Visar inlägg med etikett Sam Robards. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sam Robards. Visa alla inlägg

fredag 26 december 2014

Fandango (1985)




Sista filmen av de gemensamma slank in i projektet på ett bananskal då jag och Movies-noir hade svårt att hitta filmer som ingen av oss sett. Jag blev uppmärksammad om filmen via killen som startade A Life in Movies-blogathonen. Han har en blogg som heter Fandango Groovers Movie Blog. Han verkar hylla filmen som en besatt och jag blev nyfiken. Jag har gått och funderat på filmen en längre tid och undrat om det kanske var en bortglömd pärla bland åttiotalsfilmerna.

Filmen kom ut 1985 och vi ser en ung Kevin Costner som den extremt arrogante men ack så osäkera unge mannen Gardner som söker sin plats i den ömtåliga åldern runt 20 år. Han ser till att bröllopet mellan hans bästa kompis och hans före detta flickvän går om stöpet.  Gardner fuckar upp deras planer eftersom det inte handlar om honom själv. Därefter duperar han sina närmaste vänner att hänga med på en road trip. Han manipulerar därefter den svage i gruppen Phil, en underhållande Judd Nelson, att stå för bil och bensin. De ska åka och besöka en nedgrävd vän ute i öknen i södra Texas eller New Mexico.


Filmen har en vibb som påminner om den i Stand by me med nostalgin, vemodet och gamla vänskapsrelationer som håller på att omformas. I denna film är dock karaktärerna mindre älskvärda. Jag finner mig istället bli mer eller mindre irriterad på alla inblandade, från brudgummen som flydde sitt bröllop till Costners översittartyp. Han är verkligen inte en trevlig person, oavsett slutscenen i filmen.


På tal om slutscenen, bröllopsscenen. Det var länge sedan vi såg något så orealistiskt i en film som verkade ha ambitioner att vara realistisk. Eller hade den inte det? Även fallskärmsscenen var åt fanders orimlig. Jag förstår inte vilken ton filmmakarna ville sätta. Var detta en dramakomedi eller var det en svart komedi inom absurdismen? Om den var det första misslyckades den att få mig att tro på händelserna, och om den skulle vara det andra så misslyckades än mer gravt.


Jag fann inte mycket att hänga upp varma känslor om filmen på men den är inte genomusel. Road trips är oftast underhållande. Man vill se vart de är på väg och vad de finner när de kommit fram. Tyvärr gjorde inte svaren på min undran mig mycket klockare eller gladare.

Jag ger Fandango två svaga framtidsutsikter av fem.

Betyg: 2/5

Låt oss se vad vad de övriga Decennier-deltagarna tyckte om road trippen. Tyckte de att planen att åka snålskjuts med tåget var smart?
Movies-Noir
Jojjenito
Sofia
Fiffi (senare om dagen)