Bond, James Bond: The Spy Who Loved Me (1977)

Bond nr 10: The spy who loved me

Utgivningsår: 1977
Regissör: Lewis Gilbert
Locations: Österrikiska alperna, Kairo, Sardinien

Plot: Bond tvingas samarbeta med ryska agenten Triple-X i jakten på ett atomubåtsspårningssystem. Under äventyret hinner Bond både förhindra världskrig, stoppa Strombergs ambitioner att döda alla på jorden och starta en ny mänsklighet under havets ytan samt lägga Triple-X på rygg i sänghalmen.

Cast
James Bond - Roger Moore
Major Anya Amasova (Triple-X) - Barbara Bach
Karl Stromberg - Curt Jürgens
Jaws - Richard Kiel
Naomi - Caroline Munroe
Sandor - Milton Reid
Miss Moneypenny - Lois Maxwell
M - Bernard Lee
Q - Desmond Llewelyn
Fredrick Gray - Geoffrey Keen
Anatol Gogol - Walter Gotell


Revy
Älskade spion har en speciell plats i mitt filmliv. Det var antagligen den första barnförbjudna film jag såg då far och son for in till sommarbion i Skärhamn någon gång i slutet av 70-talet. Jag kommer ihåg kvällen som något mycket speciellt, det var inte så vanligt att jag och far gjorde saker tillsammans, och filmen var så fantastisk att jag knappt kunde tro att det var sant. Kanske lades grunden redan där för min livslånga kärleksaffär med film som konstform?

När jag nu såg om filmen var det en resa nerför minnenas aveny. Det som gjorde filmvisningen än bättre var att jag såg den tillsammans med min gamle gode vän från Skövde Olof; mannen, myten, legenden, Mr Magic helt enkelt. Olof var den STORE bondexperten när vi växte upp nere på västgötaslätta. Jag kände mig hedrad att få se filmen med honom.

Så efter denna inledning förstår du kanske att detta är en film som jag kommer ha mycket svårt att förhålla mig objektiv till. De flesta filmerna i serien har jag sett med "nya ögon" och bedömt dem efter vad jag tycker och känner om dem idag, som vuxen och låt oss säga litet mer erfaren filmtittare. Men The spy who loved me kommer för alltid att ses genom ett tidsfilter. Så är det bara.

Filmen är speciellt på det sättet att detta är höjdpunkten på Roger Moores stint som Bond, och höjdpunkten på de storslagna och bombastiska bondäventyren som hade sin storhetstid under 70-talet med en storskurk som vill förgöra världen, en lysande hench man, en vacker bondbrud och bilar, action och explosioner. Ack hur kan man inte älska spektaklet?

Prologen: 9

Detta är alla prologers moder. Den är kort men briljant. Introduktionen av Agent Triple-X (hysteriskt namn) görs med en liten twist. Man ska tro att det är mannen i sängen som är agenten, men nej, det visar sig att det är kvinnan i Barabara Bach's skepnad som är den fruktade agenten. Sedan följer den ikoniska skidscenen som slutar i ett av actionfilmens stora stunt. Bond åker ut över stupet och faller handlöst. Neeeeeeeeej. Jo. Fallskärmen! Intro nya versionen av bondtemat. Rysningar!

Bad girl: James, I need you!
Bond: So does England.

Bondlåten + Titelsekvensen: 8

Jag kanske inte höjer så många av 70-talslåtarna till skyarna men denna är ju helt fantastisk. Carly Simon har en pipa som heter duga. Låten är smäktande, pompös, den lovar bättre tider och inger hopp. Titelsekvensen är ytterst ordinär med pistoler och brudar i siluett. Har vi sett det förut?

Storyn: 5

Det är en enkel story, Bond hinner bara utföra en enda "task". Han åker till Egypten och letar och sen till Sardinien. Bonds uppdrag är att söka efter dem som tagit fram tracking systemet för atomubåtsjakt. Han samarbetar med Triple-X som i sin tur svurit på att döda sin älskares mördare. Hon samarbetar med Bond utan att veta om att det är han som är mördaren. Som vanligt får vi inte träffa storskurken förrän sent in i filmen. Och som vanligt är det skurkens hench men som Bond måste tampas med. Jag kan väl hålla med Joel om att en film som Licence to kill har ett manus på en helt annan nivå än en film som denna, med lite fler förvecklingar och händelser som påverkar senare handling etc. Men det är inte fokus på en invecklad handling i en film som denna. Det är inte det Bond är än (vid detta laget).

Bondskurkarna: 7

Stromberg har några guldkommentarer. Han spelas bra av en sliskiig Curt Jürgen, men han är inte med så mycket. Istället är detta till mångt och mycket Jaws film. Richard Kiel gjorde entré som den gigantiske mannen i denna film. Och my gosh vad stor han är. Vad kan man tycka om Jaws som karaktär? Han säger inget och ger ett ganska korkat intryck i de flesta scener han är med i. Han inger en viss respekt för sin råstyrka men ser jag honom som en riktigt farlig motståndare? Nej, han är ingen Grant direkt.

Vid sidan av Jaws har vi förstås Sando, denna korte men breda muskelknutte i samma form som en kortlek på bredden. Han ser ut som en linebacker från NFL. Scenen när Bond besegrat Sandor på taket är underbar. En mörk sida av Bond kommer här fram som vi inte får se så ofta från denna era av Bond. Sandor hänger i för glatta livet i Bonds slips och efter Bond fått veta den information han söker rycker Bond brutalt undan slipsen så att Sandor faller till sin död. Tjaboom.

Till sist har vi den mycket underhållande helikopterpiloten Naomi. Även henne tar Bond död på men där kan man åberopa att om någon försöker döda dig ska du försöka döda dem tillbaka (försvenskning av känt uttryck på amerikanska, känner du igen det? Någon?)

Bondbruden: 4

Jag har för mig att jag tyckte att Barbara Bach var het som attans när jag var yngre? Kan det stämma verkligen? Nåväl, ex-Beateln Ringo Starr tyckte i alla fall så och gifte sig med henne. Tyvärr tycker jag inte att Triple-X funkar. Jag hyllar producenternas ambitioner med att ha en stark kvinnlig motpol till Bond, men jag känner inte att Bach fyller de skorna. Det finns bättre bondbrudar som har bättre personkemi med Bond både före och efter Amasova. Nej, detta var en svaghet som trängde genom mitt nostalgiska filter.

Medhjälparna: 3

Konstigt nog har inte Bond några medhjälpare alls i denna film förutom Penny, Q och de övriga hemma på kontoret. Det beror såklart mycket på att Triple-X inte bara är brud utan medhjälpare också. Men denna kategori blir mycket kortfattad i denna film. Även om Q har nån rolig scen om jag inte missminner mig.

Actionscenerna: 6

Bond mot Jaws vid pyramiderna sticker ut. Kul scen med lite smygning först och sedan slagsmål. Senare gör de om den kända tågkupéscenen från From Russia with love. Det var en trevlig lite vink, men den scenen når inte upp till sin föregångare. Fast slutet är ganska lustfyllt när Bond elektrifierar Jaws i tänderna.

Slutscenerna när Bond fritar ubåtskillarna och de fajtas inne i Strombergs supertanker är av de klassiska actionsscenerna. Jag tyckte att det var höjden av action när jag var liten. Numera har jag större krav på finesse, men jag kan inte låta bli att sitta och le när jag återser scener som denna.

Gadgets: 7

Jag brukar inte lista Bond's bilar i denna kategori men för denna film måste man ta med hans Lotus Esprit. Bilen med missiler som skjuter ner helikoptern och undervattensfunktion. Mycket läckert. Filmens bästa och mest kända scen i konkurrens med fallskärmsscenen i prologen är när Bond och Anya åker upp med bilen på badstranden och mannen med vinflaskan. Torr brittisk humor med fisken som Bond släpper ut genom fönstret. Film ska vara kul och detta är jättekul!

Annars ser vi en klocka som kan ta emot textmeddelanden. Är det inte en sådan Apple håller på att utveckla nu? XXX har en farlig cigarett som får Bond att sova.

Quotes: 7

En av seriens tyngsta citat finner vi i dialog mellan Bond och Stromberg:
James Bond: Your time is running out, Stromberg!
Stromberg: Yours too, Mr. Bond. Yours too. And faster than you think.

Från prologen:
M: Moneypenny, where's 007?
Moneypenny: He's on a mission sir. In Austria.
M: Well, tell him to pull out. Immediately.


Ett axplock av kul lines...

Sheikh Hoseim: What can I offer you? Sheep's eyes? Dates? Vodka martini?
James Bond: When one is in Egypt, one should delve deeply into its treasures.


Q: Right. Now pay attention, 007. I want you to take great care of this equipment. There are one or two rather special accessories...
James Bond: Q, have I ever let you down?
Q: Frequently.


James Bond: [Amasova has just used a Bond car gadget to kill an enemy] How did you know about that?
Major Anya Amasova: I stole the plans to this car two years ago.

James Bond: [in the Lotus Esprit, just before destroying one of Stromberg's helicopters with a missile] It's time we said goodbye to an uninvited guest.

James Bond: Which bullet has my name on it? The first or the last?
Major Anya Amasova: I have never failed on a mission, Commander. Any mission.
James Bond: In that case, Major, one of us is bound to end up gravely disappointed, because neither have I.


James Bond: Mmm, maybe I misjudged Stromberg. Any man who drinks Dom Perignon '52 can't be all bad.

Lite humor mot slutet:
Major Anya Amasova: But James, what will our superiors say?
James Bond: They're never going to know.

M: 007!
General Anatol Gogol: Triple X!
Sir Frederick Gray, Minister of Defence: Bond! What do you think you're doing?
James Bond: Keeping the British end up, sir.

Sista scenen: 4

En ganska förväntad sista scen. Bond och Anya hamnar i en räddningsflotte och börjar värma varandras kroppar. De tror att deras potentiellt omvälvande aktiviteter sker i det dolda men då lyfts flotten upp på ett krigsfartyg och M, Gogol och de övriga tittar in. Kul, men jag kände inte att scenen ringde sann.

Jakt i udda fordon
Lotusen har transformerat sig till en liten ubåt och Bond och Anya blir jagade av andra undervattensfarkoster.

Sammanfattning

Denna film skulle väl inte gått hem idag, men sedd med så neutrala ögon jag kan, det vill säga inte alls, måste jag säga att jag dras med i det storslagna äventyret. Jag har varit hård mot Roger Moore tidigare i detta projekt, men denna gång kan jag säga att han passar bra i rollen. Med en bättre skådespelerska i rollen som Triple-X hade denna film kunnat stå sig än bättre idag.

Totalsumma: 60
Betyg: 3/5

Trailer
Trailer (fan made)
Trailer (fan made)
Bond 77 theme

Bond, James Bond: You Only Live Twice (1967)

Bond nr 5: You only live twice

Utgivningsår: 1967
Regissör: Lewis Gilbert
Locations: Hong Kong, Tokyo, Kobe, Japan.

Plot: en amerikansk rymdraket stjäls under färd och amerikanarna misstänker Sovjet att ligga bakom. Britterna tror däremot att skurkarna arbetar från Japan. Bond sätts på uppdraget och kommer till slut på att det är den internationella brottsorganisationen SPECTRE som ligger bakom.

Cast
James Bond - Sean Connery
Ernst Stavro Blofeld - Donald Pleasence
Helga Brandt - Karin Dor
Mr. Osato - Teru Shimada
Tiger Tanaka - Tetsuro Tamba
Aki - Akiko Wakabayashi
Kissy Suzuki - Mie Hama
Miss Moneypenney - Lois Maxwell
M - Bernard Lee
Q - Desmond Llewelyn


Revy
Det är en njutning att se Sean Connery spela Bond. Han spelar verkligen agenten och ger honom ett inre liv, Connery visar med kroppsspråk och minspel vad som händer i huvudet på Bond. You only live twice var ändock en av de filmer jag glömt mest från. Det blev en mycket positiv överraskning hur härlig den är. Den japanska miljön, de två japanska bondbrudarna och Tiger Tanaka tillsammans med en rak- och sneögd Bond gör detta till ett lustspel i japanska tecken. Filmens starkaste sida är inte dess actionscener, titta istället på den coola designen på miljöerna och följ Bond på ännu ett rent agentuppdrag. Back to basics är detta. Jag njöt av filmen, den är inte i toppskiktet men en stabil plats på övre halvan tror jag nog.

Prologen: 5

Prologen inleds med en spektakulär och spännande scen från rymden där en amerikansk rymdkapsel på resa runt Jorden fångas in av en oidentifierad rymdraket vars nos öppnar sig som en käft och "slukar" kapseln. En olycklig astronaut klipps loss från sin kapsel och svävar ut i oändligheten. Ganska lovande inledning och en av de scener man kommer ihåg bäst från filmen.

Den andra scenen är med Bond och tjej i Hong Kong. Bond verkar känna henne väl, men hon förråder honom och släpper in ett gäng gangsters som skjuter ihjäl honom. Spektakulärt på ett gulligt sätt. Inte så allvarligt, det känns aldrig som att Bond blir dödad, men en kul detalj.

Policeman: Well, at least he died on the job! He would have wanted it this way.

Bondlåten + Titelsekvensen: 5

Bondlåten sjungs denna gång av Nancy Sinatra och den är typisk för 60-talet. Det kändes som att det var första gången jag hörde sången, men det kan ju inte stämma. Den är smäktande och långsam. Kanske en bra låt, vad vet jag. Nej, inte en av mina favoriter. Titelsekvensen är häftig med siluetter av geishor framför en film som visar rinnande och puttrande lava. Den påminner mig om Pink Floyd's Live at Pompeii. Det blir pluspoäng på det.

Storyn: 6

De äldre filmerna har ofta en enklare men därmed renare story och det gillar jag. Hela denna film utspelas i Asien och framför allt i Japan och det är mycket bra. Jag blir våldsamt sugen på att besöka Japan när jag ser denna film, har ju aldrig varit där. Den japanska kulturen genomsyrar det mesta av den allt som oftast roliga dialogen.

Att Bond fejkar sin död för att kunna jobba under cover är bra i teorin, och kanske i boken, men det blir liksom inget speciellt av det i filmen. Däremot funkar sekvensen när Bond ska bli utklädd till japan mycket bra, inklusive peruk och sneda ögon.

Filmen avslutas med ett för de tidiga bondfilmerna klassiskt massanfall mot skurkarna. Denna gång är det gråklädda ninjas som firar sig ner i anläggningen inne i en slocknad vulkan. Ganska bra om man bara ser till handlingen, men inte så väl åldrat som fristående actionsscen.

Bondskurkarna: 7

Donald Pleasence är utsökt som Blofeld men han är ju inte med i bild under större delen av filmen! Det är synd. Han har en syrlig och överlägsen ton i han repliker som passar perfekt. Vi får nöja oss med Blofelds torra röst som ger order och dömer underhuggare till döden. När han till slut äntrar scenen lyfter filmen lite, men det pyser ut. Slutet för Blofeld blir lite rumphugget, han kommer undan och man kan kanske sakna en lite tydligare slutfajt mellan Bond och storskurk.

Blofeld intro.

Vi får se desto mer av Mr Osato och Helga Brandt och de är helt ok även om de inte står ut speciellt mycket. Bond och Mr Osato har några roliga repliker om cigaretters farlighet. En av filmens konstigaste scener är då Bond på 30 sekunder lyckas förföra och omvända Helga, för det är väl det som händer. Senare när de flyr i ett litet flygplan försätter hon Bond i en svårt sits och lämnar honom, men blev hon inte lite betuttad i Bond där först?

Bondbrudarna: 8

Denna film bjuder på två till synes oskiljaktiga japanska tjejer som bondbrudar. Jag fattade tycke för Aki och blev bestört över hennes tidiga frånfälle. Jag kom knappt ihåg något från denna film så det var en chock. Scenerna mellan Aki och Bond i inledningen var filmens höjdpunkter, scenen från sumobrottningen och Sean Connery's bekymrade min när han möter en kvinna och inte en man. Aki's hemlighetsfulla blickar och hennes lek med Bond som slutar med att Bond ramlar in hos Tiger Tanaka var så bra. Jag hejade på henne en hel del. Synd på en sådan fin tjej.

Hennes ersättare som Bonds japanska vapendragerska går under det långsökta namnet Kissy Suzuki och hon hade inte ett ansikte av en gris. Kissy var också trevlig men hon kom inte alls upp i Aki's nivå.

Medhjälparna: 7

Bonds japanske kontakt Dikko Henderson (hysteriskt namn) spelas av Charles Gray, samme man som senare spelar Blofeld i Diamonds are forever. Här är han mycket bra som den brittiske veteranen, både från kriget och inom japansk kultur. Dikko blir dock snabbt mördad.

Istället har Tiger Tanaka en framträdande roll, tillsammans med hans kvinnliga agenter Aki och Kissy. Jag gillar Tiger! Han är av rätta sorten, han är hård men han ser Bond som en kollega och jämlike. Hans föreläsningar om den japanska kulturen var en annan av filmens höjdpunkter. Man undrar ju lite hur mycket av det han säger är korrekt, och hur mycket som bara är den västerländske mannens fantasier och fördomar... Hade manusförfattaren Roald Dahl koll på läget?

Actionscenerna: 4

Man måste ställa in sig på 60-talsnivån i actionsscenerna. Men om man klarar det är det helt ok. Bond bryter sig in i Osato's kontor och det blir en fajt där med en biffig japansk man. Kul scen där Bond använder en soffa som tillhygge. Det man tar med sig i övrigt från den scenen måste ju vara den häftiga production designen. Det borde väl vara Ken Adam som står för den, det är ju ett svar som oftast går hem. Vi har biljakt, helikopterjakt, scenerna från hamnen och ninjaanfallet mot SPECTERS anläggning. Filmen har en del fart och fläkt, men jag skulle inte rekommendera den för actioninnehållet i första hand. Den är strået vassare som agentfilm.

Gadgets: 4

Filmens höjdpunkt inom gadgets måste vara Littel Nellie. Hennes far Q visar stolt upp hennes förbättringar. I övrigt har Bond cigaretter han kan skjuta en kula med (dödliga cigaretter!) samt en manick som han kunde bryta sig in i ett kassaskåp med.

Bond har en himla flyt i denna film. Först hittar han kassaskåpsmanicken i jackfickan just när han behövde det. Senare i filmen, än mer långsökt, har han med sig sugkoppar för knän och händer med sig när han råkar hitta SPECTRE's anläggning gömd i vulkanen. Dessa behövde han tydligen för att kunna klättra in via taket. Vilken tur!

Quotes: 8

Bond: Hello Penny
Miss Moneypenny: Hello James

Moneypenny: You're late, as usual. Even from your own funeral.
Bond: We corpses have absolutely no sense of time!

Aki: I think I will enjoy very much serving under you.

Tiger: Tonight, you take your first civilised bath.


Tiger Tanaka: Rule number one: never do anything yourself when someone else can do it for you.
Bond: And rule number two?
Tiger Tanaka: Rule number two: in Japan, men come first, women come second.
Bond: I just might retire to here.


Tiger Tanaka: You know what it is about you that fascinates them, don't you? It's the hair on your chest. Japanese men all have beautiful bare skin.
Bond: Japanese proverb say, "Bird never make nest in bare tree."

Tiger: Massage time. Which girl you select?
Bond: Oh, this little old lady just here will do nicely.
Tiger: Good choice, she is very sexiful.

Osato: I always take a glass before breakfast.
Bond: Isn't it bad for your liver?
Osato: Nonsense, it adds a sparkle to the day.

Bond: Uggghhh... Siamese vodka?

Mr. Osato: You should give up smoking. Cigarettes are very bad for your chest.
Helga Brandt: Mr. Osato believes in healthy chest.
[Bond eyes Helga's breasts]
Bond: Really?


Tiger Tanaka: I have much curiosity, Bond-san. What is Little Nellie?
Bond: Ah, welcome to Japan, "Dad". Is my little girl ready?
Q: Look Bond, I've had a long and hot flight and I'm in no mood for your juvenile quips.

Bond: Little Nelly got a hot reception. Four big shots made improper advances toward her, but she defended her honor with great success.


Bond: Is this the only room there is?
Kissy Suzuki: Yes. That is your bed,
Kissy Suzuki: I shall sleep over there.
Bond: But we're supposed to be married.
Kissy Suzuki: Think again, please. You gave false name to priest.
Bond: Yes, but we must keep up appearances. We're on our honeymoon.
Kissy Suzuki: No honeymoon. This is business.
Bond: [pushing aside his oyster dinner] Well, I won't need these.

Blofeld: James Bond. Allow me to introduce myself. I am Ernst Stavro Blofeld. They told me you were assassinated in Hong Kong.
James Bond: Yes, this is my second life.
Blofeld: You only live twice, Mr. Bond.

Blofeld: I shall look forward personally to exterminating you, Mr. Bond.

Sista scenen: 4

Bond och Kissy omfamnar varandra i en livflotte och Bond föreslår att de ska fortsätta med deras honeymoon. Just då stiger den brittiska ubåten med M och Miss Moneypenny upp till ytan och avbryter den sugne Bond. Slut.

Jakt i udda fordon
Bond jagas i sin Little Nellie av fyra något större helikoptrar och det blir till en härlig luftstrid.

Little Nellie dog fight.

Sammanfattning

Skön sextiotalsstil och en stabil Sean Connery i god form som Bond. Älskar det japanska temat, och filmen har flera vackra och intressanta kvinnor, men den når inte upp till de högsta sfärerna.

Totalsumma: 58
Betyg: 3/5

Trailer
Bond 50 Trailer

Bond, James Bond: Moonraker (1979)

Bond nr 11: Moonraker

Utgivningsår: 1979
Regissör: Lewis Gilbert
Locations: London, California, Venedig, Rio de Janeiro, rymden

Plot: Rymdskytteln Moonraker på lån från jänkarna blir kapad från britterna. Bond utreder stölden och stöter på multimiljardären Hugo Drax som i hemlighet planerar att utrota mänskligheten på jorden och starta en ny mänsklighet ute i rymden.

Cast
James Bond - Roger Moore
Dr Holly Goodhead - Lois Chiles
Corinne Dufour - Corinne Clery
Manuela - Emily Bolton
Hugo Drax - Michael Lonsdale
Jaws - Richard Kiel
Dolly - Blanche Ravalec
Moneypenny - Lois Maxwell
M - Bernard Lee
Q - Desmond Llewelyn
Fredrick Gray - Geoffrey Keen


Revy
Någon måste skämta med mig. Menar du att ett gäng om cirka tio filmbloggare har röstat fram Moonraker som en bättre film än Quantum of solace? Ofattbart. Moonraker är oavsett frivillig eller ofrivillig humor tyvärr inte bra. Filmen är faktiskt bra den första tredjedelen, men runt 40 minuter in i filmen startar jönseriet.

Jönseristartpistolen fyras av i slutet av scenen då Bond jagas i sin motordrivna gondol i Venedig. Helt plötsligt blir filmen som en kusin till Jönssonligan eller Göta Kanal. Folk faller i vattnet, fåniga miner, och en massa tönterier när Bond åker omkring med gondolen på Piazza San Marco. De "scratchar" till och med med filmen, dvs juckar fram och tillbaka, på en duva som ser förvånad ut när Bond åker förbi. Tyvärr blir det inte bättre mot slutet av filmen. Fajten ute i rymden med laserpistoler kunde kanske verka spännande på pappret, Star Wars-tider som det var i slutet av 70-talet, men det håller inte för fem öre idag. Det finns fler pinsamma detaljer i denna film, men mer om dem nedan...

Prologen: 7

Filmen startar som sagt bra och prologen är riktigt bra. M frågar Moneypenny var Bond är och hon svarar att han är på väg hem från Afrika. "On his last leg". Klipp till Bond som för handen uppför ett välsvarvat kvinnoben. Only in a Bond movie! Sen kommer den spektakulära scenen där Bond knuffas ut ur planet utan fallskärm, slagsmål i luften ggr två samt en comic relief i slutet med Jaws grimasch och flaxande armar i ett futilt försök att flyga. Som prolog funkar detta bra. Det är sjuhelsikes stunt de gör!
Clip.

Bondlåten + Titelsekvensen: 1

Usch vilken tråkig låt. Shirely Bassey sjunger Moonraker och det känns som att jag aldrig hört låten, så intetsägande är den. Den består av de värsta smöriga toner som kunde hittas från eran. Det är en passande bondlåt, smäktande, svallande. Men jag gillar den inte. Titelsekvensen består av cirkusartister i siluett. Fail.

Storyn: 2

Jag måste ge det till dem, jag kan inte klaga på storhetsvansinnet hos filmens skurk. Drax planerar att utplåna hela mänskligheten och starta om med en grupp av genetiskt perfekta. Storslaget. Problemet med storyn är feltänket med rymdscenerna. Vad tänkte de på? Fast det är lite coolt att de har med rymdfärjor i en film några år före Columbia sköts upp för första gången 1981. De var alltså i samklang med tiden, men detta har åldrats förfärligt. Filmen är allt för farsartad med fel typ av humor, pajaserier istället för karaktärsdriven humor typ igenkännings. Filmen är om man uttrycker sig snällt ojämn.

Bondskurkarna: 6

Jag gillar Drax. Han är en språklig virtuos och filmen är en guldgruva med citat för finsmakaren. Som den storskurk han är, är han dock inte fysiskt skrämmande, nej han ser mer ut som en potentiell pedofil, men han har sin avmätta blick och vassa tunga.

Drax's drabant är Jaws. Han är otroligt stor och ser lite korkad ut i sitt metalliskt blänkande leende. Det etableras redan i prologen att Jaws är med i filmen som en komisk lättnad och inte som ett reellt hot. Därför blir avslutningen då Jaws byter sida för att skydda sin flickvän bara rart och sött.

Bondbrudarna: 5

Dr Holly Goodhead, ännu ett fantastiskt namn på en bondbrud! Hon är NASA-pilot, forskare och CIA-agent i ett. Imponerande, indeed. Ser helt ok ut och har en personlighet. Mina känslor sattes kanske inte i svallning men det finns säker de som gillar henne.

Jag var lite mer sugen på helikopterpiloten Corinne Dufour. Hon spelas av Corinne Cléry som intressant nog spelat huvudrollen i "Historie d'O" några år före Moonraker. Bond belägrar henne i inledningen av filmen och i och med det skriver han på hennes dödsdom. Bisarrt egentligen, men något man får lära sig att leva med om man ska titta på bondfilmer. Scenen när hon dödas av galna hundar är en eljest scen. Denna scen har en totalt annorlunda look and feel jämfört med övriga scener i filmen. Den passar inte alls in, den är inte "Roger Moore"-aktig. Fan, vad jag hatar galna hundar förresten.

Medhjälparna: 1

Man skulle kunna argumentera att både Goodhead och Jaws är medhjälpare till Bond, men jag kategoriserade dem som bondbrud och bondskur respektive. Därmed återstår bara de vanliga gardet. Moneypenny är knappt med, Q likaså. Däremot får vi se både M och försvarsminister Sir Gray ute i fält, men de gör inget spännande så det blir överlag knapert med vitaliserande medhjälpare i denna film.

Actionscenerna: 4

Scenerna i rymden är patetiska. Laserpistoler, say no more. Ljud i rymden? No, say no more! Vad har vi i övrigt? Bond brottas med en boaorm, jakt i mångfacetterad motorbåt på flod i Brasilien, fånig gondoljakt i Venedig eller underhållande fajt mot skrikande japan i glasmuseum? Jag gillade istället de lite lugnare scenerna som den när Bond skjuter ned prickskytten i trädet och den scen jag kom ihåg tydligast, när Bond åker linbana med Dr Goodhead i Rio. Det är den scenen de fajtas mot Jaws. Nej, man ser nog inte Moonraker för dess spänning eller action, filmen erbjuder istället humor om man nu kan kalla det det.

Gadgets: 7

Här har vi desto fler saker att rapportera om. Först och främst har vi laserpistolerna, och de lustiga gummikläderna som man tydligen ska ha om man är uppe på en rymdstation.

Huvudrollen bland gadgets är dock Bond's wrist activated dart dispatcher, handledspistolen han får av Q och som senare räddar honom ur flera knipor inklusive då han höll på att bli helt snurrig i huvudet. Av Goodhead snor han en penna med gift i, bra att ha om man blir attackerad av en gigantisk orm i en damm. En av filmens roligare grejjer var kassaskåpsmanicken utklädd som cigarettetui. Ja, hon hade ett hjärta av guld. Som i förbigående har Bond en smart klocka också, med lite sprängdeg och detonator i. Till sist har Bond en liten spionkamera markerad med 007. Coolers.

Denna kategori är lite lustig, filmens kvalitet är i princip omvänt beroende på betyget i denna kategori. Ni som läst matematik förstår kanske vad jag menar. Men jag får väl löpa linan ut och ge Moonraker ett högt betyg, om inte för kvalitet så för ren kvantitet.

Quotes: 8

Som sagt är Drax en citatmaskin. Jag älskar framför allt de tre första nedan, bland de bästa i hela serien!

Hugo Drax: Look after Mr. Bond. See that some harm comes to him.

Hugo Drax: James Bond. You appear with the tedious inevitability of an unloved season.

Hugo Drax: You have arrived at a propitious moment, considered to be your country's one indisputable contribution to Western Civilization: Afternoon tea. May I press you to a cucumber sandwich?

Hugo Drax: Mr. Bond, you persist in defying my efforts to provide an amusing death for you.

Hugo Drax: Allow me to introduce you to the airlock chamber. Observe, Mr Bond, your route from this world to the next.

Hugo Drax: At least I shall have the pleasure of putting you out of my misery. Poor, desolate Mr. Bond.

James Bond to Drax: Take a giant step back for mankind.


Hostess Private Jet: Any higher, Mr Bond, my ears will pop.

Pilot Private Jet: This is where we leave you, Mr Bond.
James Bond: A little premature isn't it?

Sir Frederick Gray, Minister of Defence: My God, what's Bond doing?
Q: I think he's attempting re-entry, sir.

Dr. Holly Goodhead: James?
James Bond: I think it may be time to go home.
Dr. Holly Goodhead: Take me 'round the world one more time.
James Bond: Why not?

Sista scenen: 6

Bond och Goodhead ligger i viktlöst tillstånd och nicear. Sir Grey och andra högheter slår på audio-video-kontakten med Moonraker för att fira uppdragets slut. Hilarious. Ett klassiskt bondslut, inte så elegant, men helt i stil med filmen och vad bondserien stod för under Moores era.

Jakt i udda fordon
Bonds jakt i motoriserad gondol var sannerligen udda. Men priset i denna film går givetvis till jakten i rymdskyttel. Vi får verkligen hoppas att denna film aldrig utmanas inom denna kategori, någonsin.

Sammanfattning

Sedd som ren komedi och på grund av underhållningsvärdet i Draxs torra kommentarer är denna film helt ok. Som bondfilm har den mycket i övrigt att önska. Sista delen av filmen gör att jag inte ens kan ta den på allvar. Det är dock inte tal om en etta, det finns bra många filmer som är mångt mycket värre än denna. Moonraker är inte ens den svagaste bondfilmen jag sett om hittills. Den äran har Octopussy.

Totalsumma: 47
Betyg: 2/5