Game Of Thrones - S08E06 The Iron Throne

Okey, så Daenerys of the House Targaryen, the First of Her Name, Breaker of Chains and Mother of Dragons vann alltså!

Okey, okey, stanna kvar, hör vad jag har att säga. Under ett långt samtal med Patrik i går natt kom en tolkning av avsnittet till mig. Inte som en blixt från klar himmel, mer som en "organisk" utveckling av idéer. Det var en svindlande känsla.

Stora delar av avsnittet är en önskedröm sedd ut Tyrions perspektiv.

Cirka tjugo minuter in i avsnittet startar en nästan tio minuter lång scen. Den utspelas i rummet där Tyrion hålls fången. Tyrion försöker övertala Jon om att Dany måste bort. Jon håller inte med en enda gång under samtalet. Han lämnar Tyrion med en bister min över ansiktet. Är det för att Tyrions ord har nått fram och Jon tänker på att han måste döda Dany, eller är hans min bister på grund av att han inser att en massa problem kvarstår (trots att han inte tänker döda Dany)? Vi vet inte och dessutom ser Jon alltid ut så, med en bister min alltså.

Sen klipper showen till Dany som går in i det raserade tronrummet... En ren repris av den kända "Dany's vision" från sista avsnittet av den andra säsongen. Och precis som i Dany's vision är det vi får se en dröm... Allt från den scenen och resten av avsnittet, cirka 50 minuter, är Tyrions önskedröm!

Allt Tyrion önskar för Westeros, sig själv och andra uppfylls. Dany blir mördad av Jon. Drogon flyger iväg. En vis man får makten i Bran the Broken, en man som inte kommer bli en tyrann. Sansa får behålla The North och så vidare. Till och med Tyrion får bli nye kungens Hand of the King. Sure, "I don't want it." Men det är ju just det han vill. Han vill leva ut sina dagar med att försöka sona för sina brott. Det är något som han sagt om och om igen under denna säsong, och som han följt upp med alla sina handlingar.

Okey, jag känner att ni inte är helt övertygade än.

Men låt oss studera det omvända, låt oss se de sista 50 minuterna rakt upp och ner. Vi får då ett tillrättalagt slut. Mycket är konstigt, orimligt och till och med helt ologiskt. Allt är däremot drömlikt.

I de inledande 20 minuterna ser vi Danys och Grey Worms galenskap. Vem av dem som är mest blodtörstig är svårt att säga. Efter Danys tal på trappan går hon iväg med en livvakt av Unsullies. Sedan i tronrummet är hon helt ensam. Hur rimligt är det med tanke på det vi såg precis innan plus det faktum att hon påvisats vara paranoid (i förra avsnittet)?

Scenerna med Drogon där han accepterar Jon och dessutom inte dödar honom efter mordet kan jag köpa för vem vet vad en drake tänker och gör. Drogon vet ju uppenbarligen att Jon är en Targaryen och han accepterar tydligen att husse och matte bråkat.

Men vad som är helt orimligt, helt omöjligt med tanke på hur denna historia har utvecklats, är att Grey Worm inte skulle avrättat Jon samma dag som hans Breaker of Chains blev mördad. Hans "state of mind" var övertydligt etablerat under inledningen av avsnittet. Han var inställd på att avrätta alla som är emot hans drottning. Och vem skulle stoppat honom? Ser Davos? The Unsullies? The Dothrakis? Vem? Det fanns inte ens (än) någon kung eller drottning som han behövde ta med i beräkningen.

Jag skulle vilja påstå att både Jon och Tyrion skulle med 100% säkerhet blivit avrättade dagen då Dany mördades. Allt var helt enkelt bara en önskedröm i Tyrions huvud. Och för att inte visa det orimliga i avsaknaden av Grey Worms hämnd valde showen att inte visade oss reaktionen hos honom, Tyrion och andra när Drogon skrek ut sin smärta över att hans mamma var död... det var annars en av de mest saknade scenerna för mig, Tyrions reaktion när han hörde Drogon, Grey Worms reaktion.

Det finns mycket mer som i min överhettade hjärna tyder på drömscenariot. Att Bran the Broken blir vald kung. Det känns som ett Sagan om Ringen-slut, det känns inte som rätt tonalitet för Game of Thrones. Plus flera andra små detaljer, som Ser Podrick of the Random Promotions... Som att Ser Bronn of the Blackwater dyker upp och helt plötsligt är Master of Coin.

Låt mig avsluta med en som det känns logisk konsekvens av denna tes, en tanke som kom till mig när jag väl började fundera på drömscenariot. Jo, detta skulle ju faktiskt lösa ett superstort problem för George R. R. Martin. Han får nu chansen att än en gång överraska sina läsare. Han får skriva det "riktiga" slutet. Det slut på sagan som har samma tonalitet som övriga delar av berättelsen.

D&D och George har rimligen kommit överens om att tv-showen får köra "drömscenariot". Det är troligt att skådespelare och andra som arbetat med showen inte ens fått veta om detta. D&D och HBO ville antagligen ändå inte ha ett slut där Dany vinner och därmed gör det till och med mörkare än vad det blev nu. Därmed kan George behandla slutet på sitt sätt. I bokform har han lyxen att kunna skriva vad folk tänker i "first person perspective" och då kan han ju faktiskt lyckas med det än mörkare slutet.

Så. Där har ni den, min tes. Vad sägs? Är jag lika galen som en Targaryen? Eller är jag lika smart som självaste Lord Varys?

Avslutar med mina favoriter från avsnittet:

Daenarys som dödsängeln, wow.
När Drogon reser sig ur snön och hans "acceptance" av Jon.
Hela scenen med reprisen av Dany's vision med fokus på Drogons delar. Ofantligt snyggt gjort.
Drogon smälter järntronen. Jag gillar Joanna Robinsons spaning om att tronen var som ringen i Sagan om Ringen och att den var så ond att den gjorde den som satt på den ond.
Sista bilderna på Drogon som flyger iväg över vidderna.


Nu är säsong åtta slut. Jag ser fram emot nästa säsong!




Ehhh, vänta nu. Noooooooo...



Tidigare inlägg från S8:
S08E05 The Bells
S08E04 The last of the Starks
S08E03 The Long Night
S08E02 A Knight of the Seven Kingdoms
S08E01 Winterfell

 

Game Of Thrones - S08E05 The Bells

Vi närmar oss slutet av Game of Thrones med en rasande fart. Veckans avsnitt var en mixed bag. Det är bara att konstatera att det kommer bli svårt för showen att göra alla nöjda. Respekten för vad som gjordes i Avengers: Endgame ökar för varje avsnitt av GoT som vi närmar oss slutet.

Vi fick nu till slut ett anfall mot King's Landing som showen har teasat om länge och väl. Till skillnad från kriget mot The Night KIng kunde man nu i alla fall se tydligt vad som hände, men som fajt betraktat var detta för ensidigt för att bli riktigt intressant.

Att Dany blev spritt språngande galen låg kanske i korten trots allt, och Emilia Clarke säljer in snappen till galenskap riktigt bra, man ser den inre monologen i hennes ansikte. En dialoglös scen som var avsnittets avgörande punkt. Det var dessutom skönt att se att hon och Drogon flög på ett sätt att de inte lätt blev ett offer för skorpionerna. Däremot var det väldigt överraskande att Drogons eld numera kunde spränga murar och fälla hela hus. Hans eld har ju tidigare mest förtärt människor och djur, inte fungerat som dynamit. Att hålla sig till seriens "logiska regler" är extra viktigt just för att det är en hittepå-värld.

På tal om Drogon var han huvudperson i tre av mina favoritscener. Den första var när hans ansikte kom fram i mörkret bakom Dany vid avrättningen av Lord Varys. Den andra häftiga scenen var när han dök upp högt upp i solen. Såg ni honom redan i scenen när Euron tittade upp mot solen första gången? Han syns som en liten skärva. Jag såg något och frågade till och med Johan som jag såg avsnittet med om jag sett rätt. Den tredje favoritscenen var när han dök upp bakom The Golden Company och sprängde porten och halva muren bakom soldaterna. Kameran vilade på The Golden Company precis så länge att man hann börja undra om Dany och Drogon inte borde kunna dyka upp över muren, nu flög de igenom muren istället.

Avsnittet innehöll flera sista scener med riktigt stora karaktärer, flera från A-listan. Även här var det en mixad säck. Cersei har ju länge varit mindre intressant eftersom hon befunnit sig i princip ensam i King's Landing. Hon är som bäst i vass dialog och karaktärsdrivna scener med hennes motståndare. Nu fick man se henne gå från arrogant till fullständigt besegrad och tillintetgjord men det skedde mestadels i ensamhet. I slutet av avsnittet kom Jamie till henne. Jag hade sett fram emot att hennes fall skulle ske i samma rum som några av hennes fiender. Nu blev hennes och Jamies slut närmast patetiskt (ömkligt), och jag kan inte förneka att jag kände mig lite snopen.

The Hound, Sandor, mot The Mountain blev ungefär som förväntat. Det var ödet och historiens cykliska natur som dikterade att The Hound skulle döda sin bror med eld. Observera den fina gesten av Arya att tilltala honom med hans förnamn i deras sista scen.

Lord Varys död var mycket bra skriven, helt i linje med historien och den kändes organisk. Tyvärr kände jag inte så mycket som förväntat. Han var ändå en favoritkaraktär. Mycket av det som sker i slutet av showen är forcerat och allt sker allt för fort.

Den stora händelsen i avsnittet var förstås slakten av civila i King's Landing. Det var mörkt, kanske mörkare än vad jag hade väntat mig att showen skulle bli. Specialeffekter med brinnande stuntmän och bilderna på draken var exceptionella. Däremot var det inte speciellt roligt att se på i längden. Jag gillar krigsslag som är mer ovissa, innehåller tydliga strategiska poänger och där karaktärer vi älskar slåss mot bittra fiender. I princip inget av det uppfylldes av denna långa scen.

Showen har härmed på ett tydligt sätt svängt om Dany. Hon är nu exakt det hon fruktade att bli, lika galen som sin far, en eldgalen despot. Internet har påmint om Danys vision från sista episoden av säsong 2. Hon går genom ett raserat Red Keep där det singlar ner vit aska som snöflingor. En signifikant scen.

Arya? Showen behövde en ställis för oss i publiken inifrån King's Landing. Karaktärsutvecklingen för henne att välja att inte fortsätta jaga Cersei var stor, men den försvann måhända lite i dammet. Att hon sedan överlevde när alla andra runt henne brann får ses som en fantasy trope antar jag. Tur att en vit häst dök upp där från intet.

Nu har de i alla fall satt upp pjäserna för ett tämligen så intressant sista avsnitt. Vem kommer döda Dany? Tyrion - symmetrin i att båda bröderna kommer ha dödat en eldgalen despot? Arya - "the angel of death", men nej hoppas att hon lämnar dödens stig nu? Jon - symmetri med Jamie, han måste göra vad som krävs trots att det förstör honom? Men vad händer då med Drogon? Och vad är signifikansen av att det började brinna wildfire lite här och där under anfallet?

Tidigare inlägg från S8:
S08E04 The last of the Starks
S08E03 The Long Night
S08E02 A Knight of the Seven Kingdoms
S08E01 Winterfell

Game Of Thrones - S08E04 The Last Of The Starks

Ja men det här var ju tråkigt.

Jag börjar bli nervös inför slutet nu när det bara återstår två avsnitt kvar. Peppen är dalande då det fjärde avsnittet för säsongen är det klart svagaste och det är framför allt manus som är den svaga länken. Det är åter igen tydligt hur mycket showen tappat efter att den litterära förlagan inte finns där längre.

Det börjar bli tydligt att showen glider mot en strid mellan två galna kvinnor, Mad Queen Cersei vs Mad Queen Dany. Det är trist då jag hyllat showen flera gånger för deras starka och komplexa kvinnliga karaktärer. Men showen är svag för cykliska händelser och de vill kanske att Dany ska vara sin fars dotter i allt? Det blir än mer frustrerande när man inte kan sia om hur det hade gått i böckerna (om de skrivits klart före showen dvs).

Jag älskade de två första avsnitten och peppen var i topp efter andra avsnittet. Trean var lite mindre eggande trots att det var så spännande under titten. Dels var det svårt att se vad som hände pga för mörk bild, dels hände en massa ologiska saker. Så fort man började tänka på vad som hände under slaget faller mycket i bitar. Och den trenden fortsatte här i avsnitt fyra.

Suspense vs Surprise
Det verkar orimligt att Benioff och Weiss inte har studerat film och specifikt Hitchcock. Kan de ha missat en av Hitchcocks viktigaste lärdomar, den om suspense vs surprise? Vi pratade om detta flera gånger i Shinypodden om Hitchcock. Hitch säger att för att en scen ska bli spännande måste publiken få se faran som nalkas. Annars blir det bara en överraskning.

Nu har de missat chansen till scener med hög nivå av suspense i två avsnitt i rad. I detta avsnitt var det när draken Rhaegal dödades. Vi fick en överraskning. Helt plötsligt "out of nowhere" kom det fyra stora pilar och dödade draken. En katastrofalt usel scen för att ha innehållit en så viktig händelse i showen. Om vi hade fått se Euron och hans flotta i bakhållet tidigare hade den scenen blivit mer suspensful och antagligen bättre. Sen var det dessutom orimligt att Eurons flotta kunde gömma sig bakom en klippa och trots att de inte sågs kunde de ha fri sikt att skjuta draken. Hur kunde Dany undgå att se dem från sin position uppe i skyn? Och kunde inte Tyrion, som ett tag var så smart och taktisk, förutse detta ens lite? Tyrions kompetens ändras om och om igen, denna gång så att showen ska kunna slänga in en tittut-överraskning. Dåligt manus helt enkelt.

De gjorde samma sak med Arya i förra avsnittet. De valde att inte visa hennes skills, visa hur hon tog sig in bland zombies och white walkers, kanske iklädd en mask av en död man till och med. Det är detta hon har tränat på i en sex-sju säsonger. Att visa i bild hur hon avancerade närmare och närmare The Night King hade skapat en hög nivå av suspense. Nu kom hon flygande in i bild istället, en tittut-överraskning. Surprise istället för suspense. Dessutom hade en sådan förlängd scen kunnat innebära att Theons sista handling kunde ha fått en större betydelse. Han skulle ha kunnat bli en distraktion som gjorde att Arya kom ända fram till The Night King. Nu blev hans handling en ädel gest som i praktiken inte betydde något.

Åter till fjärde avsnittet. Jag tyckte att hela avsnittet hade en mycket konstig känsla. Den inledande festen var obehaglig mest hela tiden. Jamies ombyte av personlighet lika lättvindigt som att byta underkläder var ytterligare ett tecken på svagt manus och Tyrions extremt ohyfsade och okaraktäristiska fråga till Brienne om hennes oskuld var ledsamt att beskåda (och "konstruerad" av showen för att Jamie och Brienne skulle få dela säng). Även scenen med Gendrys frieri kändes "out of character". Det verkade som att de tryckt in frieriet bara för att Arya skulle kunna svara att hon inte är en lady, en fan service, återblick från tidigt i första säsongen när Arya säger detsamma till sin far Ned.

Vad var bra då? Klart det fanns skärvor av bra saker i avsnittet också. Showen har en hög lägstanivå och avsnitten är givetvis väldigt bra producerade, speciellt nu när man kunde se vad som hände. Detta var ett avsnitt som fokuserade på karaktärerna och vi fick flera bra scener med folk som bara pratar med varandra. De bästa scenerna som jag kommer ihåg det:

Inledningsscenen när de begravde sina döda. Bra scen.

Sansas mumlande om att hon lovade att aldrig avslöja Jons hemlighet... för att sedan omgående avslöja hemligheten i nästa scen (till Tyrion).

Arya och The Hound "on the road again". Arya rider mot Cersei för att släcka ytterligare ett par ögon på sin lista? The Hound rider mot "the Clegane bowl", fajten mot sin bror The Mountain?

Sista scenen med Tyrion och Qyburn var ljuvlig. Missandeis sista ord "dracarys" var ödesdigert men mycket bra. Danys ansiktsuttryck, starkt.

Game Of Thrones - S08E03 The Long Night

Jag är kluven om det tredje avsnittet The long night. Inspelad under mer än 50 nätter i rad var detta ett extremt avsnitt på många sätt. Det var ett av de mest spännande tv-serieavsnitten jag någonsin har sett. Spänning inför att de dödas arme skulle anfalla var olidlig. Jag kunde knappt sitta stilla under stora delar av de långa avsnittet. Mot slutet led jag nästan av anspänningen och ville bara att det skulle ta slut så att jag fick reda på slutsumman av vinster och förluster... Avsnittet var mörkt med död överallt (fast mindre död än det ett tag verkade som).

Men det var också bokstavligen mörkt. Det gick ju knappt att se vad som hände i många scener! Jag och Johan såg avsnittet på HBO via Apple-TV på min stora plasmaskärm och bilden var undermålig under stora delar av avsnittet på grund av att allt var så mörkt. Det var mycket synd och jag ser fram emot att se avsnittet på Blu-Ray i framtiden.

För mig är inte de stora slagen det bästa med Game of Thrones och förutom den fantastiska spänningen före slaget är ju resten av avsnittet ett enda stort slag. Jag hade hoppats att showen skulle lyckas med "logistiken i slaget", dvs hjälpa oss åskådare hålla ordning på var alla var i förhållande till varandra och fienden samt vilka karaktärer som gjorde vad, men detta lyckades bara delvis.

Jag hade också förväntat mig att de goda skulle ha smarta strategier för slaget men det saknades helt. Jag förstår helt enkelt inte vad planen var. De hade till slut alldeles för få stridande att bemanna Winterfells murar vilket kändes som borde varit högsta prioritet. Och varför låta de flesta gå ut utanför Winterfell om de ändå skulle offras? Först rök alla Dothrakis. Varför i hela friden skulle de anfalla på det viset? Helt verkningslöst, snarare motsatsen då the Night King kan återuppväcka döda. Det enda deras självmordsritt gav var snygga shots för showen. Det var coolt med deras brinnande svärd.

The Unsullies offrades för att skydda de som retirerade in i Winterfell. Det var också lite knasigt då de inte alls hade behövt hålla stånd om färre varit utanför murarna till att börja med. Inför The Battle of the Bastards sa till och med någon att det enklaste sättet att besegra fienden var att bara stanna innanför murarna på Winterfell...

Ok, så till fajten på individnivå. Även här var jag mestadels lite förvånad. Det var inga "mäktiga" fajter då zombisarnas enda fördel var deras absurt stora övertag i antal. De, zombisarna, förintades så fort de kom i kamp med någon med dragon glass vilket gjorde alla heroiska insatser kändes något futtigare. Aryas balettdans med sitt nya vapen, i full River Tam mode, var till exempel inte lika imponerande när motståndarna inte kunde motstå hennes hugg men ändå vann på att de var så många. Hela anfallet mot Winterfell påminde mig om filmen World War Z.

Några halvstora karaktärer dödades under striden och den som kändes mest var helt klart Theon. Vilken resa den karaktären har gjort under åtta säsonger! Jag kände sorg i hjärtat. Jorah, Beric Dondarrion, Lady Lyanna Mormont och Edd var trevliga karaktärer men inte någon av huvudkaraktärerna.

Efter många spekulationer verkar det nu som att the Night King och hans White Walkers är besegrade. Jag kan tycka att det gick lite väl fort och "enkelt" med tanke på att showen byggt upp mot denna fajt i drygt sju säsonger.

Men nu verkar det alltså som att den sista dansen kommer vara den med Cersei om tronen ändå. Jag har ingen aning vad showen kommer göra under tre extra långa avsnitt som nu återstår. Det är i och för sig lite spännande.

Aryas hjältesprång var bad ass. Jag såg det och fattade till slut vad som hände.

Vad Bran gjorde under fajten då när han lämnade sin kropp har jag dock ingen aning om. Kom han tillbaka?

Game Of Thrones - S08E02 A Knight Of The Seven Kingdoms

Lugnet före stormen skulle man kunna säga. Trots att showen måste skynda framåt för att hinna med allt, alla slag, tar den sig tid med att ge oss stilla scener där karaktärer vi bryr oss om tar farväl. Jag gillar detta långsamma avsnitt mycket även om jag som alla andra ser fram emot de stora slagen. Två av de kommande avsnitten, avsnitt tre och fem, regisseras av Miguel Sapochnik som är showens "go to guy" då det gäller battle-avsnitt. Jag hoppas och tror att slagen kommer vara mäktiga men att det vi ser kommer fokusera på enskilda karaktärers öden och att karaktärsutveckling kommer fortsätta att ske. Det kräver en mycket skicklig regissör att planera sådana avsnitt.

Karaktärer har återförenats, kramats, bett om ursäkt och fulländat relationer som byggts under sju säsonger. Nu kommer kriget och i princip alla karaktärer vi känner i denna värld kan nu dö utan att vi som åskådare bör känna oss otillfredsställda. Endast ett fåtal karaktärer kan inte dö då deras arc inte har slutförts, mest notabla är Jon och Dany såklart. Och Cersei och Jamie.

Andra avsnittets mest känslosamma sekvens var den med Jamie och Brienne när han adlar henne, A knight of the Seven Kingdoms. Brienne ler för första gången! Hennes långa story arc har knutits ihop. Vi har sett henne bygga relation med Jamie samt jobba för att få hem Sansa och Arya till Winterfell, som hon lovade mamma Catelyn Stark. Döttrarna är nu på Winterfell, check, och i och med detta avsnitt kom hennes relation med Jamie till sin slutpunkt. Jag gillar henne men eftersom man får räkna med att de flesta kommer dö under denna sista säsong så är nog hennes dagar räknade.

Hur lång var scenen framför brasan? Och hur hann showen med en så lång och mild scen under denna säsong? Makalöst. Tyrion häller vin till bredden i Podricks glas! Tormunds hysteriska historia om hur han fick sitt namn Giantsbane. Podrick har ju uppenbarligen många dolda kvaliteter. Han kan sjunga också. Internet har berättat för mig att sången tydligen hade stor betydelse för bokläsarna.

Sången kan också representera producenternas, författarnas och show runners vemod över att den långa serien tar slut... De likt Jenny önskar att de inte behövde lämna...

High in the halls of the kings who are gone
Jenny would dance with her ghosts
The ones she had lost
And the ones she had found
And the ones who had loved her the most
The ones who’d been gone for so very long
She couldn’t remember their names
They spun her around on the damp old stones
Spun away all her sorrow and pain
And she never wanted to leave
Never wanted to leave

Grey Worm och Missandei sade ett ömt farväl också. De började dessutom göra planer inför framtiden vilket måste anses som ett mycket dåligt omen. Hoppas att Grey Worm får ett ärofyllt slut.

Theon och Sansa? Urk, det verkar galet. Men scenen dem emellan var bara slutet på en annan story arc, den Theon levt. Hans förräderi och återupprättelse är slutförd. Jag gissar att han kommer dö försvarande Sansa även om han valde att stationera sig hos Bran inför slaget...

Sansas scen med Daenarys var också najs. Två av de starkaste kvinnorna i serien satt ner och samtalade. Synd att de blev avbrutna jag hade velat se fler minuter mellan de två. Bra däremot att showen lämnade frågan om vem som ska härska över The North outredd. Det finns utrymme för mer i den frågan senare under säsongen. Mycket intressant!

Arya och Gendry. Scenen är rimlig med tanke på att de flesta i Winterfell med rätta tror att de endast har en natt kvar i livet, men kändes inte scenen dem emellan lite konstig? Kan ha att göra med att jag alltid sett Arya som "lillasyster"... Dessutom är denna serie trots alla sina nakenscener inte som bäst när det gäller kärleksrelationer. Den har svårt att förmedla personkemi mellan tilltänkta kärlekspar, tänk Jon och Dany som känns mer som kompisar än älskande. Vänskapsrelationer och lojaliteter känns oftast starkare berättartekniskt eller rent personkemimässigt.

Aryas arc har varit brokig. Hennes livliga energi från de första säsongerna har bytts ut mot en mörk dödsängels. Hon är mer bad ass men också tråkigare än vad hon var som liten. Efter hennes natt med Gendry kan hon kanske balanseras lite, hon kan kanske leva upp lite igen? Detta tankesätt bådar i och för sig inte gott för hennes chanser att överleva. Nu har hon kanske något att leva för mer än hämnd och då ligger hon ju risigt till. Eller än hellre Gendry i hennes ställe, för jag har alltid tänkt att Arya är en av få som kommer gå levande ur denna serie... Men var är hennes direwolf Nymeria? Jag skulle gärna se henne komma tillbaka. Vi såg ju Ghost i bild nu igen i alla fall. De har en roll att spel helt klart.

Avsnittets bästa scener var Jamies ursäkt till Bran, Tyrions lilla vinstund framför brasan, Ser Davos och den lilla flickan med ärr i ansiktet (återkallade känslorna för Shireen), den stenhårda lilla Lyanna Mormont som vägrade gå ner i kryptan, samt scenen mellan Jon och Dany framför Lyannas grav. Men hade inte Jon en risig tajming? Hur kommer Dany reagera nu? Vad kommer hon göra om hon får chansen att rädda eller inte rädda Jon under fajten?

På tal om Lyannas grav. Är Winterfells crypt verkligen en bra plats att gömma sig på när det kommer White Walkers som kan få döda att återuppstå på besök? Vilka är det som skulle gå ner i kryptan förutom en massa kvinnor och barn? Gendry, Sam och Tyrion tror jag.

Sam har blivit en större och större favorit hos mig. Hans scen med Jorah var fin. Jag hoppas att Sam överlever slaget. Är hans story arc slutförd? Hoppas inte det, den känns inte helt slut. Att hans stulna böcker kommer på tal om och om igen borde ha betydelse till slut...

Till sist en spaning... Var var The Night King och den levande döda Viserion? I den sista skräckinjagande scenen ser vi inte någon av dem. Vad betyder detta? Jag har en teori om att The Night King kommer anfalla King's Landing före den avgörande striden sker i norr. Säsongen kommer antagligen ha minst två stora slag. Jag är kluven om Cerseis öde. Det har känts rimligt att någon av hennes bröder skulle vara den som dödar henne, allra helst Jamie såklart. Men hon kommer kanske gå under i ett slag mot The Night King vilket skulle vara ödets ironi med tanke på hennes senaste förräderi mot de levande (att inte bidra med sina arméer). Kan det kanske bli The Mountain som vänder sig emot Cersei styrd av The Night King, för han är ju redan en levande död av något slag. Å andra sidan har showen också byggt upp emot att The Hound (som jag älskar) ska få döda sin bror The Mountain.

Ser jag fram emot de kommande fyra avsnitten? Ja.