David säger till sin bäste vän att det som händer hans familj bara händer andra, "other people". Han får svaret att nu är han och hans familj "other people for other people". Och det är så det är i denna lilla pärla till American independent-film.
Jesse Plemons spelar David, han är ungefär trettio år och kämpar för att slå igenom som manusförfattare. Han flyttar hem till Sacramento från New York och sin ex-pojkvän för att hjälpa till med att ta hand om sin mamma som har drabbats av en svårbehandlad cancer. Plemons såg vi i den fantastiska tv-serien Friday Night Lights som den osäkre Landry Clarke. Här gör han ett otroligt intressant porträtt av en ung man som ställs inför helt orimlig press.
Filmen är ljuvligt underspelad. Skådespeleriet är magnifikt och filmens regissör och tillika manusförfattare Chris Kelly aktar sig noggrant från att bli sentimental trots ett mycket svårt ämne. Kelly arbetar på SNL och filmen saknar inte humoristiska situationer men de blandas likväl med stentunga och ibland avgrundssorgliga scener. Filmen är inte överraskande nog löst baserad på Kellys egna erfarenheter då hans mamma gått bort i kräftan.
Vi får följa familjen under ett år med en scen per månad ungefär. Molly Shannon spelar modern Joanne och hon är ta mig tusan briljant. Det finns så många sätt hon skulle kunna spela över i denna roll, men hon håller sig på rätt sida hela tiden. Bradley Whitford spelar den komplexa fadern Norman. Han är bra med sin döende fru, men han har ännu tio år efter att David kommit ut som gay inte accepterat detta faktum. David har också två yngre systrar spelade av Maude Apatow och Madisen Beaty.
Jag älskar att ingen av huvudkaraktärerna är fläckfria. Alla har sina inre demoner att hantera vilket är helt självklart givet den situation familjen är i. Nästan alla relationer i familjen är komplexa och väldigt intressanta, inte minst Davids relation till sina systrar. Men filmen är långt ifrån endast mörk. Som alltid finns det situationer i livet som är komiska om än tragikomiska. Other people är otroligt väl balanserad. Jag skulle dock inte kalla den för en dramakomedi, för mig är detta ett drama av bästa sort. En typ av film som man hittar på filmfestivalen.
Filmen har också en fantastisk liten kille som stjäl de två scener han är med i. Här har vi en bona fide scene stealer! J. J. Totah spelar bästisens lillebror och han är helt ljuvlig. En tidig favorit till bästa biroll under hela festivalen.
Jag älskar denna typ av lågmälda filmer. Den handlar om ett svårt ämne som den behandlar med stor respekt och finkänslighet. Den handlar väl om livet helt enkelt.
Jag ger Other people fyra klockor som tickar av fem möjliga.
Betyg: 4/5
