ju sagt att han var mäkta imponerad över hennes prestation, särskilt den i inledningen som hon klarade av galant (alltså så som han hade föreställt sig rollen).

    Personligen tycker jag Mortensen var bäst (men hade för liten roll), sen Knightley och till sist Fassbender som hade en tråkig roll helt enkelt.

    SvaraRadera
  4. Jag ser vad du menar, men jag tycker dock att Fassbender gör filmens sista del mycket bra. Speciellt scenen mot slutet, som jag har en bild från ovan, är han så rysligt bra i. Han sitter och drömmer om ett liv som han kunde haft...

    SvaraRadera
  5. Mmm, det är sant, han har ju den tråkigaste rollen att spela, men gör den trots allt bra. Förstår dock inte riktigt vad Cronenberg ville få ut av filmen. Den är liksom inte jättebra på något område...

    SvaraRadera
  6. Nä, tämligen menlös film. Träligt.

    SvaraRadera
  7. Det är kanske precis DÄR, dvs här ovan, som problemet med filmen påpekas (av Movies-Noir): Cronenberg själv verkar inte ha vetat vad han ville med filmen. Det blir bara ett jaså, det finns ingen nerv och han som brukar vara så fenomenal på just detta.

    Eller så är det tvärtom, att han ville göra ett beigt mediokert drama bara för att visa att han kan? ;)

    SvaraRadera
  8. Fiffi: jag tror du har helt rätt. Movies-Noir, du har formulerat problemet. DC visste inte vad han ville med sin film.

    SvaraRadera