Young and Innocent (1937)

Veckans Hitchcock är Young and innocent som fick heta The girl was young i USA. Detta är nästan en kopia av The 39 steps förutom att det inte finns någon spionring som ligger bakom mordet. Istället är det en oskyldig man som anklagas för mordet, i detta fall på en filmstjärna. Han flyr polisen med hjälp av en ung kvinna och de två söker finna den riktiga mördaren för att rentvå vår hjälte. Den andra skillnaden mot The 39 steps är att Young and innocent är en mycket ljusare film, bokstavligen. Den utspelas mestadels på dagtid. Erica och Robert åker omkring på den engelska landsbygden i gassande solsken. Många av scenerna i The 39 steps utspelas om natten och den filmen har en mörk "aura" runt sig.

Erica spelas av Nova Pilbeam som vi såg som den unga dotter i The man who knew too much. Här gör hon ett gediget jobb som den kvinnliga huvudpersonen. Hon spelar dottern till den lokale polischefen, spelad av Percy Marmont som vi såg som olycklig alpinist i Secret agent. Robert spelas av Derrick De Marney. Han var såvitt jag kunnat se inte med i någon annan Hitchcock-film. Men han hade en liten roll i favoritfilmen The scarlet pimpernel från 1934.

Jag gillar Erica och Robert. De är frejdiga ihop. Precis som i The 39 steps ger hon sin hjälp till mannen på flykt högst motvilligt inledningsvis för att senare under filmen helt komma över på hans sida. Paret är dock mer jämställt än vad man ser ibland inom filmen värld. Hon räddar honom, han räddar henne och de har under hela filmens gång en bra balans i relationen.

Jag fann filmen charmig och småputtrigt fyndig. Dialogen är inte lika vass som i den efterföljande The lady vanishes kanske men den är bra ändå. Karaktärerna är dock mer likeable i denna.

Filmen har också en scen som kan vara den häftigaste enskilda scenen i alla Hitch's filmer före Hollywood. Det är den långa och komplicerade kameraåkningen och zoomningen i en av filmens allra sista scenen, inne i en danshall - från panoramabild till inzoomning på ögonen på en trummis. En fantastisk scen som gör hela filmen sevärd bara på grund av denna enda scen.

Scenen är omtalad och Frans och jag spenderar också en del tid på att analysera den i vårt podavsnitt. Gå in på Shinypodden för show notes och äldre avsnitt. Dagens avsnitt finner ni här.

Jag ger Young and innocent tre Drama Man av fem möjliga.

Betyg: 3/5

 

Hitch's cameo

On set

On set

On set

Designsketch

Designsketch

Secret Agent (1936)

Veckans film i Shinypodden är Secret agent. Som uppföljare till den kändare The 39 steps är den lite orättvist i skuggan av föregångaren för detta är en mycket njutbar liten spionthriller. Filmens stora styrkor är en stjärncast med idel fantastiska skådespelarinsatser och en mycket skön stämning i filmen. Relationerna mellan huvudpersonerna är komplexa vilket de inte brukar vara i Hitch filmer från denna era.

Författaren och gentlemannen Brodie återvänder hem från första världskriget och upptäcker att han blivit rekryterad av militära säkerhetstjänsten. Som cover har säkerhetstjänsten spridit informationen att han dött i kriget! Brodie skickas på uppdrag till en schweizisk skidort för att söka reda på och lönnmörda en illvillig fiendespion. Med sig på uppdraget får han kollegan Elsa som ska uppträda som hans fru och den sydländske lönnmördaren The General som ska stå för det mer slabbiga handhavandet av mördandet.

Vi ser John Gielgud, Madeleine Carroll och Peter Lorre som den brittiska spiontrion. Percy Marmont och Robert Young fyller ut galleriet. Filmens styrka är etablerad!

Filmen är störtskön och har härliga James Bond-vibbar blandat med brittisk gentlemannaanda och så lite romantik, storpolitik och spänning. En komplett film från Hitchcock från hans brittiska period pre-Hollywood.

I poddavsnittet diskuterar jag och Frans både Hitchcocks hantverk och mysteriet i sig och om hur karaktärerna i dramat förändrar inställning till sina uppdrag under filmens gång. Peter Lorre både underhåller och förfärar oss i lika delar. Vi kommer in på scener på tåg och förfäras dessutom över att den brittiska militären offrade sina egna i filmens klimax.

Detta var en stor positiv överraskning!

Jag ger Secret agent tre paralleller till Bond av fem möjliga.

Betyg: 3+/5

Länk till inlägget på Shinypodden, gå in här för att prenumerera, lyssna eller kommentera.

On set

Bioannons tidning 23:e oktober 1936

Rich and Strange (1931)

Filmen är en "mess". Den har svagheter och styrkor. I detta fall väger styrkorna över de negativa och filmen har vuxit flera snäpp sedan jag såg den. Filmen kom ut 1931 bara cirka två år efter talfilmen slagit igenom. I Rich and strange blandar dock Hitchcock friskt de gamla stumfilmsteknikerna såsom textskyltar mellan scener och långa dialoglösa scener med talfilmens nymodigheter. Det ger ett splittrat intryck. Hitchcock testade också en massa filmtekniska saker i denna film, allt från avancerade perspektiv, långa kameraåkningar utan klipp och miniatyrbyggen som visade den stora lyxkryssaren ute på havet. Min poddkompanjon Frans lät allt detta dra ner upplevelsen när han såg filmen. Det är rimligt, men inte upplevelsen jag hade. För mig var relationen mellan Emily och Fred filmens kärna och behållning. Speciellt Emily i Joan Berrys skepnad var mycket lustig.

Jag lyckades alltså se igenom de tekniska ojämnheterna och såg den underbara karaktären Emily. Allt eftersom filmen utvecklade sig framför mina ögon fann jag henne mer och mer bedårande och jag förfasades över hur hennes man Fred (Henry Kendall) behandlade henne. Under den sista delen av filmen fann jag den romantiska komedin snarare transformeras till ett romantiskt drama med lustig dialog. Jag fattade tycke för henne! Och då gillar man filmen mer helt enkelt. Just dialogen är en av filmens styrkor. Mycket av humorn kommer från Emily. Hon levererar citat som:

"I can't wear this! People would think we aren't married!" (när hon får en negligé från sin make)

"Oh! Sat on a knot." (ouch, antagligen inte i manus)

"I like to be shipwrecked. Not half as bad as people make it out." (efter att ha hittat baren på skeppet)

"He's really a very good sailor, but he's not used to it." (förklarar varför maken är så sjösjuk)

Detta är en av favoriterna från Hitchcocks tidiga brittiska år!

Jag snäppar upp mig och ger Rich and strange tre flådda katter av fem möjliga.

Betyg: 3+/5

Lyssna på avsnittet på  shinypodden.se och våra samtal om Hitchcocks filmer.