Visar inlägg med etikett Michelle Trachtenberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Michelle Trachtenberg. Visa alla inlägg

onsdag 11 januari 2017

Buffy The Vampire Slayer - Season 6 (2001-2002)


Detta är en spoilerfylld revy.

Det är fascinerande att alla säsonger från Buffy the Vampire Slayer känns så distinkt olika. Säsong 6 känns mörk och mer jordnära. Buffy blir återuppväckt från en bra plats, det var Willow som stod för den "tjänsten", och det hon finner tillbaka på jorden är... vardagslivet. Hon måste för att få fortsätta att ta hand om Dawn skaffa jobb, betala räkningar, jävlas med det gamla husets trasiga vattenledningar samtidigt som hon försöker uppfostra en bångstyrig tonåring.


Det finns flera faktorer som styr hur jag upplever en säsong. Hur scoobisarna samspelar är en viktig parameter. I säsong 6 glider Buffy från Willow, Xander och inte minst Mr Giles som ju helt sonika flyttar hem till England igen. Istället söker hon tröst i Spikes väntande men allt annat än varma famn. Säsongens big bad är också ett kapitel för sig. Nu är det inte en halvgud Buffy fajtas mot utan... tre nördar, tre svaga och patetiska pojkar. Vardagsbänken slår till igen. The big bad är inte speciellt bra i denna säsong. De är roliga i sina stunder, absurda i andra och allt för mycket over the top i många scener.



Säsongen inleds otroligt bra med tre suveräna avsnitt; dubbelavsnittet Bargaining samt det ännu bättre After life. Som en ljuvlig symmetri avslutas säsongen med en liten mini-arc, som en mörk opera, där Dark Willow helt plötsligt blir ett verkligt hot mot världen, avsnitten Villains, Two to go och Grave är superbra. Däremellan har vi de fantastiska avsnitten Tabula rasa, Life serial, Normal again och Gone.

Säsongens bästa avsnitt är dock för mig, givetvis, Once more with feeling. Det är ett tråkigt och väntat val men det val jag måste göra. Att Joss lyckades få ihop detta avsnitt över huvud taget är imponerande, casten är ju inga sång- och dansmänniskor! Och att några av dem råkade vara bra på sång och dans får ses som en ren bonus. Joss har skrivit låtar och texter och det är faktiskt inte fy skam. flera av låtarna är starka, vissa andra not so much. Men det mest fascinerande är hur han får in så mycket viktig handling i sångtexterna. Man kan inte se säsongen utan att se Once more with feeling för den tar handlingen framåt på så många plan. Otroligt bra och spännande och en milsten i tv-seriehistoria.



Jag tycker att säsong 6 är en fantastisk säsong. Den är bara snäppet under säsong 5 och den tampas därmed med säsong 3 om andraplatsen.

Min topplista för säsongen:

5. S06E05 Life serial
4. S06E08 Tabula rasa
3. S06E20 Villains
2. S06E03 Afterlife
1. S06E07 Once more with feeling

Mina bubblare: S06E22 Grave, S06E01-02 Bargaining, S06E17 Normal again, S06E11 Gone.

Betyg: 4+/5

Buffypodden kommer snart tillbaka med säsong 7! Första avsnittet kommer måndagen den 16:e januari.






måndag 24 oktober 2016

Buffy The Vampire Slayer - Season 5 (2000-2001)


Buffy säsong 5 är en otroligt bra säsong. Den är jämnare än tidigare säsonger och har en klart högre lägstanivå. Dessutom känns serien mer vuxen och mörkare. Sofia jämförde med Harry Potter där den femte boken var mörkare än de fyra första och jag håller med. Buffy S5-7 är mörkare precis som Harry Potter bok 5-7 är mörkare (och mer vuxna).

Styrkan i Buffy The Vampire Slayer är karaktärerna och deras utveckling och inbördes relationer. Nu i säsong 5 har vi fått full utdelning av den långa resan som vi följt karaktärerna på. Denna tv-serie är inte lika direkt i sina belöningar som en modern serie som Game of Thrones. GoT har få men otroligt massiva avsnitt där oftast minst några scener är bad ass. När den serien är off är avsnitten dock ganska tunna. Det finns inte så jättemycket mer att fundera på mellan säsongerna... Dany är bad ass, Tyrion är cool, "shame"-nunnan är äcklig osv...

Buffy jobbar helt annorlunda med vårt psyke. Här finns det en myriad av saker att fundera på och diskutera. Varje avsnitt innehåller karaktärsutveckling och lång story arc oavsett om vi lägger märke till det eller ej. Serien lever på symbolik och liknelser och tolkningsföreträde ges till viss del till tittaren. Även de svagare, långsammare eller de avstickande "Monster of the week"-avsnitten bidrar till helheten i slutet. När man kommit in i Buffy är summan av delarna otroligt mycket större än varje enskild säsong eller avsnitt. Det är som att läsa en fantastisk roman. Det går oftast inte att plocka ut ett kapitel ur romanen och värdera det separat, men som en del av helheten är det kapitlet och alla andra kapitel fantastiska...

Det finns många element i säsong 5 som gör den till en favoritsäsong. Relationen mellan Buffy och Mr Giles utvecklas ljuvligt till en vuxen och ömsesidigt respektfull relation mellan "far" och "dotter". Mycket av det som är mest spännande är också Buffys utforskande av vad det innebär att vara en slayer. Hennes möten med Dracula och The First Slayer är snygga "book ends" av säsongen nästan, och hennes utfrågning av Spike om tidigare slayers är höjdpunkter då det gäller den story arcen.

För övrigt är säsongens viktigaste tema Familjen. Buffys kärlek till Riley slocknar innan den hinner tändas och hon riktar sin fokus på sin syster Dawn istället. Säsongens avslutning är magnifik.

Säsongen är mestadels mörk, allt är inte ljust och glatt i Sunnydale. Utvecklingen för Joyce, Buffys mamma, är lika smärtsam som bra och vissa anser att avsnittet The Body kanske till och med är världens bästa tv-serieavsnitt alla kategorier!

Favoritkaraktärer under säsongen är för mig Mr Giles, Anya och Buffy.

I sista avsnittet för säsongen av Buffypodden listade jag, Johan och gästen Mats Strandberg våra favoritavsnitt. Min lista ser just nu ut så här:

1. The Body
2. The Gift
3. No place like home
4. Fool for love
5. Intervention
6. Checkpoint
7. The weight of the world
8. I was made to love you
9. The replacement
10. Buffy vs. Dracula
11. Listening to fear

Betyg: 5/5